Utrotningshotad fisk till salu

10 min

90 % av pigghajsbestånden i Nordostatlanten är bortfiskat. Men trots fiskestopp inom EU kan man fortfarande hitta tonvis av den hotade fisken i svenska fiskbutiker. Den är importerad från Norge, som har andra regler för bifångst. Allt som fiskas upp i Norge måste tas i land och säljas. För pigghajarna spelar det dock inte så stor roll om den äts upp eller kastas död i havet igen. Det behövs fiskeredskap som låter bli att ta upp den uråldriga fisken för att stoppa dess utrotning, säger forskare.

I Feskekörkan i Göteborg strosar folk mellan fiskdiskarna och inhandlar skaldjur och fiskfiléer till kvällens middag. Många av fiskhandlarna här var på fiskauktionen tidigt imorse för att köpa fisk. En av dem är Rickard Fock, som är en av alla fiskhandlare i Göteborg som väljer att sälja pigghaj, trots att den är rödlistad.

I hans fiskdisk, bland sej, kolja och rödspätta ligger tre exemplar av den långsmala fisken med de kattliknande ögonen.
– Här ligger den. Den är fiskad i Norge, förmodligen som en bifångst, säger Rickard Fock.

Den långsmala pigghajen har fått sitt namn efter de två gifttaggar som den har på ryggen och fiskades förr med både trål, garn och fiskespö. Idag får man bara upp den som en bifångst vid trålning eller av misstag av sportfiskare.

Ingemar Alenäs är ekolog och projektledare för havsprojektet Living North Sea. Vi sitter på hans kontor i Falkenberg tillsammans med evolutionsbiologen Jan-Erik Månsson och pratar om pigghajen. Framför sig har de högar med papper med statistik på försäljning och artiklar ur tidningar om fisket. De minns hur det var förr, när det fanns så mycket pigghaj i de svenska vattnen att en enda fiskebåt kunde ta upp flera ton med bara fiskespön och handredskap.

Idag är läget för den uråldriga pigghajen ett helt annat. Havsfiskelaboratoriet i Lysekil har beräknat att det stora beståndet i nordöstra Atlanten har minskat med nästan 90 procent de senaste 50 åren. Och boven i dramat är vi människor. Honorna blir inte könsmogna förrän vid 12 års ålder och har samtidigt en av djurrikets längsta graviditeter på 24 månader.

Det hårda fisket har därför lett till att den inte hunnit återhämta sig. Men trots fiskestopp kan man fortfarande hitta den hotade fisken i svenska fiskbutiker. Den är i dag importerad från Norge, som också dom har ett fiskeförbud av arten men som går under andra regler för bifångst.

Havs- och vattenmyndigheten i Göteborg arbetar man med frågor som berör våra svenska vatten, både hav och sjöar. Martin Rydgren är utredare för enheten för biologisk mångfald och fiske.
– Norge får inte kasta sin fisk överbord. Vilket system som är bäst för pigghajen, svårt att säga, det viktiga är väl inte vad vi gör med pigghajen när den väl har fiskats upp, det viktiga är att vi hittar metoder som gör att vi inte fiskar upp den överhuvudtaget, anser Martin Rydgren.

Sedan januari i år måste svenska fiskare rapportera sin bifångst om den väger mer än 20 kilo och hittills har det rapporterats in att ett ton pigghaj tagits upp och slängts tillbaka i havet, oftast död. Dessutom har vi hittills i år importerat 61 ton av den hotade fisken från Norge.

Efter stora påtryckningar från Norge har Sverige och Danmark beslutat att gå den norska vägen i Skagerack och sluta kasta fisk överbord. Det har sedan 60-talet funnits ett gemensamt fiskeavtal för Skagerack men Norge sa upp det för två år sedan. Nu vill Norge att Sverige och Danmark och hela EU inför ett så kallat utkastförbud i området. Det betyder att det om några år kan finnas svensk pigghaj i våra butiker. Ny studie om effekterna av Norges utkastförbud.

Men går beslutet igenom har det även sina fördelar för havsmiljön, visar studier. Man hoppas nu att nya regler ska driva på utvecklingen av fiskeredskap som sorterar bort onödiga bifångster, som till exempel pigghaj. För trots fiskestoppet fortsätter beståndet i nordöstra atlanten att minska. Och även om vi idag slänger tillbaka all pigghaj som fångas i havet, är det få som överlever när de väl har fastnat i en trål.

Charlott Stenberg är marinbiolog och hajexpert på Havs- och vattenmyndigheten. Hon säger att hajarna inte har varit lika omdiskuterade som den mer välkända torsken och att det även har tagit lång tid för hajen att bli uppmärksammad hos de stora miljöorganisationerna.

Men under de senaste åren har det utvecklats några nya metoder som även varit till hjälp för den drabbade djurgruppen. I Sverige har man till stor del inriktat sig på att vissa arter ska kunna fly ut ur redskapen om de skulle fastna.
– Man har tidigare forskat på rist som är ett slags galler som man sätter i trålen för att undvika att fånga större fisk när man trålar efter havskräftor. De större fiskarna kan då fly upp genom en öppning i trålens tak, berättar Charlott Stenberg.

Sorteringsgallret används av ungefär 65 procent av dom svenska kräftfiskarna som fiskar med trål i Skagerack och Kattegatt. Sedan 2004 måste man använda rist på svenskt vatten, men längre ut på internationellt vattnet är det alltså inte obligatoriskt. Det betyder att många fiskare fortfarande får upp de större arterna som pigghaj i sina trålar. Men trots att sorteringsgallret är en bra bit på vägen i kampen mot bifångster, är redskapet inte perfekt. Det sorterar bort de större exemplaren, men de mindre fiskarna fastnar fortfarande i trålarna.

Feskekörkan igen.
– Hur tänker du, du har utrotningshotad fisk i fiskdisken?
– När den finns att köpa på auktionen så tycker jag att det är OK att ta den för det är ju ändå en fisk som blivit uppfiskad och förmodligen inte skulle ha klarat sig ändå, säger Rickard Fock. Men det är klart att det inte är något jag driver att man ska sälja pigghaj i några större mängder.

Innan nya redskap och metoder börjar användas av alla fiskare kommer pigghajen fortsätta att slängas tillbaka död i havet eller säljas i våra butiker. Och eftersom nivåerna i havets ekosystem är tätare sammanlänkade än de landbaserade systemen, kommer pigghajens försvinnande att påverka hela det marina ekosystemet. Speciellt som den är en av arterna som ligger högst upp i näringskedjan och fungerar som en stabilisator.

– Det går ju ganska dåligt för hajarna just nu, för de är nedfiskade till  nivåer så att de inte kan påverka ekosystemet längre. Vissa arter längs den nordamerikanska östkusten har minskat med 95% och därför har rockorna exploderat i antal och äter ned skaldjuren som är av stor ekonomisk betydelse längs den kusten, säger evolutionsbiologen Jan-Erik Månsson.

– En dag var det ton pigghaj till salu på fiskhallen i Göteborg. Tänk om det legat kött från ett utrotningshotat däggdjur till försäljning istället. Nu var det ju "bara" en fisk, avslutar Ingemar Alenäs som är ekolog och projektledare för havsprojektet Living North Sea.

Emy Krüger
Klotet@sr.se