1 av 6
Mikhail Malkov som följer situationen för FN:s räkning är orolig för att man inte ska hinna stoppa utsläppen i tid. Foto:Pelle Zettersten/SR
2 av 6
Bekymrade forskare och myndighetspersoner tittar ner på dagbrottet i Kalush. Foto:Pelle Zettersten/SR
3 av 6
Yuriy Sadoviy, forskare vid The state research institute for mineral salt i Kalush.
4 av 6
Mikhail Malkov vid den olagliga dumpningsplatsen för kemikalier.
5 av 6
Dagbrottet i Kalush. Foto:Pelle Zettersten/SR
6 av 6
Stora högar med hexaklorbensen ligger helt öppet på marken vid gruvdammen
Ukraina

Kamp mot klockan för att förhindra utsläpp av giftiga kemikalier

8:16 min

Ukraina försöker förhindra en miljökatastrof av stora mått, men tiden är knapp och de senaste dagarna har situationen förvärrats. Det handlar om en nedlagd gruva, ett dagbrott som är fyllt av koncentrerat saltvatten blandat med tungmetaller och giftiga kemikalier. Om det förorenade vattnet tar sig ut i en närliggande flod så kan dricksvatten för 10 miljoner människor i Ukraina och Moldavien förstöras. Djurlivet i floden riskerar också att slås ut. Klotets var på plats i Kalush i västra Ukraina när forskarna upptäckte att tillståndet i dammen är värre än vad de tidigare vetat om.

– Situationen är mycket värre än för bara tre veckor sen när jag var här, det är en dramatisk utveckling säger Mikhail Malkov och tittar på de över en meter stora sprickor som har bildats mellan dagbrottet och ett vattendrag som finns strax bakom oss. 

I själva gruvan här i Kalush i västra Ukraina bröts tidigare salt, sen kalium som användes för att framställa gödselmedel. Efter att verksamheten lades ner har dagbrottet fyllts av grundvatten som innehåller höga koncentrationer av salt men också tungmetaller. Än värre är att det under Sovjettiden dumpades stora mängder  giftiga kemikalier i området som sakta men säkert läcker ut i vattenreservoaren när det regnar. 

– Det är höga halter av tungmetaller och giftiga ämnen i vattnet säger forskaren Yuriy Sadoviy, som just tagit prover i dammen. 

På ena sidan av gruvdammen rinner ett vattendrag som har börjat ta sig in i reservoaren, då stiger vattennivån i dagbrottet vilket ökar trycket på andra sidan dammen där det riskerar att ta sig ut. Det skulle i så fall nå ett vattendrag som rinner ut i den stora floden Dniester, floden rinner igenom Ukraina och Moldavien och mynnar ut i Svarta havet, cirka 10 miljoner människor skulle påverkas om föroreningarna läcker ut. 

Beräkningar visar att det finns omkring 1900 ton hexaklorbensen nedgrävt i tunnor här, en del ligger utspritt i högar,  helt oskyddat på backen. 

 – En del människor på orten har grävt upp tunnorna, tömt innehållet på marken, för att sen sälja metallen som tunnorna är tillverkade av till skrothandlare, det är därför högarna ligger här, säger Mikhail Malkov. 

Hexaklorbensen är ett av världens giftigaste ämnen och finns med på FN:s lista över de 12 farligaste miljögifterna på jorden. Det är starkt cancerframkallande, kan ge leverskador och är mycket långlivat i miljön, det kan på många sätt jämföras med dioxiner. I Sverige har ämnet varit totalförbjudet sen 1980. 

Men, det är alltså inte så att kemikaliesoppan i dagbrottet har läckt ut än. Men stiger vattennivån ytterligare så kommer det ta sig igenom marktäcket vidare ner i ett vattendrag som alltså mynnar ut i den stora floden Dniester. Att vattennivån stiger snabbare nu än tidigare betyder att de bara har några månader på sig att göra något åt situationen, ja högst ett halvår räknar de med, istället för som de trodde förut ett och ett halvt till två år. 

Fler och fler forskare och myndighetspersoner kommer till dagbrottet för att med egna ögon se att det strömmar in mer vatten i dammen. Det är en upphetsad stämning och miljöministern i Ukraina, som sitter på sitt kontor i Kiev, cirka 60 mil österut, ber Mikhail Malkov att skicka över bilder via telefon så att han själv kan se att mer vatten fyller dagbrottet. 

Men hur kommer det sig då att myndigheterna dröjt så länge med att göra något åt läget i Kalush, de har bevisligen känt till det hela under fler år. En anledning är att det kostar oerhört stora summor pengar och industrierna som är ansvariga finns inte längre kvar, det blir då staten som får stå för notan. 

I en park i Ukrainas huvudstad Kiev träffar jag biologen och journalisten Oleg Listopad som jobbar på en myndighetsägd tidning. Han ser mycket allvarligt på situationen i Kalush och är förvånad över att det inte skrivs mer om det här i landet. 

 – Människorna här har nog inte förstått hur allvarligt det är, säger han. 

Han berättar att för några år sen satsade staten flera miljoner kronor för att sanera delar av området, men pengarna försvann. En inte helt ovanlig situation i ett land som Ukraina där korruption är mycket vanlig, exakt vad som hänt med pengarna vet ingen idag men det pågår en utredning som kanske kan ge svar på frågan. Oleg Listopad är tveksam till om det finns tillräckligt med pengar för att förhindra att det förorenade vattnet ifrån dabrottet läcker ut, men han hoppas, han hoppas. 

Tillbaka i Kalush där diskussionen om hur vattnet i dagbrottet ska kontrolleras. En geologisk och hydrologisk undersökning ska genomföras i området, det här för att ta fram mer exakta kunskaper om hur vattnet som rinner in i dagbrottet ska stoppas. Ett förslag är att bygga en vägg av betong, något som Mikhail Malkov är mycket tveksam till eftersom det krävs stora och tunga maskiner för det, och kör man in dem på området så kan landdelen mellan den ena delen av gruvbrottet kollapsa och släppa in ännu mer vatten, något som alltså skulle kunna förvärra situationen. En annan idé är att leda om vattendraget så att det inte går kant i kant med landdelen som skiljer dem åt.

Mikhail Malkov som ursprungligen är från Ryssland är trots den allvarliga situationen ändå hoppfull, trots att de har lite tid att spela med och det är osäkert om det finns tillräckligt med pengar för att förhindra en katastrof. Men han ser många tecken på att den ukrainska staten faktiskt försöker göra något nu, innan en olycka är ett faktum, istället för att vänta och reagera när det hela är försent, något som han menar har varit det vanliga tillvägagångssättet i Ukraina.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista