Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

"Sverige bör samarbeta om grön el"

Publicerat onsdag 30 maj 2012 kl 15.51
Svensk grön överskottsel till EU
2:06 min
1 av 4
Energiminister Anna-Karin Hatt inviger World Bioenergy 2012 i Jönköping
2 av 4
Gustav Melin VD Svebio Foto: Svebio
3 av 4
4 av 4

I Sverige är det framförallt restprodukter från skogsindustrin som flis, spån, toppar och grenar som används till vår biobränslebaserade el- och värmeproduktion. Man odlar inte särskilt mycket för direktanvändning, även om det finns odlingar av snabbväxande träd, som pil, som går till förbränning. Däremot är det inte särskilt mycket biprodukter från jordbruket som används, och där menar många inom branschen att det finns en stor potential.

Att skogarna fullständigt rensas på grenar och flis efter att man avverkat bör undvikas eftersom resterna är viktiga för markkemin i skogen och dessutom tillför en del näring. En del ska lämnas kvar och sen kan man lägga tillbaka en del av den aska som bildats när man bränt trädresterna.

En av de viktigaste frågorna är markanvändingen och hur marken ska räcka till både mat och energi och andra råvaror. Flera organisationer här på World Bioenergy 2012 har egna hållbarhetskriterier och EU-kommissionen jobbar med en stor genomgång nu för alla EU-länder som handlar om att produktionen inte ska påverka människor eller miljö på ett negativt sätt.

Många inom bioenergibranschen i Sverige är skeptiska till EU:s nya hållbarhetskriterier, framförallt för att det skulle kunna medföra så mycket administrativt arbete för små skogsbrukare att de kanske drar sig ur.

Gustaf Melin, som är VD för Svenska bioenergiföreningen SVEBIO och även president i den europeiska bioenergi organisationen AEBIOM, välkomnar kraven, men säger samtidigt att man då borde ha samma hållbarhetskrav för fossila bränslen och för matproduktion.

Kraven från EU på medlemsländerna är 49% förnybar energi i el och värmesystemet till 2020. För Sverige blir det inga större problem att nå eftersom vi har ett ypperligt utgångsläge, särskilt med tanke på att nära hälften av elenergin kommer ifrån vattenkraft. Sverige satte självt ett mål på 50% och just nu ligger vi kring 48%. Svårare blir det att nog att nå en fordonspark helt fri från fossila bränslen redan 2030, med tanke på att det tar långt tid att byta ut en hel bilpark.

Regeringens långsiktiga mål till 2050 är att Sverige ska vara helt koldioxidneutrala, men då måste nog regeringen öka takten lite. Klotet frågade energiminister Anna-Karin Hatt som var med vid invigningen här i Jönköping varför man fortfarande ser elmarknaden som nationell? Skulle det inte vara bättre om vi i Sverige, som har stora naturresurser, kunde producera energi, främst el då, även till andra länder som har sämre förutsättningar? Dels skulle vi hjälpa de länderna att nå sina mål, men också bidra till att de totala utsläppen av växthusgaser minskar globalt.

- Så här långt tror jag att många europeiska länder i första hand vill använda sina nationella resurser, men det är klart att på kontinenten har man helt andra förutsättningar när det gäller förnybar energi och det kan säkert finnas länder som kommer att behöva samarbete med andra för att trygga sina behov och där ska Sverige ligga långt framme och erbjuda sådana samarbetsmekanismer.

- Så Luxemburg kan komma att investera i förnybar energi i Sverige tex?
- Ja möjligheten finns ju i EU-direktivet och vi tittar inom regeringen på vilka samarbetsmekanismer som skulle kunna vara aktuella, vad som fungerar och hur intresset är i Europa. Jag tror att vi kommer att se mer av sådant samarbete inom EU framöver.

- Men ser du inga opinionsproblem med att ett annat land kanske vill låta bygga 1000 vindkraftverk i Sverige?
- Vi är inte där idag och regeringen måste nu fundera på den typen av frågeställningar och sen dra slutsatser av detta. Det hoppas jag vi kan börja göra någon gång under hösten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".