Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.
1 av 6
Nu syns videkissarna, men än dröjer det innan sälgen blommar
2 av 6
Professor Myles Allen University of Oxford leder forskningen med hjälp av climateprediction.net
3 av 6
Philip Brohan Met Office leder Oldweather.org
4 av 6
Kjell Bolmgren SLU leder blommar.nu
5 av 6
Blåsippor
6 av 6
Blankett för vår- och hösttecken 1882 Jönköping. Klicka för större bild

Medborgarforskare hjälper till med klimatvetenskapen

Medborgarforskning för klimatets skull
11 min

I takt med att nästan alla i rika länder har en dator med internetuppkoppling så har forskare börjat kastat lystna blickar på hur man skulle kunna ta hjälp av all denna enorma beräkningskapacitet och hjärnkraft. Inte minst på klimatområdet som står inför en enorm uppgift när man vill förfina klimatmodellerna allt mer. Men allmänheten kan också vara forskarnas ögon och öron i verkligheten på miljontals ställen på jordytan och därmed rapportera in mer exakta uppgifter än vad dagens satelliter klarar från skyn. Klotet har letat upp några av de hetaste exemplen just nu kring så kallad medborgarforskning och börjar vid Stora Skuggan i Stockholm.

Kjell Bolmgren är forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet och samordnare för det Svenska Fenologinätverket, alltså vetenskapen om när växter får löv, blommor och frukt under vår och sommar och när löven faller om hösten. Han sköter dessutom om en hemsida som heter blommar.nu där tusentals privatpersoner årligen rapporterar in vad de sett för vår- och hösttecken i naturen.

– Jag anar videkissar på sälgarna där borta, pekar Kjell Bolmgren. Men det kommer att dröja någon månad till innan de blommar, videkissarna är ju hår på hängenas fjäll som antagligen skyddar mot vinterns kyla så här års, förklarar Kjell Bolmgren.
– Vad vill ni att folk ska rapportera in till blommar.nu?
– Vi följer naturens kalender året runt, så vanliga vårtecken som tussilago och blåsippa, men ännu mer intressant är när klibbal, gråal och hassel blommar eftersom pollenallergiker känner av dem, säger Kjell Bolmgren, och tillägger att folk naturligtvis även får rapportera in snödroppar och vintergäck, men att rabattväxterna inte är i fokus.
– Vilka gör det här?
– Vanligt folk som går ut med hunden eller joggar i skogen eller har ett favoritstråk för sina promenader.

– Vad ska ni ha detta till?
– Förändringen av naturens kalender har visat sig vara det mest uppenbara bilogiska förändringen av ett varmare klimat. Hur lång växtsäsongen är och hur mycket skogen växer. Pollenallergier och frågor som vi inte har svaret på som samspel i naturen tex mellan en insekt som pollinerar en blommande växt och där de måste uppträda vid samma tidpunkt. De klarar en massa variation mellan åren, men vad händer med ett ändrat klimat? Vi tror att de här systemen är robusta, men vi vet inte, fortsätter Kjell Bolmgren.

Hemsidan blommar.nu som också finns på Facebook och Instagram och Twitter och inom någon vecka dessutom som smartmobilapp har funnits sen 2008, men att vanliga människor hjälper forskare att hålla reda på fenologin är inget nytt. Redan Linné satte igång ett sådant arbete på 1750-talet och under slutet av 1800-talet fram till 1920-talet så fyllde bönder, präster och lärare i tusentals blanketter med vår- och hösttecken som nu skannats in och datoriserats så att man kan jämföra hur klimatet påverkat den svenska naturen sen den globala uppvärmningen satte in.

– Vi har ungefär en vecka tidigarelagd lövsprickningstid och de tidigaste vårtecknen blåsippa och tussilago kommer ytterligare lite tidigare, vi talar om 10-12 dar, berättar Kjell Bolmgren.
– Hur ser du på medborgaforskning?
– Det handlar om vilken precision man vill ha. Om jag skulle vilja mäta någonting väldigt noga så kanske jag som forskare vill ha full kontroll över hur all data har samlats in. Men om man vill få en grov överblick över hur förändringen ser ut, om det handlar om en eller två veckor snarare än en eller två dar, så är det lättare att arbeta på det här sättet, anser Kjell Bolmgren.

– Så vad är för- och nackdelarna med att ta hjälp av hundratals privatpersoner, istället för att lika många forskare springer runt i skogarna?
– Vi skulle inte haft en chans att samla in det här datasettet som forskare om vi inte hade fått hjälp. Att befinna sig på 700 platser över landet samtidigt går inte.
– Det måste vara billigare också när folk gör gratisjobb åt er forskare?
– Ja så kan man ju se det. Vi hoppas att det här är saker som människor gör ändå och att de tycker det är roligt. Jag får många kommentarer att våra fenologiväktare ser på naturen med nya ögon, att det känns berikande och blivit ett fritidsintresse helt enkelt, avslutar Kjell Bolmgren. USAs fenologinätverk inspirerade det svenska

USAs regn, hagel och snönätverkAtt hjälpa klimatforskare med vårtecken är bara en uppgift som väntar hugade. I Storbritannien har till exempel nationella vädertjänsten Met office startat webbprojektet Oldweather.org där man lyckats få 16 000 personer att läsa över en miljon inskannade sidor ur brittiska och amerikanska flottans loggböcker och sen knappa in alla temperatur och barometerangivelser i protokoll, vilket inte datorer klarar eftersom de har svårt att läsa handskrift. Idén är att rekonstruera vädret på hela jorden de senaste 200 åren, berättar Philip Brohan när jag träffar honom på en vetenskapskonferens i Boston.

Idag saknas historiska väderdata för många delar av jorden, i Afrika och Asien och vid polerna till exempel, och det gör det svårt att testa hur bra klimatmodellerna kan efterlikna vad man vet hänt tidigare på jorden. Men tack vare flottans noggranna loggböcker och tusentals frivilliga som tycker att det är spännande att följa enskilda krigsfartygs öden och äventyr så håller det nu på att ändras.

Ett annat projekt av medborgaforskning finns på hemsidan Cyclonecenter.org där USAs nationella klimatdatacenter ber allmänheten att titta igenom 300 000 satellitbilder av tropiska stormar för att avgöra hur starka de egentligen är genom att bedöma formen och färgerna på bilderna. Målet är att lösa den vetenskapliga tvisten om den globala uppvärmningen lett till mer eller mindre starka tropiska stormar, berättar forskaren Scott Stevens, vid Cooperative Institute for Climate and Satellites som leder projektet.

Människor är mycket bättre än datorer på att tolka mönster i bilder, och tusentals frivilliga som lägger några minuter om dagen kan göra ett jobb som skulle ta en expert hundratals år. Men om man inte orkar lägga ned den mödan, så kan man kanske ändå låna ut sin dators beräkningskapacitet via hemsidan Climateprediction.net.

– Du kan ha på din dator som vanligt, programmet som testar osäkra variabler i klimatmodellerna körs i bakgrunden, så det enda offret är väl den ström det tar att datorn måste vara påslagen, berättar professor Myles Allen vid universitetet i Oxford. Citizen Science alliance samlar medborgaforskningsprojekt

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".