1 av 2
Barsebäck kärnkraftverk, den sista reaktorn stängdes 2005. Foto: Janerik Henriksson/Scanpix.
2 av 2
Pelle reder ut kostnaderna för att montera ner svenska kärnkraftverk, med något bekymrad min ;-) Foto: SR/Kristola

Barsebäck rivs tidigast 2020

5:33 min

Många har reagerat på uppgifterna i förra veckans program om rivningen av Tyska kärnkraftverk som beräknas ta flera decennier och kosta väldigt mycket pengar. Men även i Sverige förbereds nu rivningen av Barsebäcks kärnkraftverk och flera andra mindre kärnkraftsreaktorer: som  Studsviks försöksrektor och Ågesta reaktorn. Klotets Marie-Louise Kristola och Pelle Zettersten samtalar om vad som händer nu med Barsebäck och hur rivningen och slutförvaringen av delarna från kraftverket skall finansieras.

– Ja det är som alltid i kärnkraftsbranschen. Oavsett om man pratar om planeringen av nya kärnkraftverk, slutförvaring av kärnbränsle, eller som nu, rivning och nedmontering av kärnkraftverk, är det frågan om väldigt långa tidsperspektiv. Rivningen av just Barsebäck planeras inte förrän tidigast 2020 och helt jämnad med marken kommer det inte vara förrän 7-8 år senare, säger Pelle Zettersten.

– Varför börjar man inte redan nu?

Jo de har gjort en hel del sedan den sista reaktorn stängde, 2005. De har sanerat och kört olika reningssystem inne i kraftverket, gått igenom och kartlagt föroreningar i huset och på marken där kraftverket står. Något som har tagit flera år.

Projekt Kaka - Barsebäck

  Men att man inte börjar riva bygget rent fysiskt än, har dels att göra med att man vill att den värsta radioaktiviteten ska hinna klinga av. Men sen beror det också på att det inte finns någon plats att förvara de mest radioaktiva delarna i kraftverket.

Barsebäck kommer att ansöka om att få bygga ett slags mellanlager precis bredvid kraftverket för att ställa dit delar som varit närmast reaktorn och som är de mest radioaktiva. Bara det kommer ta ett par år. Sedan är det meningen att de mest radioaktiva delarna ska flyttas till ett slutförvar som också måste byggas.

– Vilket slutförvar pratar vi om då?

Jo Svensk kärnbränsle hantering, SKB, har ett slutförvar för lågaktivt avfall. Det kan vara delar från kärnkraftverk som är mindre radioaktiva, men också avfall från sjukhus och andra anläggningar som har mindre radioaktivt material. Det lagret ska byggas ut för att kunna få plats med en del delar från Barsebäck, men de delar som är radioaktiva mycket längre tid och som måste slutförvaras under mycket längre tid, cirka tusen år, ska ligga i det här nya förvaret som ska byggas.

– Är det samma slutförvar då där man ska lägga det använda kärnbränslet?

Nej, det är ett mindre förvar som SKB ännu inte har bestämt var det ska ligga eller exakt hur det ska se ut.

SKB:Om långlivat låg- och medelaktivt avfall

– Men när ska det vara klart då?

Just nu säger SKB att det ska byggas 2030 och vara klart 2045, men man tittar också på om de delar som ska förvaras där kan komma att mellanförvaras i lagret för de här kortlivade delarna. Men först måste alltså det byggas ut.

– Komplicerat. Varför kan man inte förvara allt på samma plats?

Det är en kostnadsfråga. Om allt skulle förvaras på samma ställe så måste man bygga en extremt säker anläggning som då skulle bli väldigt stor, och det anses onödigt att förvara delar som kanske "bara" är farliga i 1000 år tillsammans med kärnbränsle som måste hållas avskilt i minst 100 000 år. Dessutom ska de olika delarna och kärnavfallet förvaras på helt olika sätt.

SKB:"Radioaktiviteten avgör hanteringen"

– Det är alltså två nya förvar som ska byggas och ett som ska byggas ut. Det låter också som en väldigt dyr historia?

Ja, minst sagt. Om vi håller oss till rivningen av Barsebäck så tror man idag att rivningen kommer kosta minst 4 miljarder kronor, pengar som ska tas från kärnavfallsfonden.

Kärnavfallsfondens pengar kommer ifrån alla konsumenter som använder kärnkraftsproducerad el, 2 öre per kilowatt timme handlar det om.

Men Barsebäck, som ju ägs av Eon, har också fått 2,3 miljarder kronor i statligt bidrag för det som dom själva kallar servicedrift, alltså att hålla igång, stänga ner och planera för själva rivningen.

Ekonomi, Barsebäck

– En ren subvention alltså?

Ja absolut! Och de här pengarna är inte en kompensation för förlorad elproduktion, för det fick istället Eon ägarandelar i kärnkraftverket Ringhals.

– Men räcker pengarna som finns i kärnavfallsfonden till både rivning och slutförvaring av kärnbränsle och alla andra delar?

Troligen inte. Strålsäkerhetsmyndigheten och Riksgälden bedömer att avgiften kanske måste höjas från 2 öre per kilowatt timme till 6 öre, det fattas nämligen 30 miljarder kronor i fonden om det ska räcka till allt. Men det är något som kraftbolagen inte tycker om för det skulle nämligen betyda att kärnkraftsel skulle bli mycket dyrare.

Ekot:"Pengabrist i kärnavfallsfond"

– Och om man inte höjer avgiften?

Ja då är det troligt att det blir skattepengar som får finansiera det hela. Men vi ska säga att regeringen bett Strålsäkerhetsmyndigheten och Riksgäldskontoret att räkna på hur mycket avgiften skulle behöva höjas. Rapporten ska vara klar i maj nästa år, sen ska regeringen bestämma hur det blir, så fortsättning följer!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista