1 av 11
President Tarja Halonen anländer till Kungliga Vetenskapsakademin och välkomnas av symposiets ordförande Johan Rockström och akademins ständige sekreterare Staffan Normark Foto: SR/ ML Kristola
2 av 11
3 av 11
Fysikpristagaren Paul Crutzen.
4 av 11
5 av 11
6 av 11
7 av 11
8 av 11
9 av 11
10 av 11
Carl Folke, professor i naturresurshushållning och chef för Beijerinstitutet.
11 av 11

Nobelpristagare kräver:1000 miljarder $ till grön energi

Christine Loh
33 min

När Ordföranden för FN:s högnivåpanel anlände till Kungliga Vetenskapsakademin och Nobelsymposiet om hållbar utveckling så hade ordföranden professor Johan Rockström vid Stockholms Environment Institute klart ett memorandum om hur jorden ska räddas undan miljöförstöring. Kravet från nobelpristagarna var bland annat: 1000 miljarder dollar årligen till förnyelsebar energi och stopp för subventioner till fossilkraft. Finlands president Tarja Halonen ska nu tillsammans med de andra toppolitikerna ta fram ett underlag inför nästa års stora miljömöte i Rio de Janeiro.

Rättelse 19/5: I rubriken användes tidigare det amerikanska begreppet 1 trillion $ (dvs 1000 miljarder ). Det är dock INTE samma sak som 1 triljon på svenska ( 1 miljon biljoner ). Därför skriver vi istället ut summan på samma sätt som i brödtexten.

Klotet frågade ut initiativtagarna till Nobelsymposiet, professor Johan Rockström och professor Carl Folke vid Stockholm Recilience center och Beijerinstitutet. Vi undrade bland annat om ett sådant här papper, underskrivet av 18 nobelpristagare verkligen förändrar något. Läser världens ledare detta upprop? Det trodde inte Murray Gell-Mann, som fick fysikpriset 1969 och som under senare år ägnat sig mycket åt hållbarhet.

Spelar nobelpristagarnas ord någon roll?

Carl Folke sa att vid enstaka tillfällen kan verkligen ett enskilt dokument ändra den politiska kursen radikalt, men han förväntar sig snarare att det hjälper till att påskynda en process som redan kommit igång. Ytterst handlar det om insikten att människan inte står utanför naturen utan är helt beroende av den och att vi från och med nu måste börja hålla oss inom de ramar som jorden som ekosystem ger. "Det finns inte 3-5 jordklot, vi har bara 1".

"Sol och vindkraft kan göra jobbet"

Walter Kohn, som är professor på University of California och fick kemipriset 1998, han har räknat på om sol och vindkraft skulle kunna ersätta olja och naturgas.
– Det är helt möjligt tekniskt att inom 15 år ersätta fossilkraft med förnyelsebar energi, men det blir 3 gånger så dyr el för oss amerikaner, ungefär vad ni i Europa redan betalar alltså, och ni verkar ju klara er bra, konstaterar Walter Kohn.

Geoengineering -en sista möjlig brandkårsutryckning?

Lika optimistisk var inte en annan av de 18 nobelpristagare som bjudits in till symposiet. Kemipristagaren Paul Crutzen tror inte att vi klarar att stoppa den globala uppvärmningen vid två grader, och att det finns risk för klimatförändringar som inte går att stoppa, så han är inne på geoengineering. Dvs att om vi inte lyckas minska på utsläppen av växthusgaser, så får vi helt enkelt spruta ut svavelpartiklar högt uppe i atmosfären för att reflektera solstrålningen. Crutzen hoppas vi slipper det, men befarar att vi kanske blir tvingade att pröva ett sådant experiment, trots att det kan skada ozonskiktet till exempel.

"Preventivmedel till alla kvinnor som vill kan hejda befolkningsökningen"

Härom veckan kom FN med en ny mer pessimistisk befolkningsprognos som talade om att jordens befolkning kanske inte alls planar ut på drygt 9 miljarder, utan kan mycket väl bli 10 miljarder och mer än så. Nobelpristagaren John Sulston vid Cambridge, som fick medicinpris 2002, leder nu Brittiska Vetenskapsakademins forskargrupp om överbefolkning och så här säger han om vad som måste göras. Han vill inte föreslå en ett-barnspolitik globalt. Det räcker menar Sulston om varje kvinna på jorden får tillgång till preventivmedel. De flesta vill då inte ha mer än 2 barn i snitt.

"En mental tipping-point är på gång"

Det har talats mycket om tipping points på det här symposiet, alltså att vi riskerar att passera gränser som får hela system, till exempel klimatet att hamna i sådan obalans att det inte går att vända rätt igen. Men Christine Loh som är chef för den gröna tankesmedjan Civic Exchange i Hong Kong och som jobbat med miljöfrågor i 25 år, hon tycker sig se att vi är på väg mot en tipping point i folks miljömedvetande också. Hennes bedömning är att inom 10 år så kommer mer än halva mänskligheten insett att vi måste slå in på en hållbar väg, men att det behövs positiva exempel att följa som måste bli kända.

"Miljöarbetet måste bli konret och meningsfullt"

En av de miljöforskare som Klotet inte fick plats med i radiosändningen, är Elinor Ostrom som fick Riksbankens ekonomipris till Nobels minne häromåret. Hon har forskat om vad som får folk att gå samman kring miljöfrågor trots att de kanske inte själva alltid gynnas av sin insats. Här har du hela intervju med henne.

"Information är ingen vetenskap, men konst kan förändra människor"

Litteraturpristagaren Nadine Gordimer är också väl värd att lyssna på. Hon berättar bland annat vad hennes Sydafrika behöver allra mest och talar också om sin besvikelse över att vissa ANC-hjältar nu hemfallit åt korruption. Dessutom vill hon slå ett slag för konstens kraft i arbetet för en hållbar framtid, som hon anser vida överstiger information (sådant som vi journalister frambringar).

Renare luft i Mexico city -ett av de goda exemplen

Kemipristagaren Mario Molina talar om hur han lyckats förmå politikerna i Mexico City att kraftigt förbättra luften

och miljöekonomen Pavan Sukhdev talar om vad han anser att ska till för at få politiker att lyssna.

" Förlusten av biologisk mångfald kostar lika mycket som en global finanskris om året"

Tarja Halonen hann vi aldrig prata med innan hon skulle prata med Kungen, men Norges före detta stadsminister Gro Harlem Brundtland som själv ledde den berömda Brundtlandkommissionen för 24 år sen, svarade att hon tycker att Nobelpristagarnas förslag verkar helt rätt.

Men om FN:s högnivåpanel skulle föreslå inför toppmötet i Rio nästa år att 1000 miljarder dollar årligen ska satsas på förnyelsebar energi, det ville hon inte utlova på stående fot. Hon var väl tvungen att kolla med de andra högdjuren först kan man tänka.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".