1 av 4
Skadad korall från grundstötning av kolfraktfartyget Shen Neng 1 i april 2010 undersöks av dykare. Foto: AP Photo/Great Barrier Reef Marine Park Authority
2 av 4
Stora Barriärrevet
3 av 4
Jon Brodie Foto: Albert Ehrnrooth
4 av 4
Terry Hughes Foto: Albert Ehrnrooth

Australiens kolexport hotar Stora Barriärrevet

10 min

Stilla havet vid Australiens östkust är liksom Östersjön påverkat av övergödning, miljögifter och klimatförändring. "Passa på och besök Stora Barriärrevet medan det ännu finns kvar", uppmanade en forskare i Klotet härom året. För detta enorma system av tusentals korallrev bleks och löses upp av ett allt surare hav. Den senaste faran är att Australien, som är världens största kolexportör, bygger nya hamnar på natursköna öar, som ingår i Unescos världsarvslista.

Gladstone ligger i södra änden av Stora Barriärrevet, 800 km söder om Townsville. Här finns Queenslands största hamnanläggning och delstatens regering har redan godkänt byggandet av nya produktionsanläggningar och terminaler som främst är avsedda för kolindustrin. Den totala kostnaden för den förbättrade infrastrukturen förväntas uppgå till minst 110 miljarder svenska kronor.

Jon Brodie leder forskningen om Barriärrevets vattenkvalitet vid James Cook universitetet i Townsville. Han ger också råd åt regeringen i frågor som gäller koraller och vattenkvalitet.
--Båttrafiken till och från Gladstone kommer att öka ganska kraftigt när de nya anläggningarna tas i bruk och därför muddrar man för närvarande farleden och hamnen, berättar Jon Brodie. Utbyggnaden och framförallt muddringen har hanterats synnerligen dåligt med tanke på miljöns sårbarhet, konstaterar Jon Brodie.

Curtis Island ligger precis utanför hamnen, ett naturområde som har varit känt för sitt fiske och sina härliga stränder där sköldpaddor lägger sina ägg.  På ön avverkas nu stora mängder mangroveskog för att göra plats för raffinaderier och terminaler för flytande metan eller naturgas.

Stora Barriärrevet har funnits på Unescos världsarvslista sedan 1981 och Curtis Island finns också med på FN organisationens karta. Men Queenslands egen, enorma nationalpark Great Barrier Reef Marine Park består huvudsakligen av rev och  Curtis Island ingår inte i statens marina naturreservat. Därför kunde regeringen utan större problem ge tillstånd att bygga anläggningar på den stora ön. Men Unescos delegation, som i mars besökte Australien,  uttryckte stor oro för Stora Barriärrevets framtid om gruvboomen fortsätter i samma takt.

Jon Brodie och många av hans kolleger anser att det främst var muddringen och därpå följande höga, giftiga metallhalter i vattnet som var orsaken till ett utbrott av en mystisk fisksjukdom som även drabbade kräftdjur och krabbor. Brodie skyller på hamnens ledning som inte förstod sig på miljöövervakning.
--Muddringen av farleden startade förra året men Queenslands regering krävde att orsakerna till de ovanliga fisksjukdomarna undersöktes och man satte tillfälligtvis stopp för verksamheten, men det kom inte fram några vetenskapliga bevis för att sjukdomarna hade förorsakats av grumling, sedimentation eller metaller i vattnet, säger Peter O'Sullivan som ansvarar för muddringen i Gladstones hamn och farleden. Dygnet runt håller man nu på 16 olika ställen koll på hamnens vattenkvalitet och var femtonde minut skickas det automatiskt en avläsning till en oberoende kontrollinstans.

Den irländske professorn Terry Hughes på James Cook universitetet är en världsledande korallforskare och han tycker att det finns några betydligt större hot mot Barriärrevet än hamnanläggningar. Klimatförändring, övergödning och överfiske utgör de största hoten mot korallrev i största allmänhet, anser Terry Hughes, men tillägger genast att överfiske inte längre är ett problem i Australien sedan den federala regeringen 2004 skapade ett nätverk av skyddszoner.

Numera gäller ett totalt fiskeförbud för en tredje del av revet och fiskbeståndet har återhämtat sig i många av dessa skyddade zoner. Ett stort hot mot korallerna förblir övergödning, och efter förra årets katastrofala översvämningar och orkanen Yasi hamnade ovanligt stora mängder näringsämnen, d.v.s. sediment och oorganiskt material,  från land i havet. Det finns bevis för att extra sediment och konstgödsel stimulerar explosionsartad tillväxt av plankton och skadliga alger.

Terry Hughes förklarar att det finns ett sammanhang mellan sedimentära avlagringar,  fytoplankton och den giftiga törnekronans masstillväxt. I larvstadiet livnär den taggiga sjöstjärnan sig nämligen på fytoplankton. Det värsta är att ”Crown of thorns starfish”, alltså törnekrona, äter koraller. Ett utbrott av sjöstjärnor kan ödelägga ett rev totalt.  Enligt Jon Brodie formar det här glupska djuret ett större hot mot Barriärrevet än orkaner, korallsjukdomar och försurning av haven. En ny invasion av törnekronor pågår för närvarande på ett antal korallrev utanför Cairns. 

Terry Hughes anser trots allt att Barriärrevet mår ganska bra, framförallt den tropiska delen, norr om Cooketown. 
--Om vi förbättrar förvaltningen av revet, så kommer turister fortfarande att kunna njuta av det om ett halvsekel, säger Hughes.

Unesco släppte för några månader sedan en rapport som är mycket kritisk till byggandet av nya hamnar  och dom rekommenderar att befintliga hamnar inte utvecklas vidare. Organisationen påpekar att Barriärrevet är stort - ja, det upptar en yta som motsvarar hela Finland - och visserligen har reven närmast kusten under de senaste åren blivit utsatta för ovanligt många naturkatastofer och miljöhot, men ändå är största delen av detta naturfenomen i ganska gott skick.

För närvarande tänker Unesco inte sätta the Stora Barriärrevet på listan över hotade världsarv men de har, så att säga, skjutit ett varningsskott. Australiens regering vill förhindra att Unesco klassificerar Stora Barriärrevet som ett hotat världsarv. En sådan stämpel kan ha negativa konsekvenser för turismen och skulle vara ett hårt slag mot australiensare som är mycket stolta över the ”Great Barrier Reef”.

Både Queensland och den federala regeringen har de vetenskapliga och finansiella resurserna för att kunna ta sig an frågorna som Unesco har väckt. Men först måste man kanske ta beslutet om man i framtiden vill satsa mest på kol eller koraller.

Frilansjournalisten Albert Ehrnrooth

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista