1 av 5
Klotet spelar in nyårskrönika 2013 Foto: Ulrika Björkstén / Sveriges Radio
2 av 5
3 av 5
4 av 5
5 av 5

Årskrönika- miljöåret 2013

Klotets årskrönika 2013
25 min

2013 blev året då Kinas luftföroreningar slog alla rekord och landets politiker började tala öppet om de enorma miljöproblem man tampas med.

I USA fortsatte den snabba utvinningen av skiffergas, med följden att billigt kol flödade in i Europa samtidigt som priset på solenergi sjunkit så snabbt  att den började kunna klara sig utan subventioner.

FNs klimatpanel slog i sin nya rapport fast att den globala uppvärmningen fortsätter och att jordens medeltemperatur riskerar att öka med upp till fem grader fram till år 2100 om vi fortsätter att släppa ut växthusgaser som idag.

I Sverige väcktes en debatt kring de många planerna på att öppna nya gruvor och bidragen till att bevara den biologiska mångfalden skars ned.

Klotet uppmärksammade också att alltfler är beredda att dela på bilar, prylar och kunskap för att minska resursanvändningen  och hur forskare och datahackare kan arbeta tillsammans för att lösa miljöproblem.

OBS! Reprisen torsdag 9/1 utgår på grund av extrasändning med anledning av de frigivna svenska journalisterna i Syrien.

Luftföroreningar i Kina

2013 blev året då Kinas luftföroreningar slog alla rekord och landets politiker började tala öppet om de enorma miljöproblem man tampas med. I Januari drabbades Peking av historiens värsta luftföroreningar.Mätvärdena av skadliga luftpartiklar var ibland fyrtio gånger högre än Världshälsoorganisationens gränsvärden och kinesiska myndigheter larmade om att risken att föda ett missbildat barn fördubblats de senaste 15 åren, på grund av alla miljöfarliga utsläpp.  På de hårdast nedsmutsade ställena, till exempel intill kolgruvor, är det tiotals gånger fler missbildade barn än normalt. 

Enligt en rapport från Asiatiska Utvecklingsbanken så finns 7 av världens 10 mest nedsmutsade städer i Kina och bara sjukdomarna som orsakas på grund av luftföroreningarna beräknas kosta mer än en procent av Kinas BNP idag. 

Kinas ekonomiska utveckling har gått med expressfart det senaste decenniet och lyft hundratals miljoner kineser ur fattigdom, men under 2013 började allt fler tala om baksidorna av det ekonomiska undret: den skenande miljöförstöringen och stora hälsoproblem. 

Karl Hallding, Kinaexpert på Stockholm Environment Institute varnade för att den pågående miljökatastrofen i Kina faktiskt kan påverka hela den globala ekonomin.

Kinas miljökris hotar utvecklingen

Klimatrapporten och Warszawamötet

Den vetenskapligt viktigaste miljöhändelsen under 2013, var att FNs klimatpanel IPCC i september publicerade första delen av sin nya rapport om den globala uppvärmningen. Rapporten slog fast att det är ytterst sannolikt att människan påverkat klimatet och att haven kommer att stiga med runt en halvmeter, ja kanske upp mot en meter på 100 år och att det blir vanligare med torka och slagregn under seklet. 

Klimatrapporten viktigaste vetenskapen 2013

I värsta fall kan den globala medeltemperaturen bli fem grader varmare om koldioxidutsläppen fortsätter som nu, men rapporten pekar på att det fortfarande finns en chans att världen kan hålla sig under två graders temperaturökning som satts upp av politikerna som en säkerhetsgräns, om snabba och kraftfulla åtgärder sätts in.

Världens blickar mot Stockholm och IPCC

Men på klimattoppmötet i Warszawa under hösten blev det ett klent resultat, trots ett starkt utspel från den filippinske chefsförhandlaren Yeb Saño som hungerstrejkade i solidaritet med alla sina landsmän som drabbats av den stora tyfonen där i början av november och alla de människor som framöver kan drabbas ännu värre i en varmare värld.

  Yeb Saño hungerstrejkar för tyfonen Haiyans offer.

Slutresultatet blev att alla 190 länder ska meddela varandra vad man frivilligt kan tänka sig för utsläppsminskningar inför ett kommande globalt avtal som planeras i Paris 2015. Några bindande överenskommelser som ligger i linje med vad FNs klimatpanel säger måste till, var det alltså inte tal om och stora delar av miljörörelsen vandrade ut från förhandlingarna i protest.

Skiffergasboomen

I USA rådde en rejäl skiffergasboom förra året, vilket fick landets koldioxidutsläpp att sjunka då gasen fick ersätta tidigare kolförbränning så ger större utsläpp. I Europa är de flesta länder däremot rätt skeptiska till skiffergas som en lösning på klimatkrisen, eftersom utvinningen riskerar att förstöra grundvattnet, men även i Sverige letas det efter skiffergas, till exempel på östgötaslätten där Gripen Gas prospekterar.

  "Fracking"- inte aktuellt i Sverige 

Det Internationella energirådet IEA sa för några år sen att oljetoppen var nådd alltså att det skulle bli mindre oljeutvinning framöver när källorna sinar, men i sin senaste rapport pekar man på att ny teknik har gjort det lönsamt att borra upp olja från djuphavsbotten och att koka upp tjärsand till exempel, och då finns det gott om olja kvar i marken så att världen tyvärr verkar vara på väg mot en 3,5 gradig uppvärmning. 

Energikartan har ritats om med den så kallade frackingtekniken där man borrar långa hål vertikalt djupt nere i marken och pumpar ned vätska och sand för att kunna spräcka skifferlager och komma åt naturgas och olja som hittills varit oåtkomlig. IEA säger också i sin senaste rapport att amerikanerna snart blir självförsörjande på olja och kommer att kunna pumpa upp mer än Ryssland och Saudiarabien.

Även skiffergas utan fracking kan ge miljöproblem

Sveriges Radio om skiffergas i Europa

Solexplosionen

Under 2013 släppte fler stora investeringsbanker rapporter där de pekade på att det i soliga länder som Italien, Indien, Kina och delar av USA blivit så billigt med solenergianläggningar att de kan byggas utan statliga bidrag, att de nått så kallad "grid parity". 

Drivande i den här utvecklingen har främst Tyskland varit med sina generösa stödsystem och Kina vars fabriker lyckats pressa priserna på solceller till en bråkdel av vad den var för några år sen. I Andalusien i södra Spanien kan  man numer kan få solström till och med på natten.

Solrevolutionen i Tyskland och Spanien

Dystert för den biologisk mångfalden

Enligt den Internationella naturvårdsunionen IUCN pågår just nu en artutrotning som är tusentals gånger snabbare än naturligt, och för närvarande är mer än 20 000 djur och växter utrotningshotade. Men hel del länder har trots allt börjat  skydda mer landområden genom att göra naturreservat tex för att följa FN-avtalet om biologisk mångfald som skrevs under för 3 år sen. 

Vad får det kosta att rädda en art?

Vi på Klotet uppmärksammade att de statliga satsningarna i Sverige för att skydda hotade arter nästan halverats på fem år.

  Kraftigt minskade anslag till hotade arter

Men det sker positiva saker på området också, som tillexempel projektet för att rädda Upplands landskapsfisk- aspen.

Aspar med radiosändare i magen

Atomnotan- om kärnkraftens kostnader

Under 2013 sände vi på Vetenskapsradion också en serie vi kallade Atomnotan. Där granskade vi vad det kommer att kosta att skrota och gräva ned resterna från de nuvarande svenska kärnkraftverken och om pengarna som betalas in till kärnavfallsfonden från industrin räcker, eller om det finns risk för att skattebetalarna får stå för notan?

Atomnotan

Vetenskapsradions beräkningar med hjälp av bland annat Strålsäkerhetsmyndigheten och utländska experter visade då att sopavgiften skulle kunna behöva åttadubblas, till 17 öre per kilowattimme, och då är det mycket tveksamt om de svenska reaktorerna är lönsamma längre att köra vidare.

Efter Strålsäkerhetsmyndigheten nya beräkningar, där de bland annat räknat på att reaktorerna ska drivas längre än vad som tidigare planerats och att pengarna i fonden ska få investeras i aktiefonder, så föreslår de inte någon chockhöjning av avgiften, men det är i slutänden regeringen som kommer ta beslut om de nya avgifterna, något som kommer ske i år.

Gruvorna och miljön

I takt med att jordens befolkning växer ökar också efterfrågan på nya råvaror. Och i Sverige märktes det tydligt under 2013 i form av en allt hetare efterfrågan på metaller i berggrunden. 

Men myntet har en baksida och vi kunde berätta att gruvföretag kan komma undan städnotan när gruvor stängs ner. De pengar som ska sparas för sanering är ofta långt ifrån tillräckliga. Det innebär att skattebetalarna kan få betala mångmiljonbelopp för att förhindra miljökatastrofer.

"Gruvbolagen underskattar miljökostnaden"

"Branchen tar sitt ansvar men det är upp till myndigheterna också"

Förarlösa fordon och bilpooler

2013 var också året då vi berättade om förarlösa bilar - som kommer och hämtar dig vid porten. Om man använde den sortens självkörande elbilar i en bilpool där man alltså är flera som delar på varje bil skulle kunna minska bilägandet med 90 % enligt amerikansk forskning.

"Självstyrande elbilar kommer göra carsharing till den dominerande transportmetoden" 

Att dela på saker istället för att äga själv

Begreppet delandets ekonomi blev väl känt för en större publik för första gången förra året. Vi gjorde inslag om bilpooler och verktygspooler, klädbibliotek,nya sätt att byta prylar och tjänster med sina grannar eller grupper där man kan registrera sig för att få sova på någons soffa på semestern eller hyra en privat lägenhet istället för att ta in på hotell. Det är verkligen en hel rörelse som vuxit fram i internets kölvatten där  människor över hela världen som vill dela på saker, tjänster kan knytas ihop tack vare olika plattformar på nätet. Klotet var med när den första ”dela festivalen”- Ouisharefestvalen arrangerades i Paris.

Om delandets ekonomi och den tredje industriella revolutionen

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".