Skövlingen ökar i Amazonas igen

11 min

Det varit rätt positiva tongångar under senare år om Amazonas.  Förra sommaren kom en rapport från brittiska Chatham House som visade att den illegala avverkningen i den brasilianska regnskogen hade minskat dramatiskt under det senaste årtiondet.  Men  i våras kom nya rapporter om att avskogningen i Amazonas ökar igen. En viktig förklaring till både upp- och nedgång handlar om prisförändringar för kött och sojabönor. När vi köper mer Brasiliansk biff, så ökar också avskogningen.

Efter fyra timmar på den transamazoniska landsvägen, stannar vi till i en liten jordbruksby i Pacajá. I en glänta i regnskogen ligger familjen Apelfeler Rais´ gård. Några pojkar spelar fotboll - Brasiliens folksport, medan gårdens hönor målmedvetet pickar vad foder de kan finna i den näringsfattiga och dammtorra jorden.

På en tvättlina vajar några sänglakan i den svaga morgonbrisen, och i skuggan under några bastanta paranötsträd, ligger det träfärgade boningshus som är hem för åtta av familjens vuxna. Och deras barn. Familjen Apelfeler Rais har 200 hektar mark, där de odlar kakao och håller nötkreatur och får. Drygt hälften av marken är skog. Och numera avverkar de inte mer...

– Nu vet vi att det är skadligt för klimatet att hugga ned skogen," säger en av sönerna - Blyts Apelfeler Rais. Vi har också lärt oss att odla med hjälp av cabruca-systemet, att plantera våra kakaoträd mitt i regnskogen, istället för att hugga ned den.

Blyts granne, Orlando Alves Martines har också boskap och kakaoodling. Han har lämnat skog på en fjärdedel av sina 50 hektar. Under de senaste åtta åren har jag inte huggit ned några fler träd, säger han.
– Det är mycket enklare att odla kakao inne i regnskogen, istället för att varje år hugga ned och bränna skogen, säger Orlando Alves Martines.

– Människor här har förändrats, säger Blyts Apelfeler Rais. Numera förstår vi att det är viktigt att bevara skogen. För bara några år sedan röjde de flesta lantbrukare här sin skog. Men inte nu längre, säger Blyts. Vi förstår att det är fel. Dessutom är vi rädda för att myndigheterna ska komma.

Men det finns alltså en ny medvetenhet.
– Många lantbrukare har själva börjat se förändringar i klimatet, så det finns en insikt om den globala uppvärmningen, säger Lucimar Souza från det oberoende forskningsinstitutet IPAM.

Från 2004 och fram till förra året minskade avverkningen ganska dramatiskt. Förstärkt övervakning är ett skäl till nedgången. Ett annat, att priserna på sojabönor och kött dalade - samtidigt som den brasilianska valutan real halverats under samma period, säger ekologen Philip Fearnside, professor på det Nationella Institutet för Amazon-forskning i Manaus.
– Och parallellt med det, minskade avskogningen, slår Fearnside fast. 
– Nu stiger marknadspriserna på kött och soja igen, och därför ökar också avskogningen igen, säger Lucimar Souza.

 Delstaten Pará har en speciell miljöpolis, Policia Militar Ambiental do Para, - och en av dess uppgifter är just att gripa dom som hugger ned regnskogen utan tillstånd. Serganterna Sidcley och Rodrigues har lång erfarenhet att jaga illegala skogshuggare. De berättar om dom många knep som förövarna använder - som att gömma värdefull mahogny under andra och lättare stockar när virkesbuntarna flottas nedför någon av Amazonas floder. Eller att dölja sitt regnskogsbyte under travar av sopor, till exempel.

Men Amazonas är stort. Regnskogen täcker en yta nästan lika stor som hela Europa - och det är svårt att övervaka ett så enormt område, säger Sergant Sidcley.
– Förr höll dom illegala skogshuggarna till nära de stora vägarna. Nu röjer de längre in i skogen, och det gör det svårare för oss att hitta dem, säger Sergant Sidcley.

 Men övervakningen har kritiserats. Enligt rapporten från brittiska Chatham House har värdet av dom böter som utdöms i Brasilien åttadubblats, men bara ett par procent av bötesbeloppen har verkligen kasserats in. Men Sergant Sidcley är ändå nöjd med dom miljölagar som finns.
– Det händer att det dröjer innan lagarna verkligen verkställs. Men lagarna är strikta, det är det juridiska maskineriet som ibland mal litet långsamt, säger Sergant Sidcley.

Enligt den brasilianska skogsvårdslagen får en markägare alltså bara hugga ned en femtedel av skogen på sin mark. Men just nu debatterar Brasiliens Nationella Kongress en uppdatering av lagen.
– När förslaget antogs i underhuset i våras lättades reglerna väsentligt - det var ett enormt kliv tillbaka, anser ekologen Philip Fearnside.

Samtidigt har den federala regeringen startat en särskild fond för Amazonia, för att förhindra fortsatt skövling. Forskningsinstitutet IPAM är en av dom som sökt anslag för att starta ett projekt med sikte på FNs så kallade REDD Plus Program - som förenklat går ut på att rika länder betalar fattigare länder för att inte hugga ned sin skog.

– Det skulle vara till stor hjälp om lantbrukarna här i Pacajá fick ersättning för att dom behåller sin skog, och samtidigt förbättrar sättet att odla sin mark, tycker Lucimar Souza från IPAM.

Det är alltså mer miljövänligt att odla kakaon mitt inne i regnskogen, i ett slags skogsjordbruk utan att hugga ned och bränna den.
– Och kakao är dessutom betydligt mer lönsam per hektar än boskapsskötsel, påpekar Parás förre jordbruksminister Cassio Parreira.
– Den absoluta merparten av det öppna landskapet används till bete för nötkreatur - trots att till exempel kakao är sex gånger mer lönsam per hektar och år. Och det är något som vi försöker lära människorna här, säger Cassio Perreira.

Under de fem år som det nya projektet ska pågå, kommer det också att få stor betydelse också för klimatet, fortsätter Cassio Perreira.
– Varje gård röjer i genomsnitt 2,4 hektar skogsmark om året. Det betyder att var och en av dom 350 familjer som ingår, kommer att spara 12 hektar regnskog vardera. Och minskat skövling betyder att vi också minskar utsläppen av koldioxid med totalt nära två miljoner ton.

– Kan vi hjälpa lantbrukarna här att få ekonomisk ersättning för att värna om skogen, lära dem nya bruksmetoder och ge dem ny teknik kan vi nå långt, sammanfattar Lucimar Souza från forskningsinstitutet IPAM. Det är inte lösningen för att få stopp på all avskogning, men det är en god bit på väg!

Claes Andreasson, för Klotet i Pacajá, Brasilien
klotet@sr.se