Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Solrevolution i Tyskland och Spanien. Solkraft utan bidrag möjligt i allt fler länder

Publicerat onsdag 10 april 2013 kl 06.34
Solel lika billig som annan el
1:59 min
1 av 7
Soltornet Gemasolar ger ström även på natten. Foto: MArcus Hansson/ Sveriges Radio
2 av 7
Energibunkern i Hamburg. Christian Pfister är ansvarig för Hamburg Energies solcellsanläggningar. Foto: Marcus Hansson / Sveriges Radio
3 av 7
Soltornet Gemasolar i Spanien. Speglar värmer upp salt som kokar vatten och driver turbiner som ger el även på natten.
4 av 7
Karl-Heinz Raaf i Hamburg minns hur bunkern skyddade honom under kriget Foto: Marcus Hansson / Sveriges Radio
5 av 7
Gonzalo Azcárraga chef för soltornet Gemasolar Foto: Marcus Hansson / Sveriges Radio
6 av 7
Reportern Marcus Hansson vid soltorn i Spanien Foto: Sveriges Radio
7 av 7
Arne Hagemann Foto: Marcus Hansson / Sveriges Radio

Solceller har nu blivit så billiga att de i flera länder i världen är lönsamma att sätta upp helt utan subventioner. Det gäller till exempel Italien, Indien, Mexiko, Kina, Spanien och delar av USA enligt nya rapporter. Nästa år beräknar Deutsche bank att även södra Tyskland når lönsam solkraft utan bidrag, sk "Grid parity".

--Jag var alltid rädd när bomberna föll, berättar Karl-Heinz Raaf, som överlevde förstörelsen av Hamburg under krigsåren. Då när jag var en ung grabb var det bunkern här som räddade mitt liv, säger han och pekar mot den jättelika betongklumpen som vi står i skuggan av, en koloss, minst 50 meter hög och ful som stryk.

I 60 år, ända sen krigets dagar, har betongkolossen varit övergiven. Idag är första gången sedan dess som Karl Heinz Raaf är på besök. Anledningen är att bunkern nu byggts om och kallas för energibunkern - det är en slags fjärrvärmecentral där olika tekniker kombinerats för att kunna leverera förnybar el och värme till de omgivande bostadsområdena. Istället för luftvärnskanoner så är bunkern bestyckad med 650 kvadratmeter solcellspaneler.

Karl Heinz Raaf är glad över att bunkern kommer till användning igen och till på köpet för att producera ren och miljövänlig elström.
– När görs på naturligt sätt så är det bra, anser Karl Heinz Raaf.

Tills nyligen var det en ruin, en före detta luftvärnsbunker i Hamburg i Tyskland, men nu har betongkolossen byggts om och kallas för energibunkern. En kraftkälla för bostäder i området, bland annat tack vare 650 kvadratmeter solceller som precis är på väg att färdigställas. Här ska el som räcker till ett 30-tal hushålls behov produceras.

 Tillsammans med Christian Pfister, ingenjör som jobbar för elbolaget Hamburg Energi och som är ansvarig för deras solcellssatsningar, går vi in i bunkern för att inspektera solelanläggningen.

På väg upp för trapporna berättar Christian Pfister att solceller idag kostar bara en tredjedel jämfört med för fem år sen. Åtta trappor upp, från energibunkerns utsiktsplattform, ser man ut över ett Hamburg där hustak lite överallt är försedda med solceller. Idag finns det mer än 1,3 miljoner solcellsanläggningar i Tyskland som levererar drygt 5% av landets elbehov. De flesta har byggts på bara tre år. Tillsammans levererade de förra året mer el än hela Ringhals kärnkraftverk.

En teknologi som för bara några år sedan krävde massor med subventioner för att bli lönsam, börjar idag stå på egna ben.
– Redan nu kan solceller vara en bra investering och kommer att bli bättre och bättre, säger Christian Pfister.

De senaste månaderna har flera investeringsbanker släppt rapporter där de skriver att det i soliga länder som Italien, Indien, Mexiko, Kina, Spanien och delar av USA nu är möjligt att bygga kommersiella solcellsanläggningar utan subventioner. Det här kallas för ”grid parity”, när solel är lika billigt eller billigare att producera än konventionella elkällor som kol och kärnkraft.

Det är två länder som legat allra främst i den här solenergirevolutionen. Dels Kina som lyckas producera så billiga solceller att de flesta konkurrenterna i Europa gått i konkurs. Dels Tyskland som via miljardsubventioner drivit på solcellsmarknaden, men också elpriset för de tyska strömkonsumenterna.

Kostnaden för att finansiera de 1,3 miljoner solcellsanläggningarna och annan förnybar energi har lämpats över på elkunderna som via en särskilt avgift betalar 35 öre per kilowattimme på toppen av sin elräkning. En kostnad som dock bara är en bråkdel av stigande kostnader för kol och olja de senaste åren. För att bromsa den snabba utbyggnaden har tyska politiker sagt att det gäller att snabbt dra i ”Der Strompreisbremse” - elprisbromsen.

Att dra i elprisbromsen betyder att minska ersättningen till att bygga solceller. Och det har man gjort så förbi är tiden när stora solcellsparker på åkrar i södra Tyskland kunde smällas upp och håva in miljoner tack vare de frikostiga ersättningsnivåerna.

Men trots strompreisbremse så fortsätter utbyggnaden i en rasande takt. Bara under januari, inte direkt en favoritmånad för att klättra runt på tak och skruva fast solceller, så byggdes det 9300 nya anläggningar i landet. Det har helt enkelt blivit så billigt med solceller att även om ”grid parity” inte har uppnåtts ännu i Tyskland (i södra delen av landet under 2014 enligt Deutsche bank), så lönar det sig ändå för vanliga husägare, småföretagare och lantbrukare att bygga solceller på taket för egenkonsumtion. Detta eftersom priset på elen från solpanelerna redan nu hamnar långt under vad elen som kommer ur vägguttaget kostar. En slags ”grid parity” för privatpersoner alltså. Solcellsel kostar idag i Tyskland cirka en och en halv krona per kilowattimme att producera. El från kraftbolaget kostar nästan det dubbla.

Jag tar cykeln till Ottensen, en gammal dansk by, nu en hipp stadsdel i Hamburg. Här i ett vackert sekelskifteshus finns Arne Hagemann som driver en installationsfirma för solceller.
– Solel har spritt sig som ett hälsosamt virus i Tyskland, i takt med att det blivit billigare, säger Arne Hagemann.

Han berättar att intresset för att bli oberoende från de stora energibolagen, och att kunna producera sin egen el, är större än någonsin.
– De stora solcellsparkernas tid är förbi, istället kommer nu små anläggningar på folks hustak att bli vanligare, tror Arne Hagemann. Även om de kräver stora investeringar, om det bara lönar sig på sikt så är folk beredda att betala.

Men allt tal om grid parity och solcellsrevolution får också kritik. Det lilla oberoende Arrhenius-institutet i Hamburg har pekat på att även om den enskilda villaägaren kan åtnjuta fördelarna av billig el med solceller på sitt tak, så måste han fortfarande vara ansluten till nätet och till den vanliga elen som finns där, för den händelse att solen går i moln. Räknar man även in dessa kostnader så blir det betydligt dyrare.

En annan invändning är förstås att solel bara funkar när solen lyser. Därför så börjar nu batterier bli allt populärare. Till sommaren väntas Tyskland erbjuda finansieringslösningar för dem som vill ha hjälp att bygga batterier till sina solceller.
– Med batterier kan man öka andelen solel som man konsumerar från den egna anläggningen, från en tredjedel till två tredjedelar, säger Arne Hagemann. Med andra ord ännu en tredjedel el som man inte måste köpa av sitt elbolag, utan tillverkar själv.

Vi tycks stå inför en solcellsrevolution i tyska villaområden alltså. Men nu lämnar vi Tyskland och reser till det solrika Andalusien i södra Spanien. Där har solrevolutionen kommit ännu längre.

– Är du höjdrädd? frågar Gonzalo Azcárraga innan vi sätter fart uppför trapporna. Vi är på väg upp i ett 140 meter högt torn och det speciella med det här tornet är att det är en del av en solenergianläggning i kommersiell drift som är den första i världen som kan leverera el dygnet runt, alltså också på natten.

Anläggning består av 2650 speglar utställda på ett stort fält och i mitten det 140 meter höga tornet som vi nu befinner oss i. När solen lyser så riktas speglarna in så att ljuset reflekteras mot en svartmålad del av tornet. Där inne finns smält salt som nu hettas upp till mer än 500 grader. Sen pumpas det vidare så att mer salt kan värmas upp. Saltet värmer i sin tur vatten som producerar ånga som driver en generator som gör elström. Eftersom det tar så lång tid för saltet att svalna så kan det driva generatorn hela natten igenom tills nästa dag och därmed leverera elström dygnet runt.

Även här i Spanien är det mycket prat om ”grid parity”. Trots att spanska staten stoppat alla subventioner till solceller så har det strömmat in mängder av ansökningar om att få bygga solcellsparker i stor kommersiell skala, helt utan subventioner alltså. Enligt nyhetstjänsten Bloomberg så rör det sig om så många solcellsparker att om alla skulle byggas så kunde de förse hela Spanien med solström de timmar då solen lyser.

När vi väl kommer ut på en inspektionsplattform en bit upp på tornet så ser vi de tusentals speglarna runtomkring oss. Tornet självt ser från marken ut som en väldig raket, redo att fara iväg. Tyvärr så är det när jag är på besök en av de ovanliga molniga dagarna i Andalusien och därför är soltornet inte igång. Inget salt pumpas runt och värms upp.

Men så när vi står där, så börjar solen att titta fram. Nu blir det fart på Gonzalo Azcárraga. Han sliter upp komradion och anropar sin kollega Ivan i kontrollrummet.
– Om 30 minuter är solen här, säger han.

Och mycket riktigt, en liten stund senare, när vi är nere på marken igen, så har den mattsvarta delen av tornet förvandlats till ett lysande inferno. Det koncentrerade solljuset är så starkt att det inte går att titta på. Det ser ut som en vit regnbåge, eller en gloria runt själva tornet, där strålarna koncentreras.

Gonzalo Azcárraga är stolt över att jobba här.
– Solenergi är framtiden, säger han, inte minst eftersom det är en outtömlig energikälla.

Just nu byggs flera såna här soltorn, bland annat i USA och i Chile och priset kommer att falla kraftigt, tror Gonzalo Azcárraga. Men fortfarande är teknologin dyr.
– För just den här metoden, att värma salt och sedan driva en turbin med vattenånga, så räknar vi ändå med att uppnå ”grid parity” år 2020, säger Gonzalo Azcárraga.

Referenser:
Shah, V. et al, Industry Solar Update, mars 2013, Deutsche Bank
Hummel, P. et al, The unsubsidised solar revolution, Jan 2013, UBS Investment Research. UBS: Boom in unsubsidised solar PV flags energy revolution

Artiklar som sammanfattar de olika rapporterna: Macquarie says rooftop solar juggernaut is unstoppable Deutsche Bank: Sustainable solar market expected in 2014 The unsubsidised solar revolution Bloomberg om grid parity för solkraft

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".