Många vill mixtra med klimatet

Det som för några år sen sågs som science fiction, diskuteras nu på allvar av både FN:s klimatpanel IPCC och till exempel USA:s och Storbritanniens vetenskapsakademier. Det finns många idéer kring geoengineering, geoingenjörskonst, alltså att på konstgjord väg förändra klimatsystemen för att snabbstoppa en global uppvärmning. Antingen att stoppa solstrålar eller att suga upp koldioxid. 

De brittiska forskarna som i oktober ska skicka upp en heliumballong 1 kilometer upp i skyn för att testa om det i framtiden vore möjligt att spruta upp svavelpartiklar i stratosfären, är långt ifrån ensamma. 

Förutom att testa teknik på låg höjd och med ofarligt vatten så ska datormodeller räkna på riskerna att täcka jorden med ett skikt av svavel. Frågan är vad som skulle hända med vädret på jorden och solskenet. Kanske blir det torka eller skyfall på nya ställen eller väldigt ojämnt fördelade temperaturer. Dessutom skulle jordens skyddande ozonskikt kunna skadas.

Riskerna med geoingenjörskonst är helt enkelt enorma, men å andra sidan är hoten från en galopperande växthuseffekt också skrämmande, vilket fått starka politiska krafter att seriöst fundera på om klimatet måste fixas till.
– Min personliga åsikt är att vi måste ha med geoingenjörskap i beräkningarna och undersöka möjligheterna noga, sa John Holdren, vetenskaplig rådgivare åt USA:s president Barack Obama i en intervju för ABC häromåret. Vii kan komma i en så desperat situation att vi måste använda det, fortsätter han. 

USA har inte skrivit under den icke bindande internationella FN-överenskommelsen från förra året som förbjuder storskaliga klimatexperiment tills det finns en vetenskapligt grundad, global kontrollmekanism. Och geoingenjörerna har redan tagit sina första stapplande steg. NASA har till exempel undersökt om det skulle vara möjligt att skicka upp speglar i rymden för att styra bort överskottsvärme.

Andra forskare har föreslagit stora skepp som kan spruta upp vatten i molnen så att de blir vitare och reflekterar bort mer solljus. Problemet med de här värmesköldsidéerna är att de inte gör något åt grundproblemet med allt mer klimatutsläpp som inte bara hettar upp klimatet utan också försurar världshaven så att koraller och andra skalbildadare får allt svårare att klara sig. Men det finns också geoingenjörer som snabbt vill suga upp stora mängder koldioxid från atmosfären.

Försök med att gödsla näringsfattiga delar av världshaven med järn har gett dramatiska effekter med en extrem algblomning. Om haven järngödslades storskaligt så skulle algerna kunna binda stora mängder koldioxid om de bara sjunker ned till havsbotten efteråt. Men ingen vet säkert om det blir så.

Miljontals konstgjorda träd av plast som kan suga upp koldioxid ur luften och sen lämna den ifrån sig för nedpumpning i jorden, är ytterligare ett exempel på forskning kring att fixa till klimatet på teknisk väg. Professor Klaus Lackner, som ligger bakom plastträden tror helt enkelt inte att mänskligheten kommer att klara de dramatiska utsläppsminskningar som många klimatforskare säger måste till snabbt för att inte den globala medeltemperaturen ska stiga mer än 2 grader.
– Jag tror att det är omöjligt att få folk att sluta använda fossila bränslen så vi måste ta fram tekniker som låter oss fortsätta släppa ut koldioxid utan att skapa förödelse på planeten, säger Klaus Lackner till BBC.

Många miljöorganisationer protesterar mot planerna på geoingenjörskonst eftersom de befarar att det kan bli en enkel men farlig väg ut ur den globala uppvärmningen för alla som tycker att det är för dyrt att sluta släppa ut koldioxid.

De uppskattningar som gjorts visar nämligen att kostnaden för att spruta upp svavelpartiklar i stratosfären skulle hamna på några tiotals miljarder kronor per år, vilket får anses billigt jämfört med att snabbt ställa om världen från fossila bränslen. Faktum är att det inte är dyrare än att enskilda länder har råd med prislappen, ja till och med privatpersoner. IT-miljardären Bill Gates har redan satsat miljontals kronor på geoingenjörsforskning.

Det finns också förskräckande exempel på oförutsägbara konsekvenser när människan försökt ställa till rätta miljöproblem, men istället skapat nya. Som när mungon infördes på Hawaii för att bli av med alla råttor som människor fört med sig, men där mungon istället åt upp en massa utrotningshotade arter som var lättare att fånga.

När Klotet på en dålig mobillinje får tag på forskningsledaren för det brittiska försöket att spruta upp vatten i atmosfären via slang upplyft med ballong, doktor Matthew Watson vid Bristols universitet, så är i alla fall han glasklar med att experimentet inte får bli en ursäkt för att strunta i växthusgasutsläppen.
– Geoingenjörskonst är inget frikort för att minska koldioxidutsläppen, säger Watson.

Jag undrar om han är rädd för att hans försök ovanför ett övergivet flygfält i östra England i oktober kommer dra till sig en massa arga demonstranter?
– Jag tycker det är bra om folk engagerar sig i den här frågan, säger Matthew Watson som hoppas på fredliga protester. Alla argument måste höras i den här frågan, anser han. Det har hittills varit tabu att prata om geoingenjörsskap.

Matthew Watson tycker att vi måste undersöka med ofarliga fältexperiment och labbtester om de föreslagna teknikerna för att ställa till rätta klimatet överhuvudtaget fungerar och vilka risker de medför. Om vi gör de försöken nu så riskerar vi inte att något oprövat görs i panik om några decennier. Han hoppas också att redan det faktum att han och andra forskare redan börjat med praktiska geoingenjörsexperiment kan ge det hårda opinionstryck som behövs för att ett avtal om kraftiga utsläppsminskningar kommer till stånd. För det är få som gillar att man medvetet börjar mixtra med klimatet på en global skala.