Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.
1 av 11
Amerikanska pilgrimmer som vallfärdat för att döpas på samma plats där Jesus steg ner i Jordanfloden.
2 av 11
Platsen är idag mycket förorenad av orenat avloppsvatten och avrinning från jordarna omkring
3 av 11
"Kunde Jesus så kan vi" svarar kvinnan på frågan om det inte ser litet smutsigt ut?
4 av 11
Vägen ner till dopplatsen omges av minfält och stängsel
5 av 11
Landskapet kring byn Auja
6 av 11
Nader Kateeb på Jordens Vänners palestinska gren
7 av 11
Elisabeth Ya'ari samordnare på Jordens Vänner i Telaviv
8 av 11
Jordens vänners miljöcentrum i Auja
9 av 11
Nader Khateeb och Mohanned Saide på Jordens Vänners miljöcentrum
10 av 11
Miljöläraren Mohanned Saide visar de ekologiska odlingarna i trädgården
11 av 11
Barn från byn Auja kommer för att leka och dricka rent vatten

Vattenkrig och ekofred vid Jordanfloden

Reportage om Jordanfloden
10 min

Kampen om vatten i mellanöstern har nära på tömt Jordanfloden som idag bara innehåller en tiondel så mycket vatten som för femtio år sedan. Syrien, Jordanien och Israel tar vad de kan och kvar till palestinierna på västbanken blir bara en rännil med smutsig vatten.

Miljöorganisationen Jordens vänner arbetar för bättre vattensamarbete mellan länderna och hoppas det kan bli en väg till fred, "ecopeace" i ett av världens äldsta konfliktområden

Den plats vid Jordanfloden där Jesus sägs ha blivit döpt ligger på palestinska Västbanken. Området har länge varit helt stängt, men nyligen öppnades en väg för att turister ska kunna ta sig fram mellan taggtrådsstängsel och minfält.

Den förorenade vattenfåran är en naturlig gräns mellan Israel och Jordanien. För femtio år sedan forsade vattnet fram här, men nu avleds över 90 procent till hushåll och jordbruk i främst Syrien, Jordanien och Israel. Kvar i flodfåran rinner en brun sörja av kloakvatten och föroreningar.

Det är bara några meter till andra sidan. Där vaktar två uniformerade jordanska soldater. Hit vallfärdar tusentals kristna pilgrimer varje år för att döpa sig, fast de riskerar att bli sjuka när de doppar sig i det förorenade vattnet.

Först hörs uppspelta rop och sedan samlas en busslast med amerikanska pilgrimer vid vattnet för att förnya sitt dop. De är klädda i vita tygsärkar, som påminner om lucianattlinnen. Alla ler brett och några sjunger lyckligt.

- Det är underbart att vara på den plats där Jesus döpte sig.

- Ser inte vattnet väldigt smutsigt ut?

- Jo, men om Jesus Kristus kunde klara av det så ska det väl inte vara några problem för oss.

Dopplatsen ligger en timmes bilfärd åt nordost från det högt belägna Jerusalem.

Vi lämnar en gråkall och regnig stad och kör genom ett kuperat ökenlandskap mot solen och värmen i dalen nedanför. Vid horisonten glimmar Döda Havet, 414 meter under havsnivån. Det är världens lägst belägna plats och saltaste vattensamling, tio gånger saltare än Medelhavet. Men föroreningar och en vattennivå som sjunker omkring en meter årligen hotar det unika ekosystemet. Som slutdestination för Jordanfloden tar Döda Havet emot flodens nedsmutsade avloppsvatten.

Vi åker för att träffa Nader Khateeb från Jordens Vänners palestinska sektion. Redan när vi svänger av mot dopplatsen gör sig konflikten i regionen påmind. En israelisk militärpostering blockerar vägen. Efter en intensiv diskussion låter dom oss åka vidare.  Nader Khateeb säger frustrerat att det inte fanns någon här tidigare. Konflikten är alltid närvarande, säger han och visar staket och minvarningar längs vägen.

- Allt omkring oss här påminner om konflikten i området. Titta på alla staket och minfält, säger Nader Khateeb.

Enligt en studie av Jordens vänner skulle en sanering av floden ge ekonomiska fördelar för regionen, inte minst turistindustrin. Och framsteg har gjorts. I Jordanien och på palestinska Västbanken finns projekt för att rena utsläppsvattnet. Israel har redan börjat. I maj 2013 släppte de som första stat på 49 år ut rent vatten i floden. Planen är att tillföra 30 miljoner kubikmeter friskt vatten per år. Det är ett viktigt steg, men det behövs 13 gånger så mycket, hela 400 miljoner kubikmeter per år för att rehabilitera floden. Det säger Elisabeth Ya'ari, som samordnar Jordens vänners arbete.

-- Det här är ett första viktigt steg i rätt riktning. Ingen av de regionala staterna har tidigare gått med på att förse floden med friskt vatten.

Vatten är en bristvara i den torra regionen och del i den politiska konflikten. Elisabeth Ya'ari säger att frågan måste lösas regionalt. Annars fortsätter länderna att bevaka sina intressen och ta så mycket vatten dom kan.

--Så länge frågan inte hanteras på ett helhetligt sätt kommer alla fortsätta försöka roffa åt sig så mycket de kan av de naturresurser vi har utan att ta hänsyn.

– Det är precis det som sker nu och det är därför vår regionala plan för att komma till rätta med vattenfrågan i Jordandalen är så viktig, säger Elisabeth Ya'ari. 

Organisationen tar nu fram en plan för hur vatten i hela regionen ska användas och hur det ska fördelas. Till hjälp har de Stockholms internationella vatteninstitut. Planeringen handlar om hur mycket vatten det är hållbart att använda på lång sikt, vilket vatten som ska användas och hur det ska delas mellan länderna. Så gott det går försöker man att få med sig myndigheter i alla länder för att hitta ett förslag som parterna kan acceptera, och kanske en dag använda.

Vattenfrågan är också viktig i de nya fredsförhandlingarna mellan Israel och Palestina som inleddes förra året. I december uppmärksammades ett avtal via Världsbanken mellan Jordanien, Israel och Palestina, om avsaltning av vatten från Röda havet och försäljning mellan länderna. Anders Jägerskog jobbade förut på Stockholms internationella vatteninstitut, och ansvarade för institutets arbete med den regionala planen.

- Vattenfrågan är en central del av fredsförhandlingarna, och en del av det större politiska spelet. Det är också en alltmer akut fråga som måste lösas, säger Anders Jägerskog.

På Västbanken fortsätter resan mot miljöcentret i Auja som ligger 10 kilometer norr om Jeriko.  Där undervisar Jordens vänner i vatten- och naturskydd.

Miljöläraren Mohanned Saide visar oss undervisningsstationerna i centrets trädgård. Med konkreta projekt som vattenfiltrering, återvinning och ekologisk odling av grödor som kräver lite vatten lär centret både vuxna och barn hur de kan minska skadlig miljöpåverkan.

– Här visar vi hur man odlar växter ekologiskskt och använder kompost, säger Mohanned Saide.

Jordens vänners vision "eco peace", ekologisk fred, handlar om att skapa förutsättningar för fred i Mellanöstern genom arbete för en rättvis och hållbar användning av naturresurser.

Att lösa vattenfrågan är nödvändigt, oavsett hur det går med resten av fredsprocessen. Samarbete kring miljön blir en väg framåt när andra frågor är låsta. Dom som har samarbetat om vattenrening kan senare inte hävda att det saknas en motpart att förhandla fred med.  I projektet goda vattengrannar, har 26 jordanska, palestinska och israeliska samhällen vid Jordanfloden för första gången börjat samarbeta för att rädda sin gemensamma vattenresurs. Auja är en av dom.

– Miljön kan inte vänta tills det finns ett fredsavtal, den har inga gränser, och miljöarbetet är ett sätt att bygga förtroende och samarbete mellan länderna, säger Nader Khateeb.

På Västbanken skapar vattenbrist stora problem. Området kring Auja har blivit ett obrukbart ökenlandskap och bönderna kan inte försörja sina familjer.

Enligt siffror från Världsbanken använder israelerna fyra gånger mer vatten än palestinierna. I en rapport från 2012 riktar FN:s flyktingorgan, UNHCR, kritik mot den ojämna vattenfördelning som råder mellan israeler och palestinier. I och med det avtal , om avsaltning av vatten från Jordanien som slöts i slutet av 2013 ska nu Israel börja sälja större volymer vatten till Palestina. Men Palestinierna kommer liksom tidigare att fortsätta vara beroende av Israel för sin vattenförsörjning.

--  Israel tillåter inte palestinierna att kontrollera sina naturresurser, säger Nader Khateeb.

Medan vi pratar kommer några barn och vill ha vatten.

– Är det lokala barn?

– Ja, vi har installerat en kran med dricksvatten här på centret speciellt för dem.

Mohanned Saide hoppas att arbetet för att rena Jordanfloden ska ge rent vatten till alla. Han tycker synd om dom som vallfärdar till den smutsiga floden. Vattnet är ohälsosamt - det är rent skadligt, säger han.

- Naturen har inga gränser. Som muslimer känner vi dåligt samvete gentemot våra kristna bröder och systrar att Jordanflodens vatten som är heligt för dom är så nedsmutsat. Det är inte bara ohälsosamt det är farligt vatten.

Än så länge fortsätter kristna pilgrimer att döpa sig i Jordanfloden, trots föroreningarna.

 Anne Markowski och Sara Torsner

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".