Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.
1 av 2
Guldgrävarfält i Filippinerna. Tunnorna i bakgrunden är fyllda av kvicksilver. Foto:Lars Hylander, Uppsala universitet.
2 av 2
Cirka en tredjedel av guldet kommer ifrån småskalig guldutvinning.Foto: Scanpix/Deutsche Bundesbank

Guldutvinning orsakar kvicksilverutsläpp

Kvicksilvret sprider sig över hela klotet
6:24 min

Just nu pågår det internationella FN mötet i Genève om stoppa användningen och utsläppen av kvicksilver i världen. Det är det sista mötet av fem och ambitionen från FN:s miljöorgan UNEP, som leder mötet är att få fram en konvention där det i detalj framgår hur kvicksilvret ska fasas ut. Men starka lobbygrupper håller emot och menar att det blir för dyrt och komplicerat att ta bort kvicksilvret. Det gäller tillexempel att installera reningsutrustning på kolkraftverk eller att sluta använda kvicksilveramalgam för att laga tänder - detta för att det är starkt kopplat till småskalig guldutvinning.

Industrin i Minamata i Japan som tillverkade konstgödsel hade under flera decennier släppt ut stora mängder kvicksilver, 1956 skedde ett större utsläpp, tusentals personer dog, tiotusentals fick allvarliga skador. I en dokumentär film om katastrofen visas människor och djur som förgiftats och vars nervsystem skadats allvarligt. Det är obehagliga bilder. Personerna skakar som i epileptiska anfall och kan inte kontrollera sina rörelser, en katt slänger sig fram och tillbaka och en man som försöker dricka ett glas vatten har svårt att föra glaset till munnen på grund av de spastiska rörelserna. 

Det här är förstås ett extremfall men den händelse som fick världssamfundet att öppna ögonen för hur farligt kvicksilver kan vara. 

De största utsläppen av kvicksilver globalt sätt idag kommer ifrån kolförbränning. Kolkraftverk som inte har modern rökgasrening släpper ut stora mängder av den giftiga metallen. I Västeuropa har idag de flesta kraftverk effektiv rening men fortfarande finns anläggningar i det forna östblocket, till viss del i USA och i utvecklingsländer som tuffar på utan att rena utsläppen tillräckligt väl. Varför kolindustrin inte velat ha några krav om rening  hänger ihop med att det är dyrt att installera modern rökgasrening. Kvicksilvret som finns i fisk i Sverige, speciellt i insjöar kommer framförallt ifrån kolförbränning. Kvicksilvret  sprids via luften över hela jordklotet. Det berättar docent Lars Hylander vid Uppsala universitet som studerar skadeverkningarna av kvicksilver.

- Kvicksilver cirkulerar runt jordklotet tre till fyra gånger innan det oxideras och faller ner som regn, säger han.

Andra utsläppskällor av kvicksilver är delar av kemiindustrin, metallsmältverk och läckage ifrån batterier. En mer okänd del men som inte är betydelselös utan stor för en stor del är ifrån den så kallade småskaliga guldutvinningen. En verksamhet som egentligen inte alls är särskilt småskalig. Men där stora mängder kvicksilver använts för att hitta guld.

Miljontals människor i ungefär 50 länder ägnar sig åt den här verksamheten och en film som organisationen Human rights watch har gjort visar hur människor i Nigeria använder kvicksilver för att få fram den ädla metallen och arbetar helt oskyddat med den giftiga metallen. Metoden bygger på att kvicksilvret binder sig till guld som då kan avskiljas och tas omhand. Många guldutvinnarna köper kvicksilver som egentligen ska användas för att laga tänder med. Men köparna av guldet vill ju inte ha med något kvicksilver, så därefter bränns kvicksilvret loss från guldet, över öppen eld eller med en gasolbrännare. Människorna som gör detta andas in de giftiga kvicksilverångorna som också sprider sig till luft och vatten, det berättar Lars Hylander som studerat småskalig guldutvinning.

- 80% av kvicksilverångorna tas upp av blodet och transporteras vidare i kroppen. Sen får det indirekt en påverkan eftersom det släpps ut i miljön där det omvandlas av mikroorganismer till metylkvicksilver, som är ett av de giftigaste ämnen vi känner till. Fiskar, kräftor och musslor, som människor äter, tar upp metylkvicksilver. Ju högre upp i näringsväven man kommer, ju högre kvicksilverhalter får man. Människan som är överst i näringskedjan får därmed i sig gifterna.

Hur mycket av guldet på den öppna markaden som kommer ifrån småskalig guldutvinningen finns det inga säkra uppgifter om, men Lars Hylander på Uppsala universitet tror att det handlar om så mycket som 20 till 30%. Tandamalgam får man genom att blanda kvicksilvret med ett pulver som innehåller olika metaller som silver, koppar, tenn och zink. Men guldutvinnarna är alltså inte intresserade av metallpulvret utan köper rent kvicksilver som säljs öppet i ett flertal länder.

- Det är helt fritt att köpa, antingen på apotek eller särskilda butiker som säljer utrustning till guldletare, säger Lars Hylander.

Ett förbud mot amalgam inom tandvården globalt sätt skulle starkt begränsa användningen av kvicksilver inom guldutvinningen tror Lars Hylander. En annan anledning till att ett förbud mot amalgam skulle gagna miljön är att flera ton kvicksilver årligen läcker ut via tandläkarkliniker. För även om det i vissa länder inom EU finns reningsutrustning så är den inte så effektiv att den fångar upp allt.

Men de stora internationella tandläkarorganisationerna, som Världsorganisationen för tandläkare, FDI, och det brittiska tandläkarförbundet, BDA, vill inte alls se något förbud. De driver ett starkt lobbyarbete för att få ha kvar amalgam många år framåt, främst för att de anser att det är viktigt i utvecklingsländerna. Doktor Stuart Johnston representerar både FDI och BDA och är själv tandläkare i England.

- De måste använda det mest kostnadseffektiva och kompositmaterial är betydligt dyrare och tar längre tid att använda sig av. Speciellt på landsbygden i Afrika har man inte utrustning för detta. Man behöver elektricitet och avancerad teknik något man inte behöver för amalgamfyllningar, säger Stuart Johnston på FDI.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".