1 av 2
Oceanografen Daniel Hansson vid Havsmiljöinstitutet i Göteborg
2 av 2
Ilandspolat plastskräp vid Mumbai i Indien. Men ute till havs finns enorma mängder osynlig mikroplast.

Mer mikroplast i världshaven än väntat

Mer havsplast än väntat
2:00 min

Ny forskning pekar på att det kan finnas mellan 2,5 och 27 gånger mer plast i världshaven än vad vi tidigare trott. Det handlar om mikroskopiska plastpartiklar som är så små att vi inte kan se dem. Plasten som flyter omkring i ytvattnet trycks även ned av vindar några meter ned i havet.

Problemen med plastföroreningar i världshaven har länge fokuserat på det synliga plastskräp som flyter runt på ytan och på det som legat på botten. Det har visserligen forskats en del kring mikroplast också, alltså de plastpartiklar som är så små att de inte är synliga för blotta ögat. Men fram tills nu har man inte tagit hänsyn till vindens påverkan på mikroplasten i havet.

Ett amerikanskt forskningsteam från University of Delaware undersökt hur vinden får de små plastpartiklarna att driva djupare ner i havet. De har fångat in partiklar med en trål med väldigt små maskor som de kört vid olika djup samtidigt som de mätt vindhastigheten. De uppgifter de fick fram på det sättet använde de i en matematisk modell och såg då tecken på att det kan finnas mycket mer mikroplast djupare ner i haven än vad man tidigare sett.

--Nu har det visat sig att man underskattar plastmängderna i havet med mellan, nästan 3 och 27 gånger, säger Daniel Hansson som är oceanograf vid Havsmiljöinstitutet i Göteborg och vill väcka opinion mot plastnedskräpning i havet.
--Hur tillförlitliga är resultaten?
--Jag tycker de är väldigt tillförlitliga. De har gjort en rigorös genomgång av både gamla data och nya egna provtagningar som följer de standarder som man kan förvänta sig i en sån här studie, enligt Daniel Hansson.

Mikroplasten i haven kommer bland annat från plastpåsar och annat plastskräp som blåser ner i havet och som slits sönder av sol och vågor till mikroplastpartiklar, men också från industrier. Dessutom läcker det ut plast från smink och andra partiklar som vi spolar ner i avloppet eller som utsöndras genom tvättmaskinen.
– Mikroplastens huvudproblem är att den äts upp av musslor och andra djur och på så sätt kommer in i näringskedjan och väl därinne så kan man då få förgiftningseffekter i och med att de här plastpartiklarna innehåller gifter, enligt Daniel Hansson.

Referens:
Kukulka T et al, The effect of wind mixing on the vertical distribution of buoyant plastic debris, Geophysical research letters, Vol 39 2012, doi:10.1029/2012GL051116

Rosa Fernandez
klotet@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".