Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.
1 av 12
Barrskog Borjomi-Karagauli-parken
2 av 12
Stor artirikedom i Borjomi-Karagauli-parken
3 av 12
Tekniske chefen Leiv Pedersen på norska Clean Energy Invest planerar vattenkraftsdammar i Georgien
4 av 12
Irakli Matcharashvili Green Alternative
5 av 12
Övergiven skogsmaskin i nationalparken
6 av 12
Fler jakttroféer från hotade arter till försäljning i Tbilisi
7 av 12
Rhododendron i Borjomi-Karagauli-parken
8 av 12
Nugzar Zazanashvili WWF
9 av 12
Skinn och horn från nyskjutna utrotningshotade djur säljs på marknad i Tbilisi Foto: Marcus Hansson / Sveriges Radio
10 av 12
Reportern Marcus Hansson mitt i hällregn
11 av 12
Ingur vattenkraftverk Georgien Foto: Wikimedia Paata Vardanashvili cc-by-2.0
12 av 12
Yolanda Kakabadse ordf. WWF Foto: Green Growth Knowledge Flickr CC BY-NC-ND 2.0

Georgien - en artrik hotspot som hotas av vattenkraftsdammar och tjuvskyttar

Georgien - en hotad hotspot
14 min

När Sovjetunionen föll blev priset för Georgien högt. Skyhög arbetslöshet, närapå anarki och krig med Ryssland ledde till stora förluster av naturvärden. Skogsskövling, tjuvjakt och miljöutsläpp. Idag är situationen något bättre, men ett nytt stort hot är den snabba ekonomiska utvecklingen i grannlandet Turkiet. 100-tals vattenkraftsdammar planeras nu i Georgien för att ge ström åt turkarna. Ibland i nationalparker och skyddade områden som är hem för sällsynta djur. Frilansreportern Marcus Hansson har spanat in läget i Georgien, en biologisk hotspot där det finns hyenor, antiloper och leopard.

Vi ger oss ut på en vandring i den otillgängliga Borjomi-Karagauli-parken, en av Europas största nationalparker. Här vandrar man lätt mellan vegetationszonerna, från barrskog av skandinaviskt snitt, vidare upp till sommarbeten där vidsträckta rhododendronbuskage samsas med klassiska alpblommor som Edelweiss och orkidéer. Sedan ner på andra sidan bergen, förbi manshöga ormbunkar, jasminbuskar, uråldriga bokar och plataner.

En som vigt sitt liv åt att försvara den här miljön är Världsnaturfondens mångfaldsexpert Nugzar Zazanashvili.
– Ja, det här är en av de 34 viktigaste platserna i världen, när vi talar om bevarandet av arter, säger han. Det är en så kallad hotspot, vilket betyder att artrikedomen är mycket hög, samtidigt som det är ett område som är starkt hotat av mänsklig aktivitet.

Nugzar Zazanashvili fortsätter att förklara att på den här lilla ytan, inklämt mellan svarta havet och kaspiska havet finns allt mellan subtropisk skog till savanner, halvöken och höga bergstoppar. Idag är Kaukasus den enda delen av Europa där det finns exotiska djur som hyenor, antiloper och leopard. Djur som för ett par tusen år sen levde i stora delar av Europa, men som bara överlevt här.

En av förklaringarna till den höga artrikedomen beror på att det på sina håll regnar gräsligt mycket. Vid södra svarta havskusten hela 4500 millimeter per år.
– Lika mycket som på Sri Lanka, säger Nugzar Zazanashvili. Fukten för med sig en växtlighet som påminner om regnskogar.

Förutom att Georgien och Kaukasus genom sitt läge mellan de två haven utgör en viktig landkorridor mellan Asien och Europa, så har de otillgängliga bergen här också en annan funktion. Nämligen som en tillflyktsort för arter som redan före istiden fanns i stora delar av Europa, men på grund av klimatförändringar och mänsklig aktivitet dragit sig tillbaka hit.

Kaukasus är en historisk rest av hur det såg ut i stora delar av Europa före den senaste istiden. Ett urtida utomhusmuseum kan man säga och jämfört med andra delar av Europa har de georgiska urskogarna klarar sig ganska bra.
– Tack vare sovjettidens centralstyre så beslutades om att timmer till Georgien skulle hämtas från Sibirien och därmed skonades delar av de egna skogarna, berättar Nugzar Zazanashvili.

Men under vår vandring i det bedårande vackra landskapet i Borjomi Kharagauli-parken, mitt i lugnet och tystnaden, studsar plötsligt ljudet av en motorsåg och upphetsade mansröster mellan bergssidorna. Mitt i nationalparken!

Fyra på morgonen förstörs bilden av orörd natur ytterligare. Då väcks jag i min övernattningsstuga av tre stupfulla ungdomar som raglar in, blöta, kalla och väldigt högljudda. Flaskor välter och en ficklampas sökljus spelar över mig och min sovsäck. Killarna misslyckad med att göra upp eld, men lyckas rökfylla hela stugan. Det blir ett hårt uppvaknande. Civilisationen är aldrig långt borta.

Ett stort problem för bevarandet av artrikedomen i Georgien idag är att mänsklig aktivitet leder till att djurs och växters livsrum krymper, att habitat förstörs.

I Georgiens huvudstad Tbilisi går vi ner till utomhusmarknaden längs floden som delar staden i två delar. Här säljs Stalinbyster, gammalt sovjetkitsch, matserviser från Ungern, kaffekvarnar från Armenien, ärjade tapperhetsmedaljer och inte minst jakttroféer.
– 300 lari, alltså 1200 kronor, för ett stort vargskinn, eller bara 800 kronor för ett litet. Ja, det är försäljarens sista bud.

Han är en äldre man i enkla kläder och försäkrar att det är nya skinn det rör sig om, skjutna för inte så länge sedan, i de kaukasiska bergen i norra Georgien. I hans lilla gatustånd hänger flera vargskinn sida vid sida med brunbjörnsfällar och efter dem kommer lodjur och sist en imponerande samling horn från olika vildgetter och får.

Flera av djuren vars hudar hänger här är utrotningshotade i Georgien. Förutom björn och varg som anses skyddsvärda, så kan man här ibland också få tag i jakttroféer från utrotningshotade västkaukasiska stenbockar, kronhjortar och hyenor. Trots att det är olagligt kan handeln ske helt öppet.

– Det största problemet vi har i Georgien idag är olaglig jakt, säger Irakli Shavgulidze, mångfaldsexpert på forsknings- och miljöorganisationen NACRES.

Han berättar att många däggdjursarter minskat kraftigt de senaste årtiondena. Idag är minst ett tiotal större däggdjursarter hotade i Georgien. Därför så chockades han och hans kolleger när regeringen i Georgien för ett drygt år sen helt plötsligt tillät jakten på utrotningshotade djur, alltså djur som står på den internationella rödlistan över utrotningshotade arter.

Irakli Shavgulidze förklarar hur regeringen helt plötsligt flyttade över ansvaret för naturresurser från miljöministeriet till ministeriet för energi. Där togs genast förbudet för jakt på rödlistade arter bort utan diskussion, utan några begränsningar och utan att något ens vet hur många exemplar av varje art som finns kvar i landet. Planen med detta var att stötta utvecklingen av jaktturism.

Efter den så kallade rosenrevolutionen 2003 fick Georgien en nyliberal regering som satte ekonomisk tillväxt främst. Ambitionen att locka investerare har gjort att naturskyddet fått lida, enligt Irakli Shavgulidze. Förutom jakten på sällsynta djur så insåg politikerna snart att en viktig och lätt tillgänglig naturtillgång är vattenkraft.

Vattenrika floder och forsar finns det gott om i det bergiga Kaukasus och det mesta är ännu inte utbyggt. Idag är därför också energipolitiken ett mycket allvarligt hot mot artrikedomen i Georgien, enligt flera experter vi talat med. Kraftdammar förstör habitat för både vattenlevande och landlevande djur. Georgiens granne i väster är Turkiet, ett av världens nyligen industrialiserade länder och med mycket stor energihunger. Alltså bygger turkiska bolag idag  vattenkraftsdammar i Georgien, för att sen exportera elen hem till Turkiet.

En miljöorganisation som arbetat med just vattenkraftsfrågorna är Green Alternative. Irakli Matcharashvili jobbar på deras kontor i Tbilisi och bakom honom när vi träffas hänger en plansch med texten " NO Dams! SOS Georgia". Men att stoppa alla dammar är inte det som Green alternative vill.
– Nä, det som krävs är bra och tydliga lagar som reglerar hur utbyggnaden ska gå till, förklarar Irakli Matcharashvili.

Irakli påpekar att många projekt får byggtillstånd och sätter igång att byggas innan en ordentlig miljökonsekvensbeskrivning är gjord och utan bättre regler kommer stora misstag att göras i framtiden.

I ett färskt exempel så började en damm byggas utan att en miljökonsekvensbeskrivning gjorts. Sedan upptäcktes att delar av dammen hamnat inne i en nationalpark. Då drog regeringen helt enkelt om gränsdragningen för nationalparken så att den blev mindre och dammen hamnade utanför.

Mer än 100 vattenkraftsprojekt planeras nu i Georgien. Från små till mycket stora anläggningar på flera hundra megawatt, alltså i storlek med många av de svenska dammarna i norrlandsälvarna. Flera av dammarna kommer att påverka känslig natur, omöjliggöra för fisk att vandra och lägga stora markområden under vatten.

Ett av företagen som är med och bygger dammar här är det norska bolaget Clean Energy Invest, som vi träffar på deras kontor i hamnstaden Batumi, vid svarta havskusten. Tekniske chefen Leiv Pedersen och hans kolleger har tagit fram planerna för en serie vattenkraftverk på sammanlagt upp till 400 MW. Drygt två miljarder kronor är jobbet värt. I ett första skede ska 30 kilometer tunnlar borras genom berget där vattnet ska ledas om och så ska en rad dammar byggas, den största 40 meter hög.

Det är dåliga nyheter för bland annat bävrar, fladdermöss, svarta havslaxen och den europeiska ålen. De kommer att få stå ut med sämre vattenkvalité, mindre livsutrymme, oväsen och blockerade vandringsvägar. Känsliga bestånd av träd som avenbok och europeisk ek måste flytta på sig, det vill säga huggas ner. Allt enligt bolagets egen miljökonsekvensbeskrivning. Trots det här menar Leiv Pedersen att påverkan på naturen kommer att vara låg.

– Jag tycker att här ser det bra ut för att vi planerar för små dammar i en internationell jämförelse och med så litet ekologiskt fotavtryck som möjligt så att vi kan gå härifrån och vara säkra på att vi har gjort ett bra jobb, säger Leiv Pedersen.

Trots all den kritik som varit så håller inte Leiv Pedersen med om bilden av Georgien som ett laglöst rövarland där kortsiktiga affärsintressen går före omsorgsfull planering och bevarande av känslig miljö.
– Jag känner inte igen den bilden. När vi fick den här licensen så var det ett offentligt anbudsförfarande. Vi har aldrig märkt av någon korruption, utan Georgien är transparent och bra.

Förra året fick Georgien en ny regering och Nugzar Zazanashvii på Världsnaturfonden vågar trots allt vara hoppfull. Laglig jakt på rödlistade djur och några av de mest omstridda vattenkraftsprojekten i känsliga områden har nu stoppats eller lagts på is av den nya regeringen.
– Just nu är det generellt en positiv process, jag vet inte vad som händer i framtiden, men just nu ser det ljust ut, anser Nugzar Zazanashvii på WWF.

Världsnaturfondens internationella ordförande Yolanda Kakabadse håller med. Hon har varit med och gjort en förstudie åt Georgiens regering kring det ekonomiska värdet av att skydda landets rika natur mot hård exploatering.

Yolanda Kakabase räknar nu med att Georgiens regering går vidare på samma sätt som flera andra länder och låter experterna i det FN-stödda initiativet TEEB - "The Economics of Ecosystems and Biodiversity" göra en fullständig utredning kring vad politikerna skulle vinna på att bevara fungerande ekosystem. Turismen har till exempel vuxit med 70 procent på bara några år i Georgien, bland annat tack vare landets unika natur och de inkomsterna ska ställas mot nya gruvor och kraftverksdammar.

Marcus Hansson
klotet@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".