Gustaf Lind: Sverige driver starkast möjliga miljökrav

5:55 min

I den svenska arktisstrategin står det att "sverige skall verka för väsentligt minskade globala utsläpp av växthusgaser och kortlivade klimatämnen" Hur har vi gjort det under det här året som gått?  Vi frågade vår arktisambassadör, Gustaf Lind.

– På två olika sätt. Vi lyfter fram Arktis i de globala klimatförhandlingarna där ju alla länder är med, inte bara de arktiska. Vi hade ett sideevent i Durban där vi lyfte fram det arktiska. Man ser ju  kanske mest konkret i Arktis hur isen smälter som ett exempel på det hela.

– Sen jobbar vi också i Arktiska rådet med sotfrågan och de kortlivade klimatämnena. Och vi försöker komma fram i den frågan och se om man kan minska utsläppen av sot. De skulle då i sin tur kunna ge som en regional effekt, att det blir mindre uppvärmning i Arktis.

Men den allra, allra viktigaste klimatgasen är trots allt utsläppen av koldioxid som kommer från olja och gas. Varför verkar inte Sverige för ett stopp för olje- och gasutvinning i Arktis? Då skulle man ju verkligen verka för att man minskar klimatutsläppen.

– Ja det är ju vissa som har föreslagit det. Men när man är ordförande i en internationell organisation så är ju det man kan göra i organisationen är nånting som alla stater har gått med på.

– Man måste ju både ställa sig frågan vad man vill göra, och vi vill ju självklart ha så mycket miljöskydd som möjligt, och stoppa uppvärmningen. Men man måste också ställa sig frågan hur man kan nå dit.

– Jag har inte riktigt fått en förklaring på frågan hur vi ska övertyga Ryssland att sluta med sin utvinning av oljan. Man måste presentera det först och inte bara säga vad man vill göra.

JB: Men man kan väl fortfarande ändå påpeka att Sverige vill ha ett moratorium? Sen är det en annan sak om Ryssland går med på det. De håller ju redan på med utvinning, precis som Norge, men man kan ju ändå säga att Sverige skulle önska att det blev ett stopp? Inte ens det driver ju Sverige i Arktiska rådet.

– Nej, vad vi gör är att vi försöker driva fram just de skarpaste förebyggande krav som finns om man ska nu jobba med oljeutvinning i Arktis så man har den bästa tekniken, de bästa rutinerna och allt annat.

– Och sedan just att vi förhandlar om ett samarbete vid oljeutsläpp. Så de olika myndigheterna i länderna jobbar då tillsammans om nånting skulle hända.

JB: Miljöminister Lena Ek sa i Ekots lördgasintervju häromveckan att hon vill ha ett stopp för olja och gas i Arktis medan utrikesminister Carl Bildt har sagt i en interpellationsdebatt i riksdagen att det här är självständiga stater i Arktis och de får bestämma själva om de vill utvinnna gas och olja och vi kan bara verka för att vi ska minimera miljökonsekvenserna. Vem av dessa ministrar är det du lyssnar på som ambassadör för som ordförande för Arktiska rådet?

– Regeringen har ju en linje i den här frågan och utrikesministern är ju självklart min chef.

JB: Men de har ju inte en linje om miljöministern sa häromveckan: " Jag skulle gärna se att det inte blev någon olja- och gasutvinning i Arktis".

– Om du lyssnade litet noggrant så hör du att hon sa att centerpartiet tyckte så.

ML: Och att hon själv tycker att " det vore väldigt bra om vi kunde få på plats ett moratorium" Hon fick faktiskt frågan som miljöminister.

– Regeringens linje hittar man i den svenska strategin för Arktis. Att vi vill jobba så mycket som möjligt med miljöskydd för den arktiska regionen och just de här förebyggande kraven och sen också samarbete om någonting sker.

JB: När det gäller Antarktis, alltså sydpolen råder det ju ett avtal som gör att man egentligen bara får hålla på med forskning och fredlig verksamhet, i övrigt är det som ett stort naturreservat. Varför kunde man inte tänka sig något liknande för Arktis, nordpolen?

– Man kan ju säga att Arktis är direkta motsatsen till Antarktis. Inte bara placeringen utan Antarktis det är ju en stor kontinent med hav runtomkring. Och Arktis det är ju ett hav med kontinenter runtomkring.

– Det finns nåt som heter FNs havsrättskonvention och där finns det regler för hur man delar upp havsområden över hela jorden

JB: Men det finns ju också möjlighet att förhandla fram nya avtal? Beroende på hur allvarligt man ser på den globala uppvärmningen.

– Jo men då måste man riva upp hela havsrättskommissionen, en konvention som alla stater har skrivit under och det finns inget intresse att göra det utan jag tror det viktigaste är att man inrättar sig på själva problemen.

(Text under arbete)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista