Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i en industrilokal. Giftig rök sprider sig österut mot Giraffens köpcentrum. Alla som befinner sig i området bör bege sig därifrån. Boende i området uppmanas att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Kalmar.
(Publicerat igår kl 17.16)
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Tveksam skogsskötsel i kyrkans skogar

Publicerat onsdag 11 september 2013 kl 06.34
"Kyrkan är inte ett föredöme"
(1:42 min)
1 av 4
Malin Sahlin, Naturskyddsföreningen vid kalhygge i Åre. Foto: Johan Bergendorff.
2 av 4
Fredrik Sätter skogvaktare Härnösands stift
3 av 4
Malin Sahlin Naturskyddsföreningen tittar i lupp på rödlistad gammelgransskål
4 av 4
Rödlistad garnlav på gamla granar som sparats

Delar av svenska kyrkans skogsinnehav sköts inte på ett för miljön hållbart sätt menar Naturskyddsföreningen, stora delar kalhuggs. Kyrkan vill vara ett föredöme inom skogsbruket men eftersom vinsterna ifrån timret är en viktig del av ekonomin  fortsätter kalavverkningarna. Trots detta är förvaltningen av skogen närmast en ickefråga i kyrkovalet på söndag.

– Det här är helt oacceptabelt, säger Malin Sahlin, skogshandläggare på Naturskyddsföreningen. 
– Varför det? 
– Jo men här har du väldigt djupa skador, det blir som utsläpp av växthusgaser också. 

Kalhygget ligger högt upp på fjället. Förbi Åre björnens liftsystem och den gamla gruvan i Fröå. Utsikten är milsvid och fjällen har börjat få höstfärger. Det här är en av alla skogsområden som Härnösands stift äger.

Malin Sahlin är biolog i grunden och så snart hon hinner för sitt jobb på Naturskyddsföreningens kansli i Stockholm så sticker hon ut hemma i Åretrakten och kollar avverkningar som är på gång i skog hon misstänker kan ha höga naturvärden. Alltså gamla träd och död ved med många utrotningshotade arter som borde sparas istället för att försvinna i ett kalhygge.

Men här hann hon inte att göra klart rapporten med GPS-positioner och bildbevis på rödlistade arter som norsk näverlav och garnlav och trädsvampar som gammelgransskål, kötticka och grantickesporing innan det var för sent. Nästa gång hon kom tillbaka var skogen redan huggen av kyrkan och i den blöta myrmarken syns nu sår som är meterdjupa efter skogsmaskinerna hjul.

Marken borde täckts med ris eller att man byggt en bro för de tunga skogsmaskinerna, anser Malin Sahlin. Det ser ut som om stridsvagnar kört fram, alla rottrådar är avklippta nere i den sönderfrästa jorden. Marken kan lätt spolas bort och bär inte längre.

Det här är bara ett exempel som Naturskyddsföreningen lyfter fram kring Härnösands stifts skogsskötsel. Härom året avverkades ett område vid Brattberget i Strömsund som länsstyrelsen pekat ut som så värdefullt att man ville göra naturreservat av det. Kyrkans ansvariga bad om ursäkt och sa att man missat informera sina skogshuggare att träden skulle sparats.

Ytterligare ett av stiftets kalhyggen som Naturskyddsföreningen varit kritiska emot ligger vid Svarttjärnåsen. Här finns små dungar sparade av gamla träd och död ved där många hotade arter lever. Små livbåtar för biologisk mångfald säger Malin Sahlin som hoppas att kyrkan framöver går över till ett kalhyggesfritt skogsbruk där man bara fäller fullvuxna träd, men låter andra växa till sig så att skogen får en naturlig variation och inte jämnas med marken. För att nå upp till våra internationella åtaganden mot FN att skydda 17 procent av den svenska naturen kommer vi bli tvungna att försöka återskapa de gammelskogar som nu är fällda tror Malin.

Svenska kyrkan är den åttonde största skogsägaren i Sverige, totalt så motsvarar den skog kyrkan äger 700 000 fotbollsplaner. I mer än hälften av den produktiva skogsmarken bedrivs föryngringsavverkning - alltså kalhuggning som är bra för ekonomin men inte för den biologiska mångfalden.

Denna typ av avverkning är det vanligaste sättet att bruka skogen på i Sverige. Svenska kyrkan vill vara ett föredöme inom skogsförvaltningen och går själva ut med att skogen ska skötas med långsiktighet och med kärlek till dess växter och djur. Fredrik Sätter som är skogvaktare vid Härnösands stift medger att körskadorna är olyckliga men att det tillhör undantagen, och att gå ifrån kalavverkning tror han inte är möjligt. 

– Att lägga om hela skogsbruket till ett hyggesfritt skogsbruk, det tror jag inte är rimligt, det finns inte förutsättningar för det, vare sig naturmässigt eller ekonomiskt, säger Fredrik Sätter som inte heller anser att kyrkan behöver ha högre etik än andra skogsägare. 

Trots uppenbara problem för Svenska kyrkan att leva upp till sina ambitioner om ett miljövänligare skogsbruk så är det här inte en fråga som lyfts av de ledande partierna inför kyrkovalet på söndag. 

Jan Strid, forskare vid Göteborgs universitet som har studerat kyrkopolitiken under många år tror miljöfrågan ligger för långt ifrån de kyrkliga frågorna för att  komma i fokus, något som aldrig hänt hittills, enligt honom. 

– Nej det har i stort sätt varit en ickefråga hela tiden.
– och kommer det fortsätta vara så tror du?
– Sannolikt,  skogen blir en ekonomisk fråga och inte en miljöfråga, säger Jan Strid på Göteborgs universitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".