1 av 5
Professor Gretchen Daily Stanfords Universitet
2 av 5
Gretchen Daily och Zheng Hua i samspråk på Stanford Foto: Niklas Zachrisson / Sveriges Radio
3 av 5
Gretchen Daily på Stanford
4 av 5
Naturreservat vid Hopkins Marine station där Natural capitalforskarna träffas
5 av 5
Beijer institutet på Kungliga Vetenskapsakademien Foto: Lars Falck RSAS

Miljöpristagare hoppas fler länder följer efter Kina

Gretchen Daily - miljöpristagare
1:10 min

Idag får biologiprofessor Gretchen Daily vid Stanford University i USA Volvos Miljöpris på 1,5 miljoner kronor. Hon är en av pionjärerna inom forskningen att sätta ett pris på naturen och ger även råd till länder som vill veta kostnaden för miljöförstöring och värdet av ekosystemtjänster.

Om vi inte börjar kvantifiera naturens värden i dollartermer, när allt annat i vår värld värderas i dollartermer, så riskerar naturvården att förbli en marginaliserad företeelse, på små avskilda platser jorden runt, säger Gretchen Daily.

Det handlar om vad människan tjänar på till exempel friska bin som gratis pollinerar våra fruktträd eller korallrev som skyddar oss mot översvämningar. Numer används hennes forskning även i politiska beslut. För två år sen bestämde sig Kina att avsätta en fjärdedel av hela landets areal till naturreservat på platser där naturkapitalet är som störst.

Kina är ett bra exempel på hur man kan värdera sitt naturkapital och jag hoppas att inom fem år så kommer fler länder och företag att följa efter och bygga in värdet av bevarade ekosystem i sina räkenskaper, säger Gretchen Daily.

– Kina har vidtagit stora åtgärder för att implementera ekosystemtjänster i sitt beslutsfattande, säger Zheng Hua som är professor i miljövetenkap vid Kinas Vetenskapsakademi, CAS, och ansvarig för att värdera ekosystemen i Kinas stora floder.
– Jag lär mig av professor Gretchen Dailys forskningsgrupp som utvecklar mycket bra mjukvara för att värdera ekosystemtjänster, fortsätter Hua.
– Använder ni dessa verktyg i Kina nu?
– Ja, sedan 4 år tillbaka.

Så nu kartlägger Zheng Hua och hans kollegor vilka ekosystem som har störst värde för befolkningen, med hjälp av Gretchen Dailys modeller, bland annat är det områden som ger klimatstabilitet, till exempel Kinas stora skogar. De senaste tio åren har Kina investerat kring 100 miljarder us-dollar i ekokompensation, pengar som främst gått till de hushåll som återplanterar skog. Och den här återplanteringenspolicyn berör hela 120 miljoner hushåll i Kina.

Kina är bäst i världen på kompensera för ekosystemtjänster och att praktiskt agera utifrån kunskapen om sitt naturliga kapital, enligt Gretchen Daily. Hon berättar att det var de förödande översvämningarna 1998, då tusentals människor dog och enorma summor pengar fick läggas på reperationsarbetet, som gjort att de styrande i Kina nu tagit naturvården ett steg längre än i många andra länder:

Vad kineserna verkligen bryr sig om säger Gretchen Daily är att undersöka var någonstans i landet det är viktigast att investera i naturvård, vilket i sin tur kan förhindra kostnader vid exempelvis översvämningar, då är det viktigare med en generell uppskattning än ett exakt pris.

Gretchen Daily är född och uppvuxen i Kalifornien, och har ända sedan hon var liten varit ute mycket i naturen, men det var i tonåren när hon flyttade med sin familj till Västtyskland som intresset för miljö och naturvård uppstod.
– Det var när debatten om surt regn och föroreningar i sjöar var i full fart i början av 70-talet, demonstrationer pågick överallt.  Och jag tänkte att som forskare, så kan jag säkert bidra till en förbättring av miljön, säger Gretchen Daily.

Men det var tillbaka i Kalifornien, efter att ha tagit sin doktorexamen vid Stanford University, som hon började inse hur vikten av att försöka värdera naturen på liknande sätt som vi värderar annat i samhället - det som utlöste det hela var en två veckors forsränningstur i Grand Canyon som anordnats av lokala politiker.
– Under resan diskuterade vi hur vi skulle kunna uttrycka värdet av naturen så att vanliga samhällsmedborgare skulle första och hur det sen skulle kunna användas i företagsplanering och beslutsfattande.

Gretchen Daily var 25 år och tog starkt intryck av resan och bestämde sig för att det var frågor kring naturligt kapital hon skulle utforska framöver. En annan inspirationskälla var att komma till Beijerinstitutet i Stockholm i början av nittiotalet, där den relativt nystartade grenen ekologisk ekonomi samlade forskare från hela världen för att bla. tala om naturens kapital - hur viktigt det var att synliggöra naturens värden.
– Det hade stort inflytande på mig och jag kommer vara evigt tacksam för att Beijerinstitutets ledarskap som samlade ihop alla forskare, säger Gretchen Daily

Det naturliga kapitalet delades in olika "ekosystemtjänster", en term som myntades av en Stanford-kollega till Gretchen Daily på 80-talet. Det vill säga tjänster som naturen erbjuder oss människor, till ex binas pollinering eller skogens förmåga att plocka upp koldioxid, men några metoder för hur man skulle mäta värdet och basera politiska beslut på värderingen fanns inte ännu.

Det var bland annat därför som Gretchen Daily tillsammans med ett par kollegor startade The natural capital Project år 2006.
– Jag startade The Natural capital project med ett par kollegor som höll på med naturvård, eftersom vi alla insåg hur stort gapet var mellan själva forskningen och den naturvård som kom till i priktiken.

Det här gapet existerar inte inom andra områden som medicin och ingenjörskap till exempel, där kommersiella intressen för fram nya idéer som kan göra nytta för samhället, säger Gretchen Daily.

Gretchen Daily med kollegor beslöt därför att börja utveckla värderingsverktyg baserad på den nyaste forskningen inom naturvård kombinerat med ekonomiska räknemodeller vilket skulle få beslutsfattare och företag att förstå den reella nyttan av naturvården. 

Till exempel håller Gretchen Dailys forskningsgrupp just nu på att ta fram modeller som sätter pris på ekosystem utmed Kaliforniens kust. Priset tas fram bland annat genom att uppskatta skadekostnaderna som skulle uppstå vid en eventuell storm om de skyddande korallreven och växterna utmed kusten inte fanns där längre.

Utebliven skada är alltså ett sätt att värdera naturen på, andra metoder är att helt enkelt beräkna marknadsvärdet för fisken som finns i vattnet eller inkomsterna som turismen innebär för det stycke natur som ska få ett pris. Det svåraste att uppskatta enligt Gretchen Daily är vår subjektiva upplevelse av naturen, som också den har ett värde.

Men vad alla dessa värderingsmetoder har gemensamt är att de hela tiden går efter nyttan för oss människor, arter som man ännu inte känner till, eller arter som vi anser vara onyttiga, blir som en blind fläck i modellerna.

Just nu har Gretchen Dailys forskningsgrupp pågående projekt i ett tjugotal länder runt omkring i världen.
– Det är ingen som tror att det kommer finnas en enda lösning, som gäller överallt, säger Gretchen Daily, men det är tydligt att det kommer behövas någon form av policyprocess som för samman alla beslutsfattare företag och andra inblandade från samhället.

Gretchen Daily förstår att idén om att värdera och sätta pris på den levande naturen är motbjudande för många, men hon är övertygad om att det är nödvändigt att vi omfamnar det ekonomiska system, där beslutsfattare och företag i de flesta fall baserar sina handlingar på vad saker och ting kostar.

Vi kommer inte komma någonstans om vi inte omfamnar det system vi har, och inser på vilket sätt som saker värderas i samhället idag, oftast med kostnad nytta analyser, och lägger fram på bordet vad det är som står på spel. Och av pragamtiska skäl så kan det vara bra att ställa fast att återplantering av en skog till exempel kan förhindra översvämning och skador för exakt 10 000 dollar, enligt Daily.

Niklas Zachrisson
klotet@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".