1 av 3
Sigurd Thomsson och Colin Jackson jobbade åt Eon med vågkraftverket Pelamis, ett projekt som nu lagts ner. Foto:Pelle Zettersten/Klotet.
2 av 3
EU-kommissionären Maria Damanaki med ansvar för havsfrågor och fiske Foto: TT/AP Photo/Yves Logghe
3 av 3
Potentialen för energiproduktion ifrån vågor och tidvatten och strömmar är stor men teknikutvecklingen är i sin linda. Foto:Richard Hallman/AP
Havsenergi

Tekniskt svårt att tämja havets krafter

En palett av tekniker prövas
5:47 min

EU har målet att minska växthusgasutsläppen med mellan 80 och 95 procent fram till år 2050 och nu vill EU-kommissionen satsa på havsenergi, på samma sätt som man fått fart på sol och vindkraftsutbyggnaden i Europa. Storbritannien är det EU-land som hittills satsat mest på olika pilotprojekt, men Sverige ligger inte på latsidan, utan bygger nu världens största vågraftspark utanför Lysekil.

Optimismen är stor och idéerna många hos alla de företag som jobbar med tid och vågkraft. Det kan vara stora propellrar som står likt vindkraftverk på botten och snurrar när tidvattenströmmarna drar förbi. Sjöormar av metall som rör sig upp och ner med vågorna, Eller drakliknande farkoster som sitter fast med en lina och rör sig med tidvattnet. 

Uppfinningsrikedomen är stor och paletten av olika tekniker är enorm. Men trots kunskapen om havets nära nog outtömliga energiresurser så är utvecklingen ännu i sin linda. Enskilda företag jobbar på med sina egna tekniker och samordningen är inte alltid den bästa. Om man jämför med vindkraften där man efter många års forskning och teknikutveckling hittat koncept som de flesta följer idag, en slags standardisering som ser ungefär likadan ut världen runt så ligger havsenergin långt efter, och en del projekt som tidigare verkade lovande läggs ner. 

Ett exempel hittar vi på Orkneyöarna,  norr om det skottska fastlandet. När jag var där för tre år sen var kraftbolaget  Eon entusiastiska och satsade stort på vågkraftverket Pelamis. En ormliknande farkost som ligger och guppar på vågorna. 

Men havet är oberäkneligt, stormar sliter på materialet och efter några års testverksamhet så beslutade Eon för ett halvår sen att lägga ner satsningen. Några andra företag, däribland Vattenfall, fortsätter att testa sjöormen men hur det går vet vi inte, Vattenfall ställer nämligen inte upp på en intervju och berättar om det i nuläget. 

Utanför Lysekil på den svenska västkusten prövar man ett enklare koncept som kanske klarar havets krafter bättre. För några år sedan satte forskarna ut bojar som med vågornas hjälp drar i en vajer till en generator som står på botten och alstrar ström. Och inte långt ifrån Lysekil, i Sotenäs planeras för Sveriges första kommersiella vågkraftspark, någon gång i år är det tänkt att de första aggregaten ska placeras ut.  Tekniken är densamma som vid forskningsanläggningen utanför Lysekil.

Tillbaka till Orkneyöarna i Skottland. Ett mecka för våg och tidvattenenergiforskning. Här har tidvattenverken fungerat bättre än vågkraften, mest på grund av att vågkraftverken har haft svårt att klara av väderförhållandena i Atlanten med kraftiga strömmar. Tidvattenverken placeras nästan alltid under ytan och berörs därför inte på samma sätt. Forskare vid universitetet i Oxford har räknat ut att tidvattenkraft i sundet mellan Orkney och det skottska fastlandet, fullt utbyggt, skulle kunna stå för hälften av elbehovet i Skottland.

Ja hittills är det alltså en ganska brokig skara av olika tekniker som prövas, mer eller mindre lyckade, och investeringarna i branschen har varit ganska blygsamma. Men nu verkar det hända saker. EU kommissionen har vaknat till och vill se en storsatsning på den här energiformen, liknande den vi tidigare sett på vind och solenergi.

Kommissionären för havsfrågor Maria Damanaki berättade nyligen på en presskonferens om planerna och tryckte mycket på att en sektor som denna skulle kunna ge många arbetstillfällen, 30 -40 000 jobb fram till 2035. Men givetvis handlar det också om den energi som kan produceras, hela 80% av energin inom EU skulle kunna komma från havet menar de och räknar då också in havsbaserad vindkraft, en kanske väl optimistisk siffra då många problem återstår, men det ger en fingervisning om att kommissionen tar frågan på allvar. EU kommissionen initierar därför ett särskilt forum som ska samla teknikföretag, finansiärer, regeringar och organisationer så att de ska jobba tillsammans. Hur mycket pengar som ska satsas är oklart i nuläget 

Men förutom själva teknikutvecklingen så kvarstår ett annat problem. Nämligen hur pass mycket sådana här anläggningar påverkar djurlivet under havsytan? En svår fråga eftersom det är svårt att göra undersökningar under vattnet som visar hur tillexempel sälar, delfiner, fåglar och fisk reagerar, det säger Jennifer Norris på, EMEC, det europeiska centret för havsenergiforskning i Stromness på Orkney. 

Vissa anläggningar med få rörliga delar påverkar djurlivet mycket lite, ja de kan till och med gagna den biologiska mångfalden eftersom fler fasta ytor på botten visat sig vara bra för fisk och andra djur. Stora apparater som väsnas och rör sig kan däremot vara ett problem, något som det forskas vidare på, bland annat vid EMEC på Orkneyöarna i Skottland.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".