1 av 8
Bonde sprutar glyfosat på sin GMO-majs i Illinois USA.
2 av 8
Gaston Palma.
3 av 8
Andres Carrasco.
4 av 8
Victor Trucco.
5 av 8
Ailén & Viviana Peralta.
6 av 8
Carlos Manessi.
7 av 8
Ailén Peralta.
8 av 8
Gabriela Ferrer.

Bekämpningsmedlet glyfosats hälsoeffekt granskas

1:53 min

De senaste åren har odlingar med genmodifierade grödor växt explosionsartat i USA och flera länder i Sydamerika. Med det har också användningen av glyfosat, ett bekämpningsmedel som sprutas på bland annat GMO-odlingar, rusat i höjden.

Glyfosat har hittills ansetts mindre giftigt för bland annat växt- och djurliv än alternativen, men det här ämnet håller just nu på att utvärderas i en mångårig process av USA:s och Kanadas myndigheter. Det finns vissa studier som pekar på att glyfosat kan vara giftigare än man tidigare trott och röster från miljörörelsen varnar för hälsorisker på grund av överanvändning.

Glyfosat, världens vanligaste bekämpningsmedel, är under lupp i USA och Kanada. De här ländernas motsvarigheter till svenska naturvårdsverket är mitt uppe i en där man undersöker en rad aspekter av kemikalien, bland annat hur stor mängd som används i jordbruket, och vilka konsekvenser för miljön och människors hälsa den här användningen har.

Glyfosat har använts i jordbruk i över 30 år och har hittills bedömts av flera internationella organisationer som skonsammare för miljö och hälsa än alternativen. EU-kommissionen såg över glyfosat senast 2002 och bedömer att den har måttlig till låg giftighetsgrad.

Men det finns röster i forskarvärlden och i miljörörelsen som varnar för att glyfosat har kommit att överanvändas i takt med att GMO-odlingarna har växt, och att det här kan ge negativa hälsoeffekter.

Argentina är ett av dom länder som använder allra mest glyfosat, och här har kemikalien blivit ordentligt kontroversiell. I centrum för debatten står en relativt ny studie av Andres Carrasco, molekylärbiolog vid forskningsrådet CONICET i Argentina. 

– Vi injicerade en viss dos glyfosat i groddjurs och kycklingars foster och följde sen utvecklingen systematiskt. Resultaten visar att glyfosat ger fosterskador på de här djuren, säger Andres Carrasco.
Hans publicerades i Chemical Research in Toxicology förra året.
– Det är viktigt att komma ihåg att grodfoster inte är människofoster. Men det finns ingen anledning att helt utesluta att glyfosat kan skada ett människofoster, säger Carrasco.

Den här studien har skapat stort rabalder världen över, och kritiker menar att den inte återspeglar förhållanden som skulle kunna råda i verkliga livet, det säger bland annat EU-kommissionens granskning.

– Glyfosatbaserade bekämpningsmedel är inte farliga om de används i lämplig dos, säger palma, som också menar att en eventuell begränsning av glyfosatanvändning skulle skapa stora problem i jordbruket, hävdar Gaston Palma som är ordförande för , en organisation för företag inom GMO-lantbruk i Argentina.
– Påståendena om cancer och andningsbesvär är bara propaganda från ekologister, anser Palma. Det går mycket politik i allt det här. Glyfosat är inte farligt om det används rätt. Och det vore dumt att begränsa användningen, det skulle innebära enorma problem för produktionen.

– Inga vettiga vetenskapliga studier tyder på att folk skulle kunna få varken cancer eller några andra besvär på grund av glyfosat, man kan inte göra bedömningar utifrån folks spekulationer, avslutar Palma.

Det är en fuktig höstmorgon ute på landsbygden i jordbruksregionen San Jorge i Argentina. Sojaproducenten Victor Trucco visar mig sina odlingar, vi kliver ur bilen och in i ett hav av sojaplantor. Här och där på fältet syns några öar med höga blad som sticker upp.

-De där bladen är ogräs, här har man slarvat med glyfosat, säger Victor Trucco.

Glyfosat är ett av världens vanligaste bekämpningsmedel i jordbruk, men de senaste åren har detta ämne börjat bli rejält omtvistat här. För att förstå varför måste vi först backa till mitten av 90-talet, då GMO, genmodiferade organismer, gjorde intåg i Argentina. Här var man öppen för mer effektiva odlingslösningar, och producenterna välkomnade det nya så kallade "agroteknogiska paket" som bioteknologiföretaget Monsanto hade tagit fram.

Paketet innehåller å ena sida den genmodifierade grödan, å andra sidan ett bekämpningsmedel som baseras på ämnet glyfosat. Grödorna är kemiskt framtagna för att stå emot glyfosat, som effektivt tar död på allt annat ogräs, utan att skada själva sojan.
– Glyfosat är extremt effektivt, utan det skulle det bli kaos i jordbruket, säger Victor Trucco i bilen tillbaka till stan.

Medlet fungerar så att det absorberas av en växt, som då hindras från att bilda sig nödvändiga proteiner och dör. När det händer släpps glyfosatet ut i marken, och blir till andra molekyler som i sin tur tillslut blir till koldioxid.

1996 odlades den första genmodifierade sojabönan i Argentina, idag växer soja på 20 miljoner hektar i landet, det är en yta lika stor som halva Sverige ungefär. Uppskattningsvis sprutas 200 miljoner liter glyfosatlösningar över fälten varje år, en siffra som stiger i takt med att sojaarealen blir större, och det här är något som allt fler oroar sig över i Argentina.

– Den så intensiva användningen av glyfosat i jordbruket är ett av landets mest allvarliga hälsoproblem, säger Carlos Manessi, ordförande för , en miljöorganisation i Argentina.

– För ungefär fem år sen började vår organisation få rapporter om obehagliga hälsoproblem bland folk. Det handlade om missbildningar, cancerfall och sjukdomar som hade att göra med andningssvårigheter, säger han. De flesta allvarliga fall fanns i samhällen mitt i sojaområden, där man sprutar mycket bekämpningsmedel, säger Carlos Manessi.

Han menar att det finns ett samband mellan glyfosatanvändningen och de hälsoproblem som folk i byarna berättar om. Men några vetenskapliga studier eller officiella utredningar som fastställer sambandet har han inte att luta sig mot.
– Folket som drabbas är bevis nog, säger Manessi.
Han tar ett exempel: 3-åriga Ailén Peralta som bor i utkanten av det lilla samhället San Jorge.

Det är tisdag eftermiddag och det har regnat tungt hela dan. Alla 10 personer i familjen Peralta är hemma idag, man tar sig knappt fram på lervägen utanför det enkla stenhuset. Familjens yngsta dottern Ailén leker med min mikrofon, hon sjunger en sång som hon har lärt sig på dagis. Idag andas hon normalt, annat var det för ett par år sen, berättar hennes mamma Viviana Peralta.

– Ailén föddes med andningsbesvär och varje gång de sprutade här på fälten fick vi åka till sjukhuset med henne. Vi stängde fönster och dörrar men det hjälpte inte, berättar Viviana Peralta.
– Jag vet inte hur jag ska beskriva känslan, jag kände mig så hjälplös som mamma, fortsätter hon.
– Jag misstänkte att Ailéns problem hade att göra med glyfosatet, men nej, jag visste ju inte säkert. Vi gjorde tester för allergier men inget gav resultat. Samtidigt dök det upp flera andra fall i byn San Jorge, mammor med barn med andningsproblem och missbildningar, säger hon.

Viviana ville få saken utredd. När varken myndigheterna eller markägaren ville lyssna, gick hon till en advokat.
– Jag började rota i ämnet och upptäckte att jag var långt ifrån ensam om att undra vad som pågick i de här byarna, säger advokaten Gabriela Ferrer. Det var hon som tog sig an fallet Viviana Peralta och hennes dotter.

Och faktum är att rösterna i Argentina som varnar för en så intensiv och samtidigt oreglerad användning av glyfosat har blivit fler de senaste åren. Sedan 2005 driver flera miljöorganisationer en nationell kampanj mot de omfattande besprutningarna.

År 2009 kom det en officiell rapport i provinsen Chaco. Enligt den har antalet cancerfall där fyrdubblats sen år 2000, detta parallellt med att odlingsarealen har växt. Men något samband mellan glyfosatanvändning och cancerfallen har inte fastställts.

Det finns också flera jordbruksprovinser där folk har rest krav på att begränsa kemikalieanvändningen, och det pågår lokala rättsprocesser. Dessutom finns det ett advokatsambund som fokuserar på miljöfrågor som har drivit fram ett förslag i högsta domstolen om att helt förbjuda glyfosat.

För ett par år sen tillsatte Argentinas president Cristina Kirchner därför en nationell utredning, detta för att titta närmare på kemikalier i jordbruket, bland annat glyfosat.

Men det finns stora frågetecken i diskussionen om glyfosat. Den här kemikalien är ett av världens mest vanliga bekämpningsmedel, borde det inte ha visat sig tidigare och tydligare om det nu skulle vara så hälsoskadligt som vissa menar?

Det är myrornas krig på TV-skärmen i vardagsrummet, bilden är jättesuddig men barnen verkar inte bry sig. Jag är tillbaka hos familjen Peralta. I en öppen dörr här står Ailéns syster Michaela och tittar på regnet.
– Förut var allt det där soja, men inte nu längre, säger Michaela och pekar på buskagen på andra sidan vägen.

För drygt ett år sen tog domaren i San Jorge ett akut beslut om att tillfälligt begränsa besprutningarna vid kvarteret där Ailéns familj bor. Till dess att glyfosatanvändarna och myndigheterna kan styrka att det inte är glyfosatlösningar som har orsakat Ailéns problem får ingen bespruta fält närmare än 800 meter från huset.

– Idag mår Ailén bättre, berättar hennes mamma Viviana Peralta. Nej visst, fortfarande har vi inga vetenskapliga bevis för att det var just glyfosatlösningar som gjorde Ailén sjuk, säger hon. Men sen de låter bli att bespruta nära huset slipper vi sjukhuset, det är det enda jag vet.

Så gick det alltså i fallet San jorge, men i ett bredare perspektiv - hur ställer sig myndigheterna i Argentina till oron över glyfosatanvändningen? Den utredning som landets president tillsatte blev klar förra året. Den säger i slutsatsen att det inte finns tillräckligt med information om hur bekämpningsmedelsanvändningen påverkar människors hälsa i Argentina och att man därför måste studera frågan närmare.

Diego Ciancaglini är chef för enheten för bekämpningsmedel på den nationella myndighet som ansvarar för kvalitet och säkerhet i jordbruket, SENASA.

– Om man flyger med flygplan över en skola och besprutar rikligt spelar det nästan ingen roll om det är sockervatten, om det är alldeles för stor mängd kommer folk bli sjuka. Man måste använda de här produkterna med måtta, säger han.



Fanny Härgestam
klotet@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista