Island

Island får "gratis" geotermisk energi från jordens inre

12 min

Island har den högsta energikonsumtionen per invånare i världen, men de hör också till de länder som producerar mest förnybar energi. Det gör de bland annat genom att ta tillvara på den heta ånga och det varma vattnet som finns under jorden i den minst sagt vulkaniskt aktiva berggrunden. Kotet har besökt Island och det största geotermiska kraftverket på ön.

-  Här är vi vid borrhål nummer 16, vi hör hur det blåser med stor kraft, man har borrat till två kilometersdjup där vi har hittat ånga med en temperatur på 250-300 grader, Säger Gudni Johannesson på den isländska energimyndigheten. Under många år var han professor i byggnadsteknik på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, det är därför han kan så bra svenska. 2008 blev jobbet som generaldirektör för den isländska energimyndigheten, Orkustofnun, ledigt, han sökte, fick tjänsten och flyttade tillbaka. Han tycker det är fascinerande att jobba i ett land som har alldeles speciella energiförhållanden.

- Ungefär 90% av de isländska hushållen har fjärrvärme från geotermisk värme, säger han.

Islands geografiska läge, på gränsen mellan den amerikanska och den europeiska kontinentalplattan gör att den geologiska aktiviteten i form av regelbundna vulkanutbrott och  jordbävningar är vanliga.

När plattorna glider isär i jordskorpan sipprar magma från jordens inre upp, ibland i form av vulkanutbrott då lava och aska sprutar ut  och lägger sig som ett tjockt täcke över marken. Men det är inte alltid som magman från underjorden resulterar i vulkanutbrott, ibland lägger sig den heta magman i tomrum som bildas i jordskorpan, vattnet som finns där blir till ånga och hetvatten som man tämligen lätt kan utvinna.

- Varje sådant borrhål ger er genomsnitt fem megawatt, berättar Gudni Johannesson.

Totalt producerar kraftverket här, som är Islands största, 300 megawatt elektricitet, en tredjedel av en genomsnittlig kärnkraftsreaktor. Lite över en fjärdedel av elektriciteten på ön framställs genom att het ånga och varmvatten pumpas upp från underjorden. Ångan leds via ledningar till ett kraftverk, ångans höga tryck får turbiner att snurra och generatorer till att producera el. Varmvattnet som blir över pumpas i stora rör till närliggande städer och blir till fjärrvärme för bostäder, växthus eller simbassänger.  Resten av elektriciteten produceras i landets många vattenkraftverk. Gudni Johannesson vill visa mig utsikten över kraftverket, vi kliver ur bilen och börjar gå rakt uppför en cirka 100 meter hög vulkanrygg, de lösa lavastenarna glider under fötterna.

Väl uppe på toppen kan vi skåda ut över vulkanlandskapet och kraftverket med sina rykande skorstenar. Island satsar stort på att hela tiden öka sin elproduktion, en del i det är att borra ännu djupare hål, 5-6 kilometer djupa, då skulle ett borrhål kunna producera tio gånger så mycket elektricitet som från de nuvarande. Men det är dyrt och komplicerat och ligger några år in i framtiden.

Men för Islands befolkning behöver man egentligen inte få fram mer energi, faktum är att landet faktiskt producerar fem gånger mer elektricitet än vad islänningarna själva behöver, säger Gudni Johannesson, nu lite andfådd efter att ha tagit sig upp på kullen.

Den billiga energin har alltså blivit ett sätt att locka energiintensiv industri till ön. Här finns nu flera stora aluminiumsmältverk, cementfabriker och andra företag som tjänar på att etablera sig här eftersom deras energikostnader blir mycket låga. Fabrikerna och den ökade energiproduktionen skapar en hel del jobb och har blivit en viktig del av Islands ekonomi,  men den industriella utvecklingen påverkar förstås också natur och miljö. Något som blir påtagligt här uppe på kullen, det luktar ruttna ägg, det är svavelföroreningar som frigörs.

Det finns en oro för att svavelutsläppen kan försura miljön och även påverka hälsan hos befolkningen. Just nu renas svavlet nämligen inte alls, men myndigheterna har ställt högre krav så  kraftbolagen kommer att få investera i reningsutrustning för att avskilja svavlet ifrån rökgaserna. Gudni Johannesson tycker förvisso att det är bra att så mycket som möjligt görs för att göra produktionen så ren som möjligt, men menar ändå att utsläppen av svavel är små, och att vindarna på Island genom sin utspädningseffekt gör att det mest handlar om ett luktproblem. Och han ser stora berg av svavel framför sig när han tänker på svavelreningen.

Miljörörelsen på ön tycker att den storskaliga industrialiseringen är ett fördärv för Island. Snorri Páll Johnsson som representerar nätverket   Saving Iceland tycker det var bra så länge den geotermiska energin användes småskaligt, för Islands befolkning. Den industrialisering som sker nu ser han som ett stort problem.

- Vi borde stoppa hela utbyggnaden och omvärdera vad vi gör. Vi producerar idag betydligt mer energi än vad vi själva behöver, säger han. Han är mycket kritisk till att utländska företag bygger upp aluminiumsmältverk bara för att de får billigare elnota. De förfular miljön och orsakar utsläpp.

– Den här utvecklingen har gått för fort med enda syftet att mätta aluminiumindustrins efterfråga på billig energi.

Gudni Johannesson på den isländska energimyndigheten tycker däremot att man måste se det i ett globalt perspektiv och inte enbart fokusera lokalt på Island. Det här eftersom dom totala utsläppen av växthusgaser och andra ämnen blir betydligt mindre om produktionen sker på Island.

- För genom att industrierna kan använda energin här, så minskar deras koldioxidutsläpp avsevärt jämfört med om de hade etablerat sig, eller varit kvar i något land på fastlandet där den mesta energin kommer ifrån fossila källor.

Även andra utsläpp som sotpartiklar och svaveldioxid blir mindre genom att använda den geotermiska energin, jämfört med tillexempel kol, som är det vanligaste bränslet i världen.

Men Snorri Pal Johnsson i nätverket Saving Iceland köper inte det argumentet.

- Frågan är om det egentligen är så mycket mer miljövänligt att ha fabrikerna här, säger han. Utbyggnaden av de geotermiska kraftverken har skapat dammar med hetvatten som innehåller aggressiva kemikalier från jordens inre som vi inte vill ha. Dessutom orsakar den injektering som görs för att pumpa tillbaka överskottvatten i berggrunden små jordbävningar, något som också oroar Snorri Pal Johnsson i nätverket Saving Iceland.

- Tusentals jordbävningar har ägt rum i områden kring de stora kraftverken, hävdar Snorri Pal Johnsson.

- Ja vi är säkra på att det här tidigarelägger de jordbävningar vi ändå skulle få i området, menar Gudni johannesson. Vad vi har sett är det relativt små jordbävningar och är något som experter undersöker nu. Även om vi inte är särskilt oroliga så tar vi det här på stort allvar, säger han.

Tidigare har det funnits planer på att exportera energin från Island. Antingen via kraftiga elkablar till fastlandet, eller till Storbritannien. Det har också funnits storslagna planer på att producera vätgas som i flytande form skulle kunna skeppas med fartyg till andra länder. Alla de planerna har avstannat i nuläget. Efterfrågan på vätgas är inte tillräckligt stor, och idag finns det ingen som vill investera i en över hundra mil lång elkabel på havsbotten. Förvisso lyfte Englands förre energiministern, Hendry Charles frågan om en elkabel på havsbotten på nytt i våras, det här eftersom en stabil leverans av el ifrån Island skulle kunna backa upp Storbritanniens vindkraft när det inte blåser. Men allt tyder ändå på att det här kommer bli en framtida fråga.

Trots att det finns problem med den geotermiska energin så är den, jämförelsevis med fossil energiproduktion betydligt renare. Däremot står det sämre till när det gäller bränsle till fordon på ön. Där är det i stort sätt bara bensin och diesel som gäller och den produktion av vätgas som man tidigare trodde på tog aldrig fart. Gudni Johannesson säger att det främst handlar om att de inte styr teknikutvecklingen utan måste vänta på vad andra länder gör.

- Det är det som är vårt problem, att vi är så små. Vi kan inte utveckla bränsleceller och accelerera teknikutvecklingen, vi måste bygga på den utveckling som sker i den industriella världen omkring oss. Vad vi kan bidra med är de goda demonstrationsmöjligheterna och där har vi samarbete med flera tillverkare runt om i världen, säger Gudni Johannesson.