Köpenhamn lärde översvämningsläxan 2011

4:30 min

En rapport från den nordiska försäkringsbranschen visar att översvämningsskadorna ökat kraftigt under senare år och att Sverige ligger klart efter våra grannländer Norge och Danmark med klimatanpassningen. Köpenhamn lärde sig en bitter läxa för tre år sen som kostade 7 miljarder kronor i skador på 2 timmar. Vetenskapsradions Ulrika Björksten åkte dit.

I juli 2011 lamslogs Köpenhamn av ett regnoväder av hittills sällan skådat slag. Motsvarande tre månaders normal sommarnederbörd föll på ett par timmar. Bilar fastnade i meterhögt vatten, tågräls svämmades över, tunnelbanans rulltrappor förvandlades till vattenfall. Vattnet stod meterhögt i källarvåningar. Staden var helt enkelt inte konstruerad för att ta emot så mycket vatten på så kort tid.

Den här typen av kraftiga regnoväder förväntas bli vanligare i Skandinavien som en följd av den pågående klimatförändringen. Och för Köpenhamn blev översvämningen 2011 en ögonöppnare. Stadsplanerare drog genast igång ett arbete att anpassa staden för att bättre klara kommande översvämningar. Lykke Leonardsen är chef för stans klimatanpassning, och jag träffar henne en varm försommardag, nere vid hamnen i centrala Köpenhamn. Gräsmattan vid Islands Brygge är full av solande stadsbor, och regnoväder känns mycket fjärran. Men just grönområden är en viktig del i Köpenhamns översvämningsplan, visar det sig.

I förslaget till Köpenhamns nya klimatanpassningsplan ska hela dagvattensystemet byggas om. Kraftiga skyfall ska inte ledas ned i avloppsrören som idag eftersom de då svämmar över okontrollerat och pressar upp svart hälsovådligt toalettvatten på gatorna. Istället ska regnströmmarna ledas ovan jord längs vägar och grönområden som tillåts svämma över. Fotbollsplaner och parker kan få murar så att de kan fungera som regnbassänger tills man kan pumpa vattnet mot hamnen och släppa ut i havet. På vissa ställen kan det bli tal om anlagda våtmarker. I höst förväntas politikerna fatta beslut och det kommer att ta minst 20 år att få det klart, tror Lykke Leonardsen, men då blir Köpenhamn en grönare stad med fler vattenspeglar.

Sen finns förstås det andra översvämningsproblemet för Köpenhamn, förutom kraftigare skyfall. Att havet väntas stiga med upp mot en meter på 100 år samtidigt som kraftiga stormar kan höja nivån med ytterligare två meter, vilket hände i vintras till exempel. Hur stan ska klara det är ännu oklart. Det finns förslag både på att bygga murar längs alla kajkanter, eller en barriär ute i havet. Men det är bråttom att göra något, det lärde vi oss vid översvämningen häromåret säger Lykke Leonardsen

– Det var ett "wake up call" för oss och politikerna. Det är inte något som kommer att drabba oss i framtiden om 30 år. Det är något som händer redan idag och kan ge mycket svårar skador så vi måste göra oss klara.
– I svenska städer byggs det ofta väldigt nära vattnet och anses väldigt attraktivt, inte minst i Stockholm, vad har du att säga om det?
– Ja så är det ju i Danmark också. Man vill gärna bygga tätt på vattnet och nu måste vi börja säga att visst kan vi bygga nära, men inte för lågt, säger Lykke Leonardsen, chef för Köpenhamns klimatanpassning.

Samma skyfall som drabbade den danska huvudstaden 2011 skulle förövrigt istället kunnat falla över en svensk stad enligt de meteorologer vi varit i kontakt med.