1 av 2
2 av 2

30 klimatmärkta matvaror i svenska butiker

2:21 min

Klimatmärkt mat har funnits sen nåt år i svenska butiker där producenterna ska ha minskat på utsläppen av koldioxid och andra klimatgaser så långt som möjligt. Det handlar hittills om ett 30-tal livsmedel med klimatdeklaration eller klimatmärkning och dessutom har det ekologiska märket KRAV infört klimatregler på en del av sina varor.

I frysdisken på en stor livsmedelsbutik i centrala Göteborg hittar Katarina Lorentzon från Institutet för livsmedel och bioteknik SIK (som tagit fram det vetenskapliga underlaget till de svenska klimatmärkningarna) spenat med Svensk Sigillmärke. Det vill säga svensk och med miljöregler, men inte ekologisk, den kan ha odlats med hjälp av konstgödsel och bekämpningsmedel. Den här spenaten har fått ett tillägg med ett klimatmärke. Det innebär att klimatutsläppen vid gödsling ska vara så små som möjligt och att fryskedkjan inte läcker växthusgaser och att den är så energieffektivt producerad som möjligt, berättar Katarina Lorentzon.

I nästa frysbox finns en KRAV-märkt fisk, men KRAV som ingått i samma klimatmärkningsprojekt som Svenskt Sigill, har valt att gå en annan väg och bakat in klimatregler bland alla andra regler som redan finns för deras ekologiska märke. I dagsläget är det KRAVs fiskar och växthusodlade produkter som också uppfyller de nya klimatkraven, men man håller på att se över reglerna även för kött, spannmål och frukt.

Ytterligare en frysbox bort hittar vi den allra första klimatdeklarerade varan på den svenska marknaden, en kyckling som har en siffra tryckt på påsen där det står precis hur mycket klimatutsläpp den gett upphov till. I det här fallet motsvarande 1,8 kilo koldioxid per kilo kyckling. Bakom det här märkningssytemet ligger Lantmännen med konventionellt lantbruk och deras system ger alltså möjlighet att jämföra mellan olika sorters mat.

Ännu finns inget klimatmärkt nötkött eller bönor i Sverige, annars skulle man då kunna se att ett kilo bönor bara ger några hundra grams klimatutsläpp, medan nötkött kan ge hundra gånger större utsläpp per kilo. Men Katarina Lorentzon på institutet för livsmedel och bioteknik ser problem med absoluta klimatutsläppssiffror på varje produkt. Det finns ännu inte så säkra metoder att man kan räkna ut klimatutsläppen på varenda vara. Det brittisska forsknings som titta på effekten av klimatmärkningen visar hittills att märkning inte räcker för att styra om livsmedelsbranchen mot lägre utsläpp, det behövs statlig styrning också.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista