1 av 3
Daniel Hansson och Tanja Dyredand från Plastriot
2 av 3
En plastpåse flyter runt i vattnet vid Tantolunden.
3 av 3
Daniel Hansson och Tanja Dyredand tittar på plast i havet.

#Plastriot -ett uppror mot plast i miljön

#Plastriot - ett uppror mot plast
7:53 min

På twitter under namnet Plastriot pågår ett uppror mot plast.

Man kan läsa om vilka länder i världen som infört plastpåseförbud och få tips på aktuella forskningsrapporter om hur plasten påverkar världen och så kan man få vardagstips mot plast!

Det är oceanografen Daniel Hansson och journalisten och ekobloggaren Tanja Dyredand som ligger bakom Plastupproret. De kommer från två helt olika håll men har börjat samarbeta för att få fler att tänka på sin plastkonsumtion.

-Vi vill göra den vetenskapliga informationen om plast, lättillgänglig så att folk kan förstå vad som är problemet med plast. Höja medvetenheten helt enkelt, säger Daniel Hansson.

På en promenad i Tantolunden tittar vi på det skräp som ligger i parken och vid strandkanten.

Daniel hittar ett petflaske-lock och berättar att det är det nästvanligaste skräpfyndet som finns på alla världens stränder.

Tanjas bästa vardagstips inför sommaren för att slippa använda så mycket engångsplast är att alltid ha me ett par bestick i handväskan!

Att plast inte är bra för havsmiljön är ingen nyhet men fram tills nu har forskare fram för allt fokuserat på den plast som är synlig för ögat och som flyter runt på ytan, eller på den som sjunkit ner på botten. Det har visserligen forskats en del kring mikroplast också, alltså de plastpartiklar som är så små att de inte är synliga för blotta ögat. Men fram tills nu har man inte tagit hänsyn till vindens påverkan på mikroplasten. Men nu har ett amerikanskt forskarteam från University of Delaware undersökt hur mikroplasten sprids djupare ner i havet beroende på hur det blåser. Forskningsresultatet visade att det verkar finnas mellan 2 och en halv och 27 gånger mer plast i haven än vad vi tidigare trott.

-Problemet är att vi fortfarande vet väldigt lite om mikroplast, säger Daniel.

Plastlocket på stranden kommer förmodligen bli mikroplast om ett antal år, när den slitits sönder av sol och vågor till så små bitar att vi inte längre kan se det.

-Mikroplasten är framförallt farlig för att den de små plastpartiklarna som ju precis som plast är gjort av olja fungerar lite som en svamp som suger upp miljögifter i havet eftersom miljögiftet dras till fett. Sen äts de upp av musslor eller fiskar, säger Daniel

-Och sen kanske vi sitter på en fransk restaurang och äter en fantastisk musselsoppa och då får vi i oss gifterna, säger Tanja.

-Det finns ju massa annat skräp här också. Varför är ni så fokuserade på just plast?

-För att det är så lätt att göra nånting åt, återvinn! säger Tanja

-Och för man vet inte hur lång tid det tar för plast att brytas ner, man brukar säga mellan femhundra och tusen år, men eftersom plasten bara funnits i 70 år, så vet vi inte det än, avslutar oceanografen Daniel Hansson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".