1 av 4
Jonas och Pauline på Couchsurfings camp på Burning man i Nevadaöknen. Foto: Albert, soffsurfare från Holland.
2 av 4
Matti Jokela, järnhandlaren som startat Sveriges första verktygspool.
3 av 4
"Jag väljer att vara en person som litar på andra människor" säger Erik Olesund som hyr ut sin cykel.
4 av 4
Sofia Ulver, konsumentforskare vid Lunds universitet.
Collaborative Consumption

Med Toolpool och Streetbank kan du dela på prylar och minska resursslöseri

Collaborative Consumption - en växande trend
11 min

Varför köpa en egen borrmaskin om du kan låna en av grannen?

Varför flyga till mormor i Göteborg om du kan samåka med någon som kör samma sträcka ensam i bilen?

Varför lägga en stor del av din reskassa på opersonliga hotellrum om du kan bo gratis hemma hos nya vänner?

Collaborative Consumption (gemensam konsumtion) är en trend som växer kraftigt. Genom att skapa nätverk på internet kan vi dela på prylar och upplevelser. Många hoppas att rörelsen ska leda till mindre resursslöseri och ett mer hållbart samhälle.

Vi ringde upp Matti Jokela som öppnat en  Toolpool, en verktygspool i sin järnhandel i Malmö. Han slår flera flugor i en smäll när han låter kunder låna verktyg från hans affär. Han kan locka mer folk och minska onödig konsumtion, men samtidigt sälja några extra skruvar och  annat material till de som vill gå hem gå hem och reparera och fixa själva. Matti tror att hans kunskap som järnhandlare om hur man gör kommer att bli viktigare i ett samhälle, som han hoppas ska gå mer mot mindre slit och släng.

Det finns många sidor på nätet idag för de som vill byta kläder å prylar med varandra eller låna just borrmaskin eller andra verktyg. En av dem är Streetbank, som startade i England och nu börjar få anhängare även i Sverige

Sam Stephens och hans grannar i London blev kompisar när de började låna saker av varandra; extra stolar till fester, ett paket mjölk då och då, eller verktyg. Tillslut hade deras vänskap vuxit så mycket att de valde att riva muren som skilde deras tomter åt så att de fick en gemensam, stor trädgård. Snart föddes idén att sätta ihop en sajt där boende i grannskapet kunde skriva upp saker de gärna lånade av andra och sådant de själva kunde bidra med. Idag är Streetbank en väl fungerande lånebank med över femtusen medlemmar i London.

– Enklast är att erbjuda någon att låna din borrmaskin, eller en stege, eller en snygg festklänning, men om du är riktigt generös kan du kanske lära någon hur man spelar ukulele eller gitarr eller baka en paj till dina grannar. Berättar Sam Stephens, grundare av Streetbank.

Sofia Ulverär konsumentforskare på Lunds universitet. Hon tittar på stora omvärldstrender och säger att vi är på väg in i en ny era av kapitalism där vi håller på att förändra våra konsumtionsmönster på ett radikalt sätt. Postmoderna konsumenter som Sam Stephens och de som Matti Jokela vill locka till sin järnaffär, de vill inte längre sitta passiva och bara ta emot massproducerade varor och tjänster. De vill vara med och bidra och skapa själva, både nya marknader och produkter, och de blir allt fler, berättar Sofia Ulver.

– Det vill vi för att vi börjar bli litet kritiska mot alla kommersiella agendor vi har blivit överösta med de senaste femtio till hundra åren. Det håller på att svänga litet. Människan i allmänhet ser inte så mycket status i att bara konsumera det som bjuds.

– Sen har vi andra drivkrafter, inte minst miljömässiga, som har blivit jättestarka de senaste tio åren och vuxit sig starkare och starkare. Där konsumneter väl ha upptäckt att företagen tar inte tillräckligt initiativ här, så det får vi göra själva.. för att den explosiva konsumtion som vi sett de senaste hundra åren tål ju inte jorden tillslut. Det är ju ganska många forskare väldigt överens om.

Bytesmarknad och loppmarknader har ju alltid funnits på ett lokalt plan, men det var först med internet den här sortens handel kunde nå större grupper. Ett av de mest kända exemplen är Blocket som startades i mitten av 90-talet. De senaste årens utveckling av sociala medier med vilka vi snabbt kan knyta personliga kontaker med människor över hela världen, har helt nya marknader skapats. Nu handlar det också om att dela på upplevelser.

Det här är reklam för sajten  Couchsurfing eller soffsurfning. "Ett nätverk för gästvänlighet" säger en av flickorna som ses skåla kring en middagsbord med vänner från hela världen. 

På den här internetsidan kan man registrera sig om man vill dela med sig av sitt eget hem. En soffsurfare tar inte in på hotell när han eller hon ska ut och resa. Istället kan hen få sova några nätter i en annan medlems hem, kanske på soffan - därav namnet. Såhär berättar erfarna soffsurfaren Jonas Larsson som haft över 100 personer från hela världen boende hemma hos sig.

Nätverket Couchsurfing har idag 5 miljoner registrerade användare. Andra liknande tjänster är tex Hembytedär privatpersoner byter bostad med varandra på semstern och Airbnbdär enskilda kan hyra ut sina hem mot betalning. En tjänst som startade 2008 och liksom couchsurfing exploderat i användarantal de senaste åren..

– För bara fyra år sen sågs det som en ganska knäpp idé: att låta främlingar bo i sitt hem, nu är det så vanligt att man kan hitta en Airbnb bostad på i stort sett varje gata i centrala Paris, berättar Rachel Botsman, författare till boken "What's mine is yours" och en av inspiratörerna till rörelsen som alltså kallas Collaborative Consumption på engelska. Rachel Botsmans menar att det inte bara är en ny sorts ekonomi vi ser växa fram. Här används också en annan valuta.

 – För att en marknad där främlingar utbyter varor och tjänster med varandra ska fungera, måste deltagarna veta att de kan lita på varandra. Måttet på din och andras pålitlighet blir ert rykte. Ryktet blir valutan i den nya ekonomin.

En person som använder många så kallade samverkans tjänster (gärna sammankopplade med Facebook så att man snabbt kan få en uppfattning om en persons vänskapskrets) och som samlar på sig goda rekommendationer från många håll, bygger med tiden upp ett allt större förtroendekapital som gör det lättare att utnyttja liknande tjänster i framtiden. Förr när soffsurfaren Jonas Larsson tex skulle åka till NY fick han ägna mycket möda åt att hitta bostad. Idag kan han få erbjudande om gratis sängplatser inom femton minuter.

Tillbaka vid datorn ringer jag upp Erik Olesund som går en masterutbildning i industriell ekonomi på Stanford universitetet i Californien och säger att han intresserar sig för hur vi ska kunna skapa ett nytt ekonomiskt system där "alla kan blomstra utan att behöva konsumera".

I USA finns sedan ett par år tillbaka Zipcar en sorts bilpool där man betalar en årlig medlemsavgift och sedan har tillgång till bilar som står parkerade runt om i stan där man bor och som man lätt låser upp med ett nyckelkort man alltid kan ha med sig. Liknande system i Sverige är tex Sunfleet. Men på Stanfords campus finns nu en ny tjänst där privatpersoner hyr ut sina egna bilar: Wheelz och en tjänst där man kan göra samma sak med sin egen cykel: Liquid

– Så jag har listat min cykel på den här sidan. Då kan en student som kanske inte har någon cykel, eller någon som besöker Campus hitta mig där. Och jag har faktiskt satt en dollar per dag för jag tycker inte jag ska behöva ta betalt för det. Men om man vill ta mer betalt kan man hyra ut sin cykel till någon under dagen.

Men då gäller det att du litar på de som lånar, eller hyr din cykel?

– Man får ju göra ett val. vill jag vara en människa som litar på andra människor. eller vill jag vara en person som ständigt är skeptisk och misstänksam? Jag väljer att vara den första personen.

Texten är under bearbetning. Vi kommer att lägga ut fler länkar. Vill du bidra med någon du tycker borde vara med, skriv den gärna i kommentarsfältet.

Collaborative Consumption

#link=342809#

#link=342799#

#link=342798#

#link=342945#

#link=343021#

#link=343019#

#link=345003#

#link=345004#

#link=342879#

#link=343018#

#link=343017#

#link=342800#

#link=342801#

#link=342802#

#link=342805#

#link=342806#

#link=342807#

#link=342837#

#link=342808#

#link=343170#

#link=346957#

#link=346960#

#link=346962#

#link=346963#

#link=346965#

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".