1 av 2
Det går inte att luta sig mot enstaka studier när man ska bedöma klimatkänsligheten, säger Erik Kjellström. modellanalytiker på SMHI i Norrköping. Foto: Malin Avenius
2 av 2
Patrick Samuelsson, modellutvecklare på SMHI i Norrköping.

"Många sammanlagda studier behövs för att bedöma hur känsligt klimatsystemet är"

Blir det två eller fyra grader varmare i framtiden?
11 min

Kommer den globala medeltemperaturen att bli 2 eller 4, 5 grader i framtiden? Det är stor skillnad mellan den minsta och den största temperaturökningen i FN:s klimatpanels, IPCC:s senaste rapport. Forskarna är överens om att vi släpper ut alldeles för mycket koldioxid, och att det kommer höja temperaturen på jorden, men hur mycket, alltså hur klimatkänslig jorden är, finns det olika beräkningar på.

Hur räknar man då ut klimatkänsligheten och hur kommer det sig att olika modeller och beräkningar ger olika resultat? Vi besökte SMHI där de flesta svenska beräkningar av framtidens klimat görs.

På SMHI i Norrköping finns landets största avdelning för klimatmodeller. Dryga 20-talet forskare, har som jobb att tillverka datorprogram och simulera olika förändringar i klimatsystemet, så att vi i samhället ska kunna förbereda oss på rätt sätt inför framtiden. Och även om det ser ut som ett ganska vanligt kontor, med korridorer och små arbetsrum med och vanliga datorer på skrivborden, så har forskarna här tillgång till ovanligt mycket datorkraft via en serverhall som finns på Linköpings universitet, och de har ett nätverk av samarbetsparter över hela världen, det berättar Patrick Samuelsson som är modellutvecklare och sitter och arbetar vid en datorskärm med långa rader av matematiska formler, som ska bli en modell över olika klimatrelaterade processer som sker nere i marken. Just nu handlar det om ett samarbete med en fransk forskargrupp som ska bland annat ska beskriva skogar och sjöar.

– Hur mycket avdunstning får vi från havet? Hur gör vi med snön i bergsområden? Alla dessa processer måste beskrivas med ekvationer och programmeras helt enkelt i ett programmeringsblock.

 – Modellen ska tillslut beräkna temperaturen på olika nivåer i marken. Hur mycket markvatten vi har, snöns utveckling, hur djupt snötäcket är och vilken densitet har snön? För det bestämmer värmeledningen. Hur mycket vatten hamnar i träden, som dropppar, som sedan kan droppa ner? Och hur mycket vattenånga släpper träden ut genom bladen?

Andra modellutvecklare här arbetar med program som beskriver moln och jord- och solstrålning i atmosfären, och havsis. För att programmera modellerna, som egentligen är en sorts mycket avancerade räkneapparater, krävs en stor mängd data om hur klimatsystemet fungerar idag och hur det sett ut historiskt, vilket man samlar in från hela världen, bland annat använder man en hel del data från satteliter. Och frågorna som modellerna ska besvara handlar i grund och botten om vilka effekterna blir av en störning i atmosfären, alltså om man förändrar innehållet i atmosfären genom att lägga till växthusgaser. Egentligen är klimatmodellerna en utvecklad variant av de väderleksmodeller som meteorologer använder här varje dag för att göra prognoser. Och precis som det behövs en meteorolog som tolkar vad vädermodellerna visar, så har man särskilda analytiker som tolkar resultaten från klimatmodellernas beräkningar. En av dem är Erik Kjellström:

– Modellerna är ju, som alla modeller, förenklade beskrivningar av verkligheten. Även om de är ganska komplexa.. Det betyder också att man inför osäkerheter och fel i sina beskrivningar av hur det kommer att bli i framtiden. Så har man två olika modeller kommer de att ha litet olika representation av de här väsentliga processerna och därför kommer svaren att skilja sig åt litetgrann.

Klimatkänslighet är ett mått man använder för att titta på hur känsligt klimatet är för någon sorts störning av klimatsystemet. Man brukar prata om att man fördubblar koldioxidhalten, så att man har dubbelt så mycket koldioxid i atmosfären jämfört med vad som fanns under förindustriella förhållanden då det var ca 280 miljondelar koldioxid.

– Så om man dubblar den halten vill man titta på hur klimatsystemet svarar på en sådan fördubbling. Sen har man valt att göra det här i många modeller för att få någonting som är jämförbart. Det här uttrycket ger ju också en möjlighet att jämföra olika klimatmodeller. Så att när vi tittar på vad våra klimatmodeller säger.. så kan man säga att den ena modellen svarar kraftigare på en störning än vad en annan gör.

Om vi forstätter att släppa ut koldioxid ungefär som vi gör nu, så räknar forskarna med att halterna i atmosfären kommer vara fördubblade inom mindre än 100 år. Men det beror ju på hur vi människor kommer bete oss, vilka politiska beslut vi får, och vilka energikällor som kommer råda. Så det är ganska praktiskt att inte prata om ett visst årtal utan om en viss koldioxidhalt, för att kunna jämföra resultaten från olika modeller. Och vilka effekter det ger på klimatet, alltså hur stor klimatkänsligheten är, det beror på en stor mängd olika mekanismer i vår miljö, sådana som modellutvecklaren Patrick Samuelsson gör om till matematiska formler, och som på hans datorskärm bara ser ut som rader av siffror och tecken men som innehåller en massa information för den som kan tyda dem.

– Det är vattenånga, det är koldioxid, det är hydrologiska processer i marken, hur vattnet flödar genom porer ner i marken, sjöar och sjöisens utveckling under vintertid... Städer finns med, så vi måste räkna ut vad temperaturen är nere på gatorna jämfört med på hustaken. Hamnar det snö på hustaken så ökar solstrålningens reflektion mm.

De största osäkerhetsfaktorerna är de så kallade återkopplingsmekanismerna det vill säga processer som kan skynda på eller bromsa uppvärmningen, och det är främst frågetecken kring dem som gör att resultaten som kommer ut ur modellerna kan variera en del, för klarar Erik Kjellström.

– När temperaturen går upp för att det finns mer koldioxid i atmosfären, finns det möjlighet att ha mer vattenånga i atmosfären. Det är en jätteviktig växthusgas som också kommer att driva på det hela mot varmare temperaturer.

– Om det blir varmare så kommer det också att bli mindre snö och is i närheten av polerna framförallt (...) Då får man en positiv återkoppling. Det blir alltså ännu varmare kan man säga.

– I tillägg till detta kommer det troligen också att bli ändringar i molntäcket.  Molnen har en väldigt stor inverkan på atmosfärens strålningsbalans och därmed på klimatet också. Modellerna beskriver de här olika processerna litet olika och just molnen är ganska svåra att beskriva. Det finns brister och förenklingar i modellerna där.

En annan svårighet som kan variera i modellerna gäller trögheter i systemet – inte minst hur lång tid det tar för haven att värmas upp, vilket avgör hur lång tid det tar innan den fulla effekten av en fördubblad koldioxidhalt märks – och resultaten från klimatsimuleringarna varierar beroende på hur långsiktiga effekter man tar med i beräkningen, så en orsak till att man som lekman upplever att det kommer motstridiga uppgifter, kan vara att forskarna faktiskt besvarar lite olika frågor. Och modellanalytikern Erik Kjällström, tycker inte att man ska lägga för stor vikt vid enskilda studier, utan se till den sammantagna bilden av en stor mängd forskningsresultat så som FN:s klimatpanel, IPCC, gör i sina rapporter.

– Enskilda studier kan ju peka åt litet olika håll, men här får man en mer sammantagen bild av hela forskningsläget. Och då får man ställa de olika enskilda studierna i förhållande till varandra.

Malin Avenius

klotet@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".