1 av 5
Lars Broström SR och Anders Granström SLU i den brunna skogen i Salatrakten. Foto: Leif Sandahl Sveriges Radio
2 av 5
Elin Sjökvist och Lars Bärring, SMHI. Foto: SMHI
3 av 5
Jan Wisén på MSB. Foto: MSB
4 av 5
Franskt vattenbombningsplan. Foto: Bombardier
5 av 5
Anders Granström undersöker arter som redan kommit upp en månad efter branden. Foto: Lars Broström / Svriges Radio

Lärdomar från skogsbranden i Västmanland

9:45 min

Den sista dagen i juli denna ovanligt varma sommar, tänds en gnista intill en skogsmaskin ute på ett kalhygge 2 mil sydväst om Sala. Branden får snabbt fäste i den mycket torra marken och sprider sig med vinden. Inom en vecka är den värsta branden i Sveriges moderna historia ett faktum. Som mest brinner 14 000 hektar och minst ett tjugotal bostadshus förstörs. Ett tusen människor evakueras, trots det dör en person och en brännskadas svårt. Klotet har frågat experter och forskare hur något liknande ska kunna undvikas i framtiden.

– Skogen är alldeles tyst och träden ligger som svarta plockepinn. Marken är helt förkolnad, men här och var sticker det upp gröna skott, men luften är mättad av gammal inpyrd rök. Det tog 12 dagar innan branden var under kontroll och när jag ser förödelsen här är det märkligt att inte fler personer skadades. Att bara en person miste livet bland lågorna, säger Vetenskapsradions Lars Broström.

Klotet har tagit sig till den brända skogen för att se hur det ser ut nu en månad senare tillsammans med brandekologen Anders Granström, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och nu med ett myndighetsuppdrag att utreda hur Sverige kan möta en ökad risk för skogsbrand i ett varmare klimat.

– Det här är ett extremt exempel, men det visar vad potentialen är i det här landet också och det har vi nog sett bort lite grann ifrån och någonting som bör vägas in i allt skogsbrandsförsvar framöver,  säger Anders Granström.

– Så som förloppet var under måndag eftermiddagen så finns ingenting man kan göra utan det är bara att dra tillbaka folk som är hotade och det är en skrämmande lärdom, fortsätter han, fortsätter han.

Anders Granström anser att man måste koordinera Sveriges flygande resurser bättre och att det finns en risk om landsbygdens resurser utarmas eftersom det är kommunerna som i huvudsak sköter brandskyddet. Han tror däremot inte på att bygga upp något som liknar Frankrikes brandbekämpningssystem med brandbevakningstorn, eftersom han anser att allmänheten larmar fort nog ändå och att de vattenbombande planen är oerhört dyra och svåradministrerade och inte funktionella för vårt land.

Saken utreddes i Sverige för 20 år sedan och då kom man fram till att det skulle kostat många hundra miljoner att köpa in två brandplan och sedan många miljoner mer årligen för piloter och träning. Dessutom har vi numer ett samarbete med övriga EU-länders civilförsvar där man kan låna in franska och italienska flygare som inte gör annat än släcker skogsbränder hela dagarna, även om det tog några dagar att få dem på plats.

Jan Wisén som är biträdande avdelningschef på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB tror att Sverige kanske omprövar beslutet att inte köpa egna brandplan framöver med en klimatförändring där den här typen av bränder blir vanligare.

Enligt SMHI:s prognos scenario (RÄTTELSE 8/9-14) för fortsatta stora klimatutsläpp kommer det att bli tre till fem grader varmare i medeltal under det här seklet på sommaren i Sverige, enligt klimatforskaren Lars Bärring. Och värmen i kombination med ökad avdunstning, torrare luft och eventuellt mer blåst gör att säsongen när det är stor brandrisk i skog och mark ökar från en och en halv månad till tre månader längs Östersjökusten berättar meteorologen Elin Sjökvist som varit med och skrivit en rapport med den slutsatsen härom året.

Enligt dagens lagar går det inte för kommuner och myndigheter att förbjuda skogmaskiner att jobba i kruttorra skogar med risk för gnistor, bara öppen eld är olagligt, men enligt Leif Sandahl som är brandingenjör på MSB och har till uppgift att hitta sätt att förebygga skogsbränder i ett varmare klimat så kommer även skogsnäringen vara tvungna att ändra sitt sätt att jobba framöver. Skogsbolagens underentreprenörer måste kanske ha med tankbilar med tusentals liter vatten in i en skog med hög brandrisk så de kan släcka själva, och man måste börja plantera mindre eldfängda träd.

– Det träd vi sätter idag ska ju stå många år så då måste vi fundera hur vi kan få ett skogsbruk som inte är skogsbrandskänsligt om vi nu får avsevärt fler riskdagar då det kommer att brinna häftigt i skogen.

Vad är det man ska plantera då?

– Man ska inte sätta arter som är särskilt brandbenägna. Vi har gjort försök med contorta-tallen som finns i stor omfattning i norra Sverige. Den brinner avsevärt bättre än andra träd när den väl brinner. Sedan vet vi att lövträd kan bromsa eller stoppa en brand i vissa situationer, fortsätter Leif Sandahl som också anser att skogsbruket måste ändra sitt arbetssätt och till exempel ha med sig 1000-tals liter vatten med in i eldfängda skogar för att kunna släcka själva. 

Här kan du se Sveriges Radios samlade rapportering i tidsordning kring Västmanlandbranden

MSBs samlade siffror kring branden

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista