1 av 2
Den franska turistorten La Grande Motte som byggdes innan lagen om strandskydd infördes. Foto:BernieCB CReative Commons
2 av 2
Dramatisk kustlinje i Normandie Foto: Herman Beun Flickr Creative Commons

Strängt franskt strandskydd - modell för hela Europa?

Franskt strandskydd modell för Europa?
10 min

Många av oss drömmer kanske om soliga medelhavsstränder dessa dagar. Spaniens soldränkta kuststräckor till exempel har förgyllt otaliga svenska turisters vintersemestrar. Men hur ser det egentligen ut på de där stränderna? Det är ju inte helt ovanligt att allt det vackra vid havet å strandpromenaden döljs av flerdubbla rader höga lägenhetskomplex - om man inte lyckats får rum med havsutsikt.

Även i Frankrike byggdes en del såna betongkomplex på 1960- och 1970 talet innan den stränga franska strandskyddslagen, en av de tuffaste i hela Europa, antogs. 

Hittills har franska staten köpt upp 12 procent av den franska kusträckan på 342 mil. Men många anser att det inte räcker. Enligt ett statligt projekt skulle så mycket som 1/3 av den franska kusten kunna skyddas inom 20 år.

I den lilla byn har miljövänner i många år kämpat för att stoppa planerna på en ny gashamn som skulle ha inneburit stora ingrepp i den vackra, klippiga kusten vid Engelska kanalen.

- Vi har redan en gammal oljehamn som förorenar tillräckligt, säger Paula,  bagare i byn.

Inte många invånare i Saint-Jouin Bruneval tycks vara för gashamnen. I bageriet, som är en samlingspunkt för många invånare, stöter jag också på Ludivine, servitris. Även hon vill att den franska strandskyddslagen respekteras.

-Jag skulle hellre vilja att man bygger vindkraftverk i havet. Det vore bättre för vår jord, säger hon.

Under det senaste kommunalvalet i Saint-Jouin Bruneval slog en opolitisk lista ut alla politiska partier. Dess mål var att stoppa den planerade gashamnen.

Jag beger mig till borgmästeriet. När jag stiger in möts jag av enbart glada miner.

-För bara några timmar sen har vi fått reda på att kampen vunnits. Myndigheterna har beslutat att inte tillåta det multinationella bolaget få bygga gashamnen då den skulle kunna hota miljön, meddelar borgmästaren François Auber, efter det att vi hälsat.

Å Noëlle Leveau, före detta hemmafru, som aktivt arbetat mot bygget av gashamnen under fyra år, tillägger: - Vi har äntligen vunnit!

Byn Saint-Jouin Bruneval ligger nästan 100 meter över Engelska Kanalen. Vi tar bilen till en fantastisk utsiktsplats och går fram till skyddsräcket. Nedanför klipporna ligger kustens enda (!) sandstrand. Utan den är det svårt att bada i den här klippiga regionen. Vid soligt sommarväder besöks stranden av 3 - 4 000 gäster dagligen.

- Den hade blivit totalförstörd om hamnen byggts å en rad butiker hade fått stänga p g a för liten aktivitet, säger Francois.

Strax bredvid finns en gammal oljehamn, från 1970-talet. Den skulle ha tagit emot dåtidens oceanångare. Men blev snabbt för liten. Den har kostat staten en förmögenhet å innebär ett ekonomiskt och ett ekologiskt misslyckande, poängterar François Auber.

Han förklarar att man sprängt bort en del av klipporna.

En undersökning som tagits fram av SESCA, en grupp bestående av vetenskapsmän som arbetar vid olika franska universitet visar att   oljehamnen förstört en stor del av fågellivet å vissa fisksorter.

-Fast naturen hade kunnat skadas ännu mer om gashamnen byggts nu. En gashamn hade inneburit stora risker, särskilt om en explosion inträffar, understryker Noëlle.

I den vetenskapliga undersökningen gjord av CESCA påpekas att miljöfarligt material i skrovet som de stora oceanångarna skulle fört med sig hade förorenat en stor del av kusten och förts vidare med strömmarna. Till och med den närliggande floden Seine hade kunnat påverkas.

Frankrike har sen i mitten av 1970-talet en lång tradition av att skydda landets kuster genom en sträng strandskyddslag.

Över 12 procent av Frankrikes kuststräcka är naturskyddad hittills. Där får man i praktiken inte bygga någonting och det är även mycket svårt att få dispens. 

-På så vis minskar risken att sandstränder, klippkuster och strandängar förvandlas till betong som så ofta i Italien och Spanien, vilket även är en fördel för natur och människor, förklarar Benoit Hartman, talesman för den frivilliga organisationen France Nature Environnement.

Enligt ett statligt projekt kan minst en tredjedel av Frankrikes 342 mil långa kuststräcka bli naturskyddad inom 20 år.

Det är naturvårdsverket som rekommenderar vilka områden som bör anskaffas. Ett viktigt kriterium är om det är en naturskön kust. Men även mindre vackra områden kan köpas in om dessa anses vara utsatta ur miljösynpunkt. För att undvika politisk korruption lägger staten ut förvaltningen av kusten till kustkommunen och lokala miljöorganisationer.

Miljöorganisationerna övervakar fuskbyggen. I ett par kommuner misstänks politiker ha blivit "köpta" av byggbolag och givit bygglov trots att det strider mot lagen. När man på miljöorganisationerna upptäckt detta ser man till att de olovliga byggnaderna rivs. ´

 har över 3000 lokala föreningar. Organisationen är känd för att ha tuffa advokater.

Inom EU vill man att Frankrike utarbetar ett förslag för att exportera sin stränga strandskyddslag till andra medlemsstater. Benoit Hartman, tycker det är bra:

- Om kustremsan är så lite bebygdd som möjligt kan man vid en naturkatastrof rädda människoliv å undvika materiell förstörelse, säger han. Kusten tillhör ju alla skattebetalare. Hela 30 miljoner människor besöker den varje år. Varför ska man då privatisera?

Många byggbolag och politiska krafter försöker ändå tänja på strandskyddslagen, betonar Benoit. Och den sittande högerregeringen ville nyligen förenkla möjligheterna att ge bygglov med motveringen att spekulation längs kusten borde öka. Men det mötte stort motstånd och gick slutligen inte igenom.

Tillbaka på stranden i Normandie där allmänheten hävdade att en gashamn skulle gå emot strandskyddslagen.

- Hade vi inte startat protesterna redan för fyra år sen hade hamnen existerat idag, understryker hemmafrun Noëlle Leveau som arbetat mot bygget.

Enligt det multinationella företaget skulle ett 50-tal nyanställningar kunna ske i bygden om gashamnen fick byggas.Men när den var färdig skulle bara ett tiotal anställningar finnas kvar. Dessutom ville man hämta arbetare från andra EU-länder för att betala lägre löner.

Gashamnen skulle kostat över 8 miljarder kroner att bygga. Nu när hamnen inte blir av ska här anläggas promenadvägar för turister å naturälskare.

- Även längre in i landet, kommer butiker, krogar å campingplatser att expandera nu. Det gör att inlandet inte stagnerar, på grund av för stor aktivitet längs kusten, förklarar borgmästaren François Auber.

Vinden är snål när vi skyndar till bilen och kör tillbaka till byn.

På borgmästeriet i Saint-Jouin Bruneval kräver man nu att kusten tas upp på en naturskyddslista, så att inga andra industriintressen ska kunna hota den igen i framtiden. För att lyckas får man hjälp från Bryssel.

François säger att han uppskattar att det finns många EU-politiker som vill arbeta för naturskydd. I Saint-Jouin Bruneval har man nu startat en protestlista som räknar över 4000 underskrifter och Noëlle hoppas på en ny seger.

- För vi tror verkligen på att det är det bästa för vår jord - och det ger oss en enorm kraft!

Johan Tolgert

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".