1 av 5
Stephen Crabtree på Gripen gas & oil diskuterar gasfyndigheten med lantbrukaren Anders Johansson. Foto:Pelle Zettersten/SR
2 av 5
Alunskifferbältet sträcker sig en lång bit in under Vättern. Foto:David Spånberger/SR
3 av 5
Stephen Crabtree, geolog och VD för Gripen gas, inspekterar ett borrhål utanför Motala. Foto:Pelle Zettersten/SR
4 av 5
Tryckmätaren visar med hur stor kraft gasen strömmar upp ur borrhålet.
5 av 5
Borrkärnor upptagna från en åker söder om sjön Boren. De svarta borrkärnorna är alunskiffer. Foto:Pelle Zettersten/SR

"Fracking" - inte aktuellt i Sverige

"Gasen strömmar ut av sig själv"
8:09 min

Ska Europa ska gå samma väg som USA när det gäller utvinning av skiffergas? Polen har stora fyndigheter och där finns ett politiskt intresse, men i Bulgarien och Frankrike har man bestämt att inte ta upp den här sortens metangas. I Skåne blev protesterna starka när Shell letade skiffergas för något år sedan och företaget la tillslut ner sina planer. Men i Östergötland och på Öland provborras det fortfarande. Det är Gripen gas, det enda företag som just nu prospekterar efter skiffergas i Sverige, som letar där. Företagets VD Stephen Crabtree berättar bland annat att det inte är aktuellt att använda den ifrågasatta "fracking" metoden.

 

Gasen strömmar ut av sig själv ur borrhålet som är cirka 100 meter djupt. Den så kallade skiffergasen som kallas så för att den ligger mer eller mindre inkapslad i bergarten skiffer, i det här fallet alunskiffer, men egentligen är det naturgas, eller fossilgas som en del vill kalla den. Alltså metangas som är mycket energirik, men också en kraftig växthusgas. 

– Kvalitén är mycket hög berättar geologen och VD:n Stephen Crabtree, 97% här, men vi vet att den kan variera från plats till plats. 

Gasen ligger inkapslad i håligheter och sprickor i skiffern, och det räcker med att borra ner till den översta delen av skifferbältet för att gasen ska strömma upp. Sammanlagt har de borrat åtta hål i området här, i sju av dem har hur man hittat gas. Hur mycket det totalt sätt handlar om vet de inte. Det är nästa steg i processen berättar Crabtree och det som avgör om det kommer vara ekonomiskt försvarbart att gå vidare och utvinna gasen. 

Just som vi står där, mitt i vägen på en liten traktorstig som går tvärs igenom en åker så kommer det en traktor och vi måste flytta på oss. Men traktorn stannar och lantbrukaren Anders Johansson hoppar ut. Det visar sig att han har haft mycket kontakt med företaget och är väl insatt i gasfrågan, han är osäker på vad han tycker om planerna på att utvinna gas här.

– Ja det är ju kluvet naturligtvis. Får landskapet se ut ungefär som det gör nu så går det väl att stå ut med det, men skräckbilderna ifrån Kanada och USA finns ju där, så man får se hur det blir. Det är grundvattnet jag oroar mig för, att det skulle påverkas på något sätt, säger han. 

Stephen Crabtree försvarar sig och säger att när det gäller brunnsborrning efter vatten så är det ingen som reagerar. Då riskerar man verkligen att förorena vattnet med metan så att det blir odrickbart. Vi är noga med att se till att inte blanda grundvattnet med gasen, via rör kan vi leda gasen förbi grundvattnet så att det inte blir påverkas, säger Crabtree. Han går till och med så långt att han säger att det är en välgärning att ta hand om gasen, istället för att den sakta men säkert sipprar ut till grundvattnet och ut i atmosfären. 

Lantbrukaren Anders Johansson tror att om det sköts på rätt sätt så kanske det är en bra ide´men… 

– Sen befarar jag ju att det inte är Gripen gas and oil som kommer utvinna gasen utan något annat företag. Än så länge har jag en god relation till Gripen gas, säger Anders Johansson.

Men Stephen Crabtree säger att om de får alla tillstånd och det är så mycket gas som de hoppas på så kommer de själva att utvinna den, alltså inte sälja tillstånden vidare vilket annars är vanligt att prospekteringsbolag gör. Men Stephen Crabtree kan inte lova att det blir så, företaget är ett aktiebolag och förutsättningarna kan ändras.

– Jag kan inte lova någonting eftersom vi är ett aktiebolag, men vår intention nu är att själva utvinna gasen. 

Vi lämnar borrhålen på slätten och jag följer med Stephen Crabtree till deras kontor i Motala. Vi passerar hus och gårdar som ligger rakt ovanför alunskifferbältet. Här har en del av ortsborna använt gasen för att värma hus med i flera decennier, en del av dem är oroliga för att en storskalig utvinning skulle ta slut på gasen så att de inte skulle kunna fortsätta använda den, men oron för att drickvattnet skulle påverkas finns också där. 

Tomma och öde kontorsrum med enstaka möbler möter oss, Stephen förklarar att det är bara när de aktivt jobbar i området som det är personal här. Vi tar oss till ett rum där det står lådor med borrkärnor. Alltså långa rör av berg som tagits upp vid provborrningarna och som man kan analysera för att se hur mycket gas det kan finnas i skiffern.

Och så kommer vi in på den allra känsligaste frågan. Kommer ni använda fracking, alltså att spräcka sönder berggrunden med högt vattentryck, sand och kemikalier för att få upp så mycket gas som möjligt? 

– Nej även om vi skulle vilja använda fracking så skulle vi inte kunna göra det, säger han. Alunskiffern ligger för grunt, att spräcka berggrunden skulle få gasen att strömma ut i grundvattnet och troligtvis genom marken. Dessutom är tjockleken på skiffern för tunn, bara 15-20 meter och det går inte att svänga in borren och göra det på ett säkert sätt. 

När man använder fracking i tillexempel USA ligger skiffern på flera hundra meters djup, eller ännu längre ner, alunskiffern här går inte att jämföra med förhållandena i Nordamerika säger Stephen Crabtree.

Men Gripen gas har inte bara tillstånd för att leta efter gas på landbacken, de har även tillstånd för att borra på botten av sjön Vättern, något som har rört upp känslor hos nätverket Rädda Vättern. Jag tar mig till Linköping där jag träffar Johan Elwing som är ordförande för föreningen. 

– Man blir helt bestört! Vättern är en dricksvattentäckt för 250 tusen människor och på sikt så kommer Vättern förmodligen försörja Mälardalen och Storstockholm med vatten. Att då prospektera efter skiffergas av alunskiffer, den skitigaste mineralen man kan tänka sig, det är helt otänkbart.

– Vad tror du skulle kunna hända tror du? 

– Man får ut organiska ämnen i sjön, som dessutom är en näringsfattig sjö, alla biologiska system är inställda på lite näring, häller du då ut massa organiska ämnen så stör du det här ekologiska systemet. Dessutom är det giftigt, det innehåller uran, olja och kol. 

Stephen Crabtree på Gripen gas säger att de kommer se till att inget material ifrån alunskiffern under Vättern läcker ut i vattnet. 

– Vi kommer att använda teknik som tar hand om allt material ifrån skiffern, ta upp det och ta hand om det på land. 

Men Johan Elwing litar inte alls på bolaget. 

– Det säger alla gruvbolag som prospekterar i Sverige. De är alltid miljövänliga och använder den senaste tekniken men det stämmer inte och de skitar ner mer än vad de har tillstånd till, hävdar han. 

Än så länge handlar det här alltså om prospektering, att leta och se hur mycket gas det finns i berggrunden. OM bolaget vill gå vidare och utvinna gasen så är det myndigheten Bergsstaten som ger tillstånd i första skedet, sen ska det hela prövas av länsstyrelsen och mark och miljödomstolen. Om de inte kommer överrens så har regeringen sista ordet. När det gäller provborrningen i Vättern så har Gripen gas har ännu inte tagit något beslut om när de ske, men de går vidare med planerna säger VD:n Stephen Crabtree.

Gripen gas planer på gastutvinning gäller inte bara trakten kring Motala utan även Öland men där har de inte kommit lika långt med undersökningarna. De letar också efter olja på Gotland och har borrat ett hål där och hittat olja, men hur mycket och av vilken kvalité är de inte säkra på ännu.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".