Klotet om klimatanpassning i valet 2014

14 min

Klimatet förändras även om vi alla slutar släppa ut koldioxid imorgon. Värmen som redan lagrats får både havet och temperaturen över land att stiga, vilket ger större risk för bland annat skogsbränder, skyfall och översvämningar, säger forskarna. Hur ska vi förbereda oss för dessa nya utmaningar?

Klotets Tobias Abrahamsson har tagit reda på vad de åtta riksdagspartierna vill göra för att klimatanpassa Sverige.

Programledare Marie-Louise Kristola (ML): Tobias (T) du har varit i kontakt med alla riksdagspartier och frågat hur det ser på Sveriges klimatanpassning, vad säger de?

T: Ja, det första jag kan konstatera är att alla sa att de extrema händelserna som vi har sett nu i sommar, till exempel skogsbranden i Västmanland och översvämningarna i Skåne har gjort frågan extra aktuell.

Jag har ställt samma frågor till alla partierna, men svaren jag har fått är väldigt svåra att jämföra, en del berättar precis hur mycket pengar dom vill lägga på klimatanpassning, men de flesta klumpar ihop det här med andra satsningar på till exempel infrastruktur och försvar.

Miljöpartiet vill satsa mest av alla i riktade medel, 1 miljard per år på att bygga om samhället så det klarar klimatförändringarna, utöver de pengar som ska gå till att få ner koldioxidutsläppen. Så här sa miljöpartiets språkrör Åsa Romson:

– Många av våra mest fundamentala samhällsfunktioner bygger ju på att järnvägen fungerar, vägar, vattensystem VA-avloppen. Ja det är hela samhällets funktion som bygger på att vi har koll på vårt klimat.

– Det kan handla om att hela Stockholmsområdet behöver en ny dricksvattentäckt när Mälaren är en innanvik till Östersjön, det kan handla om rasriskerna i Göta Älvsdalen där det är alldeles för stora kostnader för de små kommunerna att själva bära, avrinningen ut från Göta Älv genom Göteborg så att man inte ställer hela innerstaden i Göteborg under vatten, och det finns liknande svårigheter i Skåneregionen till exempel kring erosion och kring storstadsbebyggelse som behöver säkras.

Vänsterpartiet vill också avsätta en miljard om året nästa mandatperiod. Men pengarna ska gå till både att minska Sveriges utsläpp och till att rusta för till exempel extremväder. Partiet menar att klimatförändringarna är det största säkerhetshotet mot Sverige framöver och tycker att försvaret ska få en annan roll i framtiden. Jens Holm, miljöpolitisk talesperson, säger såhär:

– Pengar som idag går till krigsmateriel, att bygga nya JAS-plan och så skulle kunna göra en väldigt mycket större nytta för att upprätthålla en bättre beredskap och att anpassa Sverige till en förändrat klimat.

T: Jens Holm tycker också att det är för lite nationell samordning.

– Det behövs en myndighet som har det samlade ansvaret, idag så är ansvaret uppdelat på väldigt många olika myndigheter. Jag tänker mig att antingen så är det så att det är en befintlig myndighet som får det samlade ansvaret och får ett uppdrag att koordinera klimatanpassningsarbetet med andra myndigheter, med våra länsstyrelser, med våra kommuner, så att den ena handen vet vad den andra gör. Man kan också tänka sig att man inrättar en helt ny klimatanpassningsmyndighet.

T: Hur klimatanpassningen ska organiseras är något jag frågade alla partier om. I första hand är det kommunerna som har ansvar lokalt, men vänsterpartiet tycker alltså att det behövs en statlig myndighet som samordnar.

Socialdemokraterna tycker också att effekterna av ett ändrat klimat är en fråga som borde tas med i planeringen av nya städer till exempel, men också i jordbruk och skogsbruk. Matilda Ernkrans är miljöpolitisk talesperson för socialdemokraterna.

– Det handlar framförallt om att titta på hur vi bygger och planerar våra städer. Vi vet att många städer har alltmer hårdgjorda ytor vilket gör att det blir svårare för regnvatten och annat att rinna undan.

– Jag tror också att det handlar om hur vi brukar jord och mark, att vi får till ett mer hållbart jordbruk, ett mer hållbart skogsbruk som kan hantera naturens nycker på ett bättre och mer robust sätt än vad man klarar av idag.

Socialdemokraterna satsar dock inga särskilda pengar just på klimatanpassning. Matilda Ernkrans sa att socialdemokraterna vill lägga en miljard kronor men under fyra år för att hjälpa till att uppnå Sveriges sexton miljömål och att dom pengarna också ska ses som att de rustar Sverige för ett ändrat klimat. Sveriges miljömål handlar till exempel om att ha en frisk natur med mindre gifter och gott om biologisk mångfald, vilket Matilda Ernkrans menar ingår i klimatanpassning.

– Om vi klarar av att nå våra miljömål så bygger vi också ett robustare samhälle. Vi bygger ekosystem som klarar av naturens nycker bättre och vi klarar framför allt av att minska våra klimatutsläpp vilket gör att vi förhoppningsvis hejdar klimatförändringens effekter. Så vår miljömålsmiljard tycker jag att man ska se som ett aktivt arbete också för att klara klimatanpassningen.

ML:  Kvar i oppositionen är Sverigedemokraterna, hur ställer de sig?

T: Jag skulle säga att Sverigedemokraterna är det parti som ser klimatanpassning som minst angeläget. Jag pratade med Josef Fransson som är miljöpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna och han tror inte att vi behöver oroa oss för till exempel havsnivåhöjningar i en nära framtid, utan att det är något vi kan hantera med planering över tid.

– De hus som står idag är väl kanske sannolikt inte de som står om hundra år eller två hundra år eller om tre hundra år utan man har ju en omsättning på byggnader på olika sätt men då får man ju hantera situationen när den kommer. Att göra stora investeringar för en havsnivåhöjning, en eventuell havsnivåhöjning, jag ser inte nåt stort behov av det utan det är ju bara sunt förnuft och att man planerar sitt samhälle efter att framtiden inte kommer att se ut exakt som idag

T: Så att det är i första hand vid planering av ny bebyggelse så ska man ta hänsyn till de till hur man räknar på havsnivåhöjningar?

– Ja och sedan får man ju avhjälpa saker när de sker. Det är möjligt att ett och annat hus som inte är uttjänat så att säga kommer att drabbas av en havsnivåhöjning om hundra eller två hundra år, men det är kanske ingenting vi behöver fatta politiska beslut om idag.

T: Josef Fransson, Sverigedemokraterna, säger också att blir orimligt dyrt att bygga om infrastrukturen för att hantera till exempel havsnivåhöjningen. Han menade att det var bättre att satsa på försvaret. Han tog som exempel att det saknades helikoptrar hos försvaret som kunde ha hjälpt till att släcka den stora skogsbranden i somras. Han tyckte också att det kunde vara en bra väg framåt att samarbeta med Sveriges nordiska grannländer för att hantera kriser.

ML: Det var oppositionspartierna, men hur ser alliansen på klimatanpassning?

T: Allianspartierna skriver i sitt gemensamma valmanifest att klimateffekterna redan syns i Sverige och att det blir allt viktigare att anpassa landet, men några öronmärkta pengar till just klimatanpassning finns inte där.

När jag pratade med allianspolitiker så berättade dom om det arbete som regeringen redan har satt igång. Bland annat har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, fått i uppdrag att jobba med klimatanpassning. Ett annat exempel är SMHI som ska fungera som kunskapscentrum för klimatanpassning i Sverige. Länsstyrelserna har haft i uppdrag att göra anpassningsplaner för sina regioner, så det är en del på gång redan. Det arbetet ska samlas upp och utvärderas nästa år. Regeringen har lagt 600 miljoner på klimatanpassning sen 2009 enligt miljödepartementet och dom satsar ytterligare pengar fram till 2015.

Karin Karlsbro, miljöpolitisk talesperson från folkpartiet, tycker att det är arbetet med att ta fram mer kunskap som är viktigast just nu i klimatanpassningen.

– Det är väldigt olika frågor. Det handlar både om sådant som kan handla om föroreningar, men också att vägar, byggnader och annan infrastruktur förstörs. Så man måste liksom ha en kunskap på bred front. Så då kan olika kunskapsuppdrag till myndigheter vara en del. Det ska ju också vara en kontrollstation i klimatpolitiken 2015 där man ser över de här frågorna. Men tills vidare är de här kunskapshöjande insatserna i hela landet det som vi absolut måste jobba med bums nästa mandatperiod.

ML: Karin Karlsbro, folkpartiet, vill höja kunskapen. Men hade hon inga andra förslag eller konkreta exempel som hon redan nu kan föreslå borde göras?

T: Jo, hon var till exempel inne på det här med stadsbyggande och hur man ska hantera stora regnmängder, men också där tycker partiet att vi först behöver mer kunskap.

– Jag tror att det är viktigt. När man gör de här sakerna så vet man att konsekvenserna är väldigt långsiktiga, därför behövs det långsiktiga åtgärder och då ska man göra jobbet ordentligt och inte göra fort och fel helt enkelt utan rätt och långsiktigt.

T: Karin Karlsbro, miljöpolitisk talesperson för folkpartiet.

Även miljöminister Lena Ek från centerpartiet menade att klimatanpassningen redan är igång genom det som regeringen har gjort och planerar att göra. Hon menade till exempel att alliansens infrastruktursatsning Sverigebygget för 400 miljarder kronor till år 2035 ingår i att klimatanpassa Sverige.

– De infrastruktursatsningar som ingår i Sverigebygget är väldigt viktiga och de är också klimatanpassningsprojekt. Sen måste vi gå vidare därför att kommunerna har ju ett ansvar för planering av mark och vatten på sitt område och den kunskap de får genom SMHI och genom det som länsstyrelserna gör: regionala anpassningsplaner, måste omsättas i verklighet, så att vi behöver nästa år börja med, i varje kommun, att titta på klimatanpassning och hur det stämmer med de beslut som redan har tagits i olika kommuner.

– Hur funkar avloppet, var finns översvämningsrisker, hur ska man bygga, vilken planering behöver man ha kommunalt?

ML: Miljöminister Lena Ek tycker också att kommunernas byggplaner ska klimatanpassas ordentligt. Vilka fler konkreta förslag har de andra andra allianspartierna?

T: Kristdemokraternas miljöpolitiska talesperson Irene Oskarsson menade att Sverige behöver en livsmedelsstrategi som tar med klimatanpassning och sårbarhet i beräkningarna.

– Idag har vi, som jag ser det, en för låg produktion av livsmedel i Sverige. Det betyder ju också att vi måste se, vad är det för värden vi behöver värna? Del det som är kvalitén på de svenska livsmedel men vi behöver också tänka in ett scenario: hur agerar vi i en krissituation? Hur har vi då beredskap för att hantera den? Det ser jag som en viktig del att väga in i det som presenteras i valmanifestet om en livsmedelsstrategi.

– Sen ser jag också till exempel i det här sammanhanget att vi behöver rusta, vilket ju är på gång nu, att rusta hemvärnskapacitet igen på ett annat sätt i Sverige. Inte i första hand för det militära ändamålet så att säga, utan för att ha som resurs när saker inträffar för att snabbt kunna agera och minimera skada.


T: Irene Oskarsson från Kristdemokraterna, som också betonar att vi måste få en bättre samordning mellan de olika myndigheter som har ansvar för klimatanpassning.

ML: Sist där sa hon ju också att hemvärnet har en viktig roll och så verkar flera partier tänka?

T: Ja, både Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Moderaterna lyfte fram försvaret och hemvärnet när jag pratade med dom. Johan Hultberg, miljöpolitisk talesperson för moderaterna, tycker det är bra att försvarsberedningen nu har föreslagit att hemvärnet bör kunna hantera situationer som till exempel skogsbränder.

– Detta ska bli en tydlig uppgift för hemvärnet så att det är tydligt reglerat att de har den uppgiften att vara stödjande vid den typen av kriser och situationer och då kan ju också hemvärnet och den organisationen anpassa sig efter det uppdraget när man över och när man gör materialbeställningar osv. Att man är rustad att hantera inte bara militära hot utan också naturkatastrofer.

T: Johan Hultberg från moderaterna. I alliansens gemensamma valmanifest står att de vill satsa ungefär tio miljarder om året på försvaret i nästa mandatperiod, och en del av de pengarna ska gå till mer personal i hemvärnet.

Men moderaternas miljötalesperson öppnar också upp frågan om hur vi ska ha råd med att klimatanpassa, Johan Hultberg menar att det kommer krävas både offentliga och privata medel för att vi ska ha råd att anpassa Sverige.


– Vi kan inte finansiera allt klimatanpassningsarbete via skattesedeln och vi tycker detta borde utredas. Delvis kommer det att behöva finansieras via skattesedeln men självklart är det så också att vi som privatpersoner måste kunna ta en del av kostnaden och en del av risken när vi köper ett hus eller när man tecknar en försäkring och på olika sätt vara med och finansiera det. Naturligtvis måste vi titta på hur näringsliv och samhället i stort kan involveras. Det är en svår nöt att knäcka, men vi föreslår att det ska utredas hur vi ska gå fram med den frågan.

Intervjuerna i helhet finns längst ner i artikeln.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista