Atomnotans reportrar chattade med publiken

Vetenskapsradions grävreportrar Marcus Hansson och Pelle Zettersten svarade på publikens frågor om Atomnotan, serien som behandlar kärnkraftens verkliga kostnader.

 

Peter: Vad är de obetalda försäkringsnotorna för andra energislag? Bakgrund till min fråga: Vattenkraft: Dammbrott har orsakat större katastrofer i historien än kärnkraft har. Vad skulle det kosta om Dammarna i Lule älv brast? Jag vet inte, hastigt googlande ger vid handen att 90 000 människor behöver evakueras. http://www2.lycksele.se/diaweb/famdok.asp?DSN=0&P=80402 Sannolikt kommer mycket egendom förstöras med ekonomiska värden (utöver de humanitära då). Olja: Kostnaderna för en enda olycka (Mexikanska gulfen) detaljeras på wikipedia. Vi pratar 100-1000 miljarder kr. Eldade bränslen: CO2 utsläpp orsakar klimatförändrningar, hur mycket kan de kosta i SEK? Och vilket osäkerhetspåslag har ni då? Finansieras det av producenterna? Vi låter väl inte framtida generationer ta hand om springnotan? Vänliga hälsningar Peter

Marcus Hansson: Hej Peter och andra som frågar om försäkringskostnader. Vi har i den här reportageserien valt att granska just kärnkraftens kostnader. I andra reportage har kostnaderna för andra energislag granskats - t ex nyligen i Kaliber i P1 om vindkraften. Klotet har haft flera reportage om kolkraft. Så försäkringar - ett av världens största försäkringsbolag, Munich Re, har fört fram förslag för BÅDE kärnkraft och bl a oljeborrplattformar om försäkringar i storleksordningen 10 miljarder euro, dvs 90 miljarder SEK. Vad flyget kostar vet jag inte.

13:59, 27 February 2013

Bengt: Om vi inte ska ha kärnkraft, vilket är det vettigaste alternativet? Och vilka politiska åtgärder skulle krävas för att få till en omställning i energiförsörjningen?

Marcus Hansson: Hej Bengt, det ligger utanför vårt uppdrag i den här serien att svara på den frågan. Men vad jag tycker har blivit klart i och med vår granskning är att kärnkraften som bransch, som helhet, har stora problem. Det handlar om åldrande teknik och mycket stora svårigheter att få igång nybyggen. Häromdagen kom t ex signaler att även Polen bedömmer det som otänkbart att nya kärnkraftverk byggs. Istället tänker de satsa på fracking, dvs gas..

14:02, 27 February 2013

Anders Carlius: Varför, när volymen av el som produceras minskar, har inte ersättningen per kWh ökat? Normalt så justerar man inte avskrivningarperioden på produktionsvolymen utan håller den fast. På detta sätt så justerar de avskrivningen. Vad är kostnaden för avveckling per kWh i effekt? Då kan man jämför med andra produktionsslag (sol, vind, vatten, kol, biobränslen).

Marcus Hansson: Hej Anders,
vart tredje år görs en bedömning av avgiftsnivån till fonden av strålsäkerhetsmydnigheten. nästa gång blir i slutet av det här året om jag inte missminner mig. Då tar man förhoppniingsvis hänsyn till att kärnrkaften producerar mindre än den trodde den skulle göra för perioden 2011-2014.

14:03, 27 February 2013

Lasse: Hur tror ni kostnaden för el kommer att se ut om ett kärnkraftverk eller flera stänger? Hur blir då lönsamheten!

Pelle Zettersten:

Det finns nog inget klart svar på det idag. Det är en del i den utredning som Energimyndigheten ska göra. Stor betydelse har också hur ledningsnätet mellan länderna utvecklas för import och export av el. En möjlig utveckling är att elpriset kommer bli mer likt övriga Europa.

14:06, 27 February 2013

Mattias: Ni är Vetenskapsradion. Hur resonerar ni när ni hänvisar till uppgifter från multinationella evenemangsbolag som Greenpeace? Vad det gäller uppskattade kostnader för Fukushima har ni nämnt den högre siffran från deras rapport, men ni hade lätt kunnat hitta källan till denna uppgift på annan plats, varför nöja er med att återge deras siffror som om de vore en vederhäftig instans?

Marcus Hansson: Hej Mattias,
det finns flera kostnadsuppskattningar för vad Fukushima kostat. Vi valde Greenpece uppskattning. Flera personer som jobbat länge med de här frågorna har arbetat med den. Jag kan dock tillägga att i flera andra fall, t ex vad gäller kostnad för försäkring per kilowattimme enligt Leipzig- studien så valde vi inte den högsta kostnaden. Bara så att du inte tror att allt handlar om att måla fan på väggen.

14:07, 27 February 2013

Birger: Varför nämner ni inte att kärnkraften är en kassako för staten. Den speciella kärkraftskatten ger ju c:a 4 miljarder om året.

Pelle Zettersten:

Vi hade tänkt att ta upp effektskatten i debatten i Klotet idag men fick tyvärr inte tid till det.

14:07, 27 February 2013

Ingar: Jättebra med granskningen.

Marcus Hansson: Tack! Det har varit ett väldigt omfattande arbete. Roligt att det uppskattas från din sida.

14:07, 27 February 2013

Anders Örbom: Hej, finns mycket att ha synpunkter på i den här serien och jag har också kommenterat tidigare. En övergripande sak är dock hur man ser på intressekonflikter hos olika personer som ni använt som ”experter” både nu och i tidigare inslag om kärnkraft. Att industrirepresentanter har ett egenintresse är väl ingen som ifrågasätter men vad ni gjort är att ta in folk från olika tankesmedjor, konsultgrupper osv som är mer eller mindre aktiva anti-kärnkraftsaktivister eller har starka kopplingar till sådana. Dessa presenteras sen som ”oberoende” och ibland har det framförts som merit att de anlitats av olika politiker för konsultuppdrag(!). Men hur får dessa aktivist-grupper sina pengar, jo mycket genom donationer och bidrag som i sin tur beror på att den kontrafaktiska bilden av kärnkraften som farligare och mer miljöskadlig än andra energikällor upprätthålls. Varför verkar ni helt ignorera denna intressekonflikt? ? I hela #atomnotan har det visserligen ibland intervjuats folk från SSM vilket ju är bra, men verkligt oberoende akademiska forskare har i mångt och mycket lyst med sin frånvaro. Är det någon sorts idé om ”kärnkraftsetablissemanget” som spökar?

Marcus Hansson: Bäste Anders,
Forskare från Öko-institut som du här anser inte är oberoende, har bland på uppdrag av SKB granskat deras slutförvarsansökan och gett den godkänt. Något som SKB skriver med stolthet om på sin hemsida.

14:11, 27 February 2013

Emma Petersson: Hej,Efter att ha diskuterat med myndigheter och ansvarig minister. Tror ni att avgiften till kärnavfallsfonden kommer att ökas efter att utredningen lagt fram? Faktum är ju att utredningen som Lena Ek hänvisar till skulle varit klar för ett år sedan men stoppades dagen innan den skulle presenteras (kolla http://blogg.naturskyddsforeningen.se/emma-petersson/2012/05/31/karnkraften-bar-inte-sina-egna-kostnader/). Vad är chansen att hon ska lyssna denna gången?

Pelle Zettersten: Omöjligt att svara på, men SSM är tydliga med att pengarna inte räcker, även representanter för Kärnavfallsfonden är införstådda med detta så det är väl troligt att avgiften kommer att höjas, men det är upp till politikerna att avgöra.

14:13, 27 February 2013

Emma Petersson: Hej,Efter att ha diskuterat med myndigheter och ansvarig minister. Tror ni att avgiften till kärnavfallsfonden kommer att ökas efter att utredningen lagt fram? Faktum är ju att utredningen som Lena Ek hänvisar till skulle varit klar för ett år sedan men stoppades dagen innan den skulle presenteras (kolla http://blogg.naturskyddsforeningen.se/emma-petersson/2012/05/31/karnkraften-bar-inte-sina-egna-kostnader/). Vad är chansen att hon ska lyssna denna gången?

Marcus Hansson: Hej Emma!
mer än hälften av gångerna som ny nivå har föreslagits av strålsäkerhetsmyndigheten har regeringen valt att lägga sig på en lägre nivå ( det gick inslag om det i lunchekot idag). Så det finns väl anledning att tro att de kanske kommer att fortsätta med det. Å andra sidan har frågan i och med stora kostnadsökningar blivit allt viktigare och kanske kommer därför kärnkraftsindustrin nu att få betala in en högre avgift, det är inte omöjligt.

14:14, 27 February 2013

Mattias: Ni är Vetenskapsradion. Hur resonerar ni när ni hänvisar till uppgifter från multinationella evenemangsbolag som Greenpeace? Vad det gäller uppskattade kostnader för Fukushima har ni nämnt den högre siffran från deras rapport, men ni hade lätt kunnat hitta källan till denna uppgift på annan plats, varför nöja er med att återge deras siffror som om de vore en vederhäftig instans?

Pelle Zettersten:

Faktauppgiften är inte Greenpeace från början utan kommer från officiellt håll, nämligen den japanska kärnsäkerhets kommissionen.

http://newsonjapan.com/html/newsdesk/article/89987.php

14:15, 27 February 2013

Mårten: Kommer ni följa upp med en lika omfattande granskning av andra energislag? Hur har ni resonerat när ni beslutade att granska just kärnkraften, det råder stor oenighet om vad andra energislag egentligen kostar också.

Marcus Hansson: Hej Mårten,
se även tidigare svar i chatten. Även andra energislag har granskats av olika program inom Sveriges Radio och även av Klotet och vetenskapsradion. Kärnkraften står idag för 37,8% av sveriges elproduktion så det är såklart viktigt att granska den. Särskilt som kostnaderna för att ta hand om avfallet har gått upp mycket kraftigt de senaste åren. Lästips: SKB:s Plan-rapporter. Jämfört t ex 2007 med 2010.

14:16, 27 February 2013

Mårten: Kommer ni följa upp med en lika omfattande granskning av andra energislag? Hur har ni resonerat när ni beslutade att granska just kärnkraften, det råder stor oenighet om vad andra energislag egentligen kostar också.

Pelle Zettersten: Hej, den här gången valde vi kärnkraften men Klotet har granskat kolkraften tidigare. Kärnkraften står inför avgörande beslut just nu som kommer påverka kommande generationer.

14:17, 27 February 2013

Mårten: Vad skulle det kosta att starta upp Barsebäck igen? Om det nu är så dyrt att bygga nytt och att riva så borde det vara ett intressant alternativ.

Marcus Hansson: Dom har skruvat loss turbinbladen så det är väl lite jobb med det, men säkert inte omöjligt. Anläggningen anses ganska ren och välbehållen. Jag föreslår att du tar kontakt med Eon som äger Barsebäck om du vill vet mer. Att riva beräknas hur som helst kosta 4,3 miljarder. En likadan reaktor i Tyskland kostade dock 6 miljarder att riva, endast för en reaktor. Barsebäck har två.

14:18, 27 February 2013

Anders Örbom: Hej, finns mycket att ha synpunkter på i den här serien och jag har också kommenterat tidigare. En övergripande sak är dock hur man ser på intressekonflikter hos olika personer som ni använt som ”experter” både nu och i tidigare inslag om kärnkraft. Att industrirepresentanter har ett egenintresse är väl ingen som ifrågasätter men vad ni gjort är att ta in folk från olika tankesmedjor, konsultgrupper osv som är mer eller mindre aktiva anti-kärnkraftsaktivister eller har starka kopplingar till sådana. Dessa presenteras sen som ”oberoende” och ibland har det framförts som merit att de anlitats av olika politiker för konsultuppdrag(!). Men hur får dessa aktivist-grupper sina pengar, jo mycket genom donationer och bidrag som i sin tur beror på att den kontrafaktiska bilden av kärnkraften som farligare och mer miljöskadlig än andra energikällor upprätthålls. Varför verkar ni helt ignorera denna intressekonflikt? ? I hela #atomnotan har det visserligen ibland intervjuats folk från SSM vilket ju är bra, men verkligt oberoende akademiska forskare har i mångt och mycket lyst med sin frånvaro. Är det någon sorts idé om ”kärnkraftsetablissemanget” som spökar?

Pelle Zettersten: Hej, vi kan tillägga att vi varit i kontakt med en rad experter och forskare som inte hörs i programmen.

14:20, 27 February 2013

Jimmy: Marcus, du skriver att SKB anlitat ÖKO-institut som experter. När har vi gjort det? /JImmy, SKB

Pelle Zettersten: Hej Jimmy, vi menade den internationella granskning som OECD:s kärnenergibyrå gjorde, där var Michael Sailer (på Öko) ordförande.

14:23, 27 February 2013

Britt Jakobsson: Ni har gjort ett viktigt grävande. Hur ska man få en större allmänhet att inse, dels kostnaderna för soporna och dels att mobilisera motstånd mot att planera nya reaktorer? Hela kärnkraftsatsningen är en stor katastrof. Har ni tagit reda på hur det gick till när beslutet fattades? Det måste ha gått väldigt tyst tillväga.

Marcus Hansson: Hej Britt -
Det är ett svårt och krångligt ämne att sätta sig in i, tyvärr. En av strålsäkerhetsmydnighetens kritikpunkter mot SKB är att det är svårt att tränga in i deras rapporter och analyser. Men en bra början är väl att lyssna på våra reportage ;-)

14:23, 27 February 2013

Peter: Att effektskatten inte tas upp gör tyvärr er reportageserie till en fars. Den är betydligt större än de kostnader som ni har granskat. Att detta inte nämns är rent bedrägligt. Pelle: Att inte hinna är inte en ursäkt. Ni har haft gott om tid och utrymme i denna serie. Varför förneka lyssnarna helhetsbilden på kärnkraftens kostnader i en serie om just kärnkraftens kostnader.

Marcus Hansson: Hej Peter,
effektskatten är ca 5 öre per kilowattimme kärnkraftsel. Men även andra energislag betalar olika skatter och avgifter, inte minst vattenkraften. 5 öre i effektskatt är mindre än vad en rimlig avgift till kärnavfallsfonden skulle behöva vara, enligt SSM:s beräkningar.

14:26, 27 February 2013

Lasse: Hur tror ni kostnaden för el kommer att se ut om ett kärnkraftverk eller flera stänger? Hur blir då lönsamheten!

Marcus Hansson: Hej Lasse,
mycket svårt att säga. Det beror på i vilket led av produktionen man tittar på. Som du kan höra i vetandes värld idag så riskerar då bördan för andra reaktorer att betala in till fonden att bli högre.

14:29, 27 February 2013

Dahlstrand: Försiktighetsprincipen åberopas ofta i miljöfrågor/miljöpåverkan. På vad sätt har denna princip präglat strålsäkerhetsmyndighetens kalkyler, kan man undra. Principen ger mångdubblering av avsättningen till berörd fond. Förslag stäng oskarshamn, så får vi nationella erfarenhets siffror (att addera till de internationella). Som stöd åt våra politiker som sitter med denna kniviga fråga.

Pelle Zettersten: Hej Dahlstrand, SSM synar branchen främst genom kärntekniklagen där försiktighetsprincipen inte är så viktig som inom miljöbalken. Men i granskningen av slutförvaret kommer den prövas enligt båda lagstiftningar, det är miljödomstolen som prövar enligt miljöbalken.

14:30, 27 February 2013

Jimmy, SKB: Tack Pelle för svaret. Gick det lite snabbt där? Tyvärr är det inte det enda exemplet på när det har gått fort i er rapportering. Det skarvas med fakta både här och där, vilket känns ovärdigt både frågan och er.

Marcus Hansson: Hej Jimmy. Kom gärna med konkreta exempel, tack.

14:31, 27 February 2013

Jimmy, SKB: Tack Pelle för svaret. Gick det lite snabbt där? Tyvärr är det inte det enda exemplet på när det har gått fort i er rapportering. Det skarvas med fakta både här och där, vilket känns ovärdigt både frågan och er.

Pelle Zettersten: Hej igen Jimmy, hur menar du, vad gick snabbt? Michael Sailer var ju ordförande för granskningen...

14:34, 27 February 2013

Mattias: Intressant svar av Marcus på min fråga. Jag tror inte ni har i uppsåt att måla fan på väggen, det är en intressant serie program ni gjort. Men Greenpeace tycks ha det uppsåtet varje gång de tar upp kärnkraften. Ni vill ha balans mellan olika källor i era program, varför då hänvisa till en professionell lobbyorganisation som inte drar sig för att överdriva så länge som det gagnar deras förutbestämda åsikter? Nu är det "bara" pengar ni har använt dem som källa för, kommer ni även hänvisa till dem då det gäller hälsoeffekter av radioaktivitet? Jag förväntar mig mer av Sveriges främsta vetenskapsprogram.

Marcus Hansson: Mattias,
vi har talat med väldigt många personer med stor kunskap om kärnkraft och olika aspekter av detta. Vi hänvisar till en kostnadsuppskattning i en greenpeacerapport på ett enda ställe i all vår rapportering kring atomnotan. Tala gärna om vilka röster du saknar i vår rapportering.

14:35, 27 February 2013

Lars Colliander: Vad är den ekonomiska poängen med att så att säga lägga ev. kärnkraftshaverikostnad på elräkningen istället för på skattsedeln? Jag menar att vår energikrävande industri skulle få en omöjlig konkurrenssituation om denna kostnad läggs på kraftproducenten, d.v.s. på elräkningen ist för på skattsedeln!

Pelle Zettersten: Hej Lars, regeringen har varit tydlig med att kärnkraftsindustrin ska bära sina kostnader och ha ett obegränsat skadeståndsansvar. Men med haverikkostnader på över tusen miljarder och försäkringar som inte täcker ens en procent så är det svårt att se att de klarar det.

14:39, 27 February 2013

Lars-Göran Pettersson: Hej! Hur mycket kan försäkringskostnaden per producerad kWh kärnkraftsel beräknas öka för att jag och alla vi andra helt ska slippa undantaget för "olyckor i kärntekniska anläggningar" som finns i våra hemförsäkringar? Är inte detta för närvarande en solklar statlig subvention? Hälsningar Lars-Göran

Marcus Hansson: Hej Lars-Göran,
det enkla svaret enligt både kärnkraftverkens ägare och internationella experter är att det inte går att försäkra ett kärnkraftverk fullt ut. Det finns helt enkelt inte tillräckligt mycket pengar i försäkringsbranschen. Men 10 milajrder euro finns det förslag på att skapa försäkringar för. Alltsdå försäkringsbelopp upp till 10 miljarder euro för kärnkraftverk.

14:40, 27 February 2013

Jimmy, SKB: Marcus skrev att SKB anlitat ÖKO, och att vi minsann var stolta över det på webben (eller hur han nu skrev). Fakta: OECD-NEA anlitades av SSM på uppdrag av den svenska regeringen. Påverkar det förtroendet för ÖKO? Nej. Men det var lite symptomatiskt.

Marcus Hansson: Jimmy, Michael Sailer har jobbat 30 år på Öko-institut.

14:45, 27 February 2013

Rolad von MAlmborg: Strålsäkerhetsmyndigheten och SKB bryr sig bara om det atomavfall som gått igenom reaktorn. Det är bara en femtedel av det tunga radioaktiva avfall, som Sverige orsakar. 80% lämnas vind för våg utomlands, man vägrar ta in det till Sverige. Uranet från gruvorna innehåller bara 0,7% av den klyvbara isotopen U235. Sverige kräver att denna anrikas/koncentreras till 3%. Därmed innebär varje importerat ton, att minst 4 ton ”utarmat uran” lämnas kvar utomlands. SSM påstår att de ansvarar för avfallets säkra förvaring i hundra tusen år. Men de har inte ens ett års koll över 80 % av Sverige-orsakat tungt radioaktivt avfall. Istället för att gräva ner det säkert för hundratals dollar, lämnas alltmer av detta till vapenindustrin, ”säljs” mot en symbolisk bluffaktura à 10 dollar/ton. 1.Borde inte Sverige avkrävas/kräva, betala och övervaka nedgrävning även av huvuddelen av sitt avfall (80%) ? Eftersom Sverige har en femtiondel av världens atomkraftverk är vi statistiskt ansvariga för vart femtionde cancerfall eller vanskapt barn av uran ur ammunition använd i Irak, Afghanistan, Libyen och Bosnien. Tio dar efter Irakkrigets utbrott 2003, kunde man registrera stigande uranhalter i Londons luftfilter. En ansenlig del av brukat ammunitionsuran sprids över hela världen på 2 veckor. Torde innebära ökad cancer och missbildning äbven i Sverige. 2. När ska dessa skador medräknas i atomnotan. Miljörörelsen har fått statliga pengar, som remiss-instans om avfallet, men får då bara yttra sig om ”utbränt kärnbränsle”, inte avfallet i hela bränslecykeln. 3. Är inte detta statliga beteende bedrägligt? Att grönkratta efter den uranbrytning som gjordes i Sverige, har kostat mer än man fick betalt för den ström som uranet gav. Hela den produktionen skulle inte räcka till 3 månader av dagens atomström i Sverige. All den skadan lämnas också utomlands, som nya kvadratkilometer syra- och radioaktivitets-förstörd markyta varje år. 4 När ska skadorna vid gruva och anrikning medräknas i atomnotan?

Pelle Zettersten:

Hej Roland, det är inte SSM som ansvarar för kärnavfallet utan SKB. Det är sant att det blir mycket uran kvar där det bryts och att det kan vara ett problem där man inte efterbehandlat på rätt sätt, något som visat sig mycket svårt. Hur stor hälsofara detta är råder det delade uppfattningar om men klart är att historisk brytning då man inte kände till risker med radon etc. har haft en stor påverkan.

14:46, 27 February 2013

Lars Colliander: Vad är den ekonomiska poängen med att så att säga lägga ev. kärnkraftshaverikostnad på elräkningen istället för på skattsedeln? Jag menar att vår energikrävande industri skulle få en omöjlig konkurrenssituation om denna kostnad läggs på kraftproducenten, d.v.s. på elräkningen ist för på skattsedeln!

Marcus Hansson: Hej Lars
om jag förstår din fråga rätt så blir svaret att det är en fri marknad och att regeringen sagt (senast i klotet i p1 för en stund sedan) att kärnkraften ska stå för sina egna kostnader. Då kan man inte lägga kostnaden på skattsedeln.

14:48, 27 February 2013

Mårten: Hur tänkte ni när ni bjöd in Lena Ek (C) och Lise Nordin (MP) till debatt om kärnkraftens kostnader? Båda representerar riksdagens mest kärnkraftskritiska partier.

Pelle Zettersten: Hej Mårten, Lena Ek är miljöminister och delvis ansvarig för den förda politiken och Centern har ihop med Alliansen öppnat för ny kärnkraft, därför var det givet att ha med henne. MP var med för att de tydligt kritiserat denna hållning.

14:49, 27 February 2013

Liv Widell: Nu avslutar vi chatten. Tack för alla frågor, det har kommit väldigt många och tyvärr har vi inte möjlighet att svara på alla vid det här tillfället. Fortsätt gärna att ta del av vår rapportering om Atomnotan här.

14:50, 27 February 2013

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".