1 av 5
Matilda wendelboe vill göra "människo- och naturvänliga" kläder. Foto: SR/Kristola
2 av 5
Jeppe Dyberg Larsen, elbåtsredare och ordförande i svenska Cradlenet, med sonen Palle. Foto: SR/Kristola
3 av 5
Matilda experimenterar med olika tyger för att hitta de mest hållbara. Foto:SR/Kristola
4 av 5
Walter Stahel (Foto: Geneva association)
5 av 5

Cradle to Cradle kläder kan komposteras

13 min

" Bort från slit och släng och överkonsumtion och fram för en ny ekonomi där vi vårdar och tar hand om både resurser och produkter på ett varsammare sätt" Så beskrev Walter Stahel tankarna bakom begreppet en cirkulär ekonomi när han var i Sverige för några veckor sedan. Både i Sverige och på andra håll i världen startas nu forskningsprojekt som inspireras av dessa idéer som Stahel jobbat för sedan 19070-talet . Vi hälsade på kläddesignern Matilda Wendelboe som inspirerats av Cradle to Cradle trenden och gjort världen första komposterbara klädkollektion.

– Grundidén är att man ska eliminera begreppet avfall. Människan är det enda djuret som producerar avfall. Det begreppet finns ju inte i naturen. Och om vi tänker oss att allt som traditionellt varit avfall, tex luddet, kan användas på något annat sätt, och att man gör det med förnyelsebar energi- då blir det ju positivt. Då är sopberget nånting bra som du kan använda.

En kjol i den komposterbar klädkollektionen  är gjort av ett möbeltyg i ull, eftersom en del möbeldesigners varit tidigt ute med att ta fram Cradle to Cradle tyger.

– Nu har PPR gruppen som har Gucci och Stella Mc Cartney skrivit på för att jobba med cradle to cradle tänket, så det kommer ju att komma mer kläder. Det var ju roligt att kunna inspirera dem då, eftersom jag var först, säger hon och ler.

I Matildas färgglada värld är tom luddet som blir över när man väver tyger avfall. Därför är hon glad över att luddet från just det här ulltyget används igen och görs till växtfiltar som bönder kan lägga över sina åkrar i början av säsongen som skydd mot frost. Allteftersom bryts filtarna sedan ner och blir näring till det som ska växa. Färgningen av tyget har skett utan gifter och i ett helt slutet system, så att bara helt rent vatten släpps ut i naturen igen. Och när man tröttnat på multifunktionskjolen kan den läggas på komposten.

– Ja, man kan lägga den på komposten när man tröttnat på den. en del kunder frågar mig; men ruttnar den bort o garderoben då eller? Men så är det ju inte. det krävs vissa fukt- och temperaturförhållanden för att det ska brytas ner. Det det innebär egentligen är ju att du inte har ett plagg på dig som släpper dåliga kemikalier till din hud.

– En av punkterna i den här filosofin är att det ska vara roligt. Människan är en lekande varelse och om det inte är roligt, då kommer vi inte att göra det. Jag står inte ut med att vi ska minimera, reducera och skära ner. Det passar inte mig. Jag tycker om extra allt. Då gäller det bara att se till att produkterna är bra.

Matilda Wendelboetycker att det är hennes uppgift som producent att se till att kläderna produceras på bästa sätt "natur- och människovänligt" som hon säger, så att vi konsumenter kan handla utan dåligt samvete. Och för att uppfylla kriterierna för Cradle to Cradle ska produkterna alltså enkelt uttryckt vara giftfria, produceras och transporteras med förnyelsebar energi och till slut kunna brytas ner till jord igen, eller göras om till helt nya tyger och plagg.

Från Matildas butik går jag några kvarter hem till Jeppe Dyberg Larsen,  elbåtsredareoch ordförande i svenska CradleNet. Idag är han och hans fru hemma med de tre barnen eftersom så många dagiskompisar är sjuka. När det är dags att byta på minstingen Palle får han en ny blöjbyxa med komposterbara inlägg.

– Det är väldigt mycket trevligare med en färgglad bomullsbyxa än en plastrumpa som går runt.

Inneblöjan är tillverkade av komposterbara material, men själva blöjbyxan består av både bomull och nylon och är alltså inte nedbrytningsbar.

– Nej, den här skulle kunna vara tillverkad för det tekniska kretsloppet. Hela byxan skulle kunna vara tillverkad i nylon så att du kan återvinna den utan att kvalitén försämras.

I tanken om en cirkulär ekonomi ingår också att det som inte kan bli jord igen ska designas så att det kan hålla länge, repareras, återanvändas och tillslut plockas isär och återvinnas till nya material, som används om igen. Det är det senare Jeppe kallar för det tekniska kretsloppet.

 En ännu mer nyskapande tanke är att vi i väst, som nu har de flesta bekvämlighetsvaror vi behöver, borde kunna sluta köpa nya prylar, och istället hyra det vi vill ha. Tvättmaskiner och mobiltelefoner är exempel på sådant Jeppe tycker är helt onödigt att äga.

– Genomsnittstiden för en mobiltelefon tror jag är ett och ett halvt år. Jag vill hyra den och så vill jag att företaget uppgraderar den, och kanske hyr ut min gamla mobil på en annan marknad där det finns ett intresse av billigare produkter.

– Äger företagen telefonen och materialen själva så får de helt andra incitament till att den håller, att den går att bygga om.

Men frågan är hur stort Cradle to Cradle kan bli? Kommer det att omfamnas av en liten grupp väldigt miljömedvetna, medan majoriteten av samhället fortsätter med samma slit och släng och konsumtion?

Jeppe Dyberg Larsen tror att Cradle to Cradle kan få ett större inflytande i samhället eftersom han menar att det inte i först hand är de medvetna konsumenterna som tar till sig idéerna, utan företag på ledningsnivå.

– De samlade idéerna, kreativiteten och inspirationen kring cirkulär ekonomi är så pass kraftfull, alltså det finns så mycket förändringskraft i det, så får vi till rätt prissättning och allt det andra så kommer omställningen till en cirkulär ekonomi att få fart och gå av sig själv.

Företag som brukar nämnas som föregångare är Xerox som redan på 90-talet började hyra ut kopieringstjänster, Desso som hyr ut heltäckningsmattor, hämtar dem när kunden tröttnat, finfördelar dem efter en hemlig metod och tillverkar nya mattor att hyra ut. Eller däckföretaget Michelin, som numer hyr ut bildäck som de underhåller, reparerar och regummerar, eller smälter om till nya däck tids nog.

Dealen är att kunden alltid ska ha tillgång till säkra däck - medan företaget behåller råvaran.

För ett par veckor sedan träffade jag den schweiziska arkitekten och grundaren av The Product Life Institute  Walter Stahel, mannen bakom begreppet cirkulär ekonomi.

Stahel beskriver det linjära konsumtionssamhället som en flod som forsar fram. Vi konsumenter står stilla på en och samma plats och ser bara produkterna under den korta stund vi använder dem men har ingen aning om vad som händer uppströms där råvarorna tas fram på mer eller mindre miljövänliga sätt -eller nedströms där de stora sopbergen väntar. Nu tror han att en gryende medvetenhet om kommande resursbrist kommer att få regeringar och företag att börja agera.

-- Företagare börjar förstå att det enda sättet att garantera tillgång till råmaterial till ett rimligt pris, i en framtida värld med resursbrist och stigande råvarupriser, är att se till att behålla äganderätten till sina produkter.

Walter Stahel berättar att flera forskningsprogram är under uppbyggnad i Storbrittanien för att se hur man skulle kunna minska sin resursförukning med upp till 80 % till mitten av 2000-talet. Det kan handla om att återanvända komponenter, bygga om varor och renovera byggnader för minskad energianvändning, säger han. Även materialforskare och kemister finns med i forskarteamen.

När han var i Sverige för några veckor sedan talade han sig också varm för ett förändrat skattesystem där icke förnyelsebara råvaror beskattas hårdare, medan skatten tas bort helt på allt som är förnyelsebart - inklusive mänsklig arbetskraft. En sådan skatteväxling skulle göra produkter av naturliga material som ull, läder och trä billigare, liksom närproducerad mat, å verksamheter som idag kräver mycket arbetskraft. Medan saker av tex plast och metall och sådant som transporteras långt skulle stiga i pris, menar han.

– Vi har det mesta vi behöver nu här i väst, så låt oss ta hand om våra resurser bättre och ta den nyaste tekniken till hjälp för att sluta cirklarna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista