Utredningsingenjör Caroline Holm Uppsala Vatten. Foto: Johan Bergendorff / Sveriges Radio

Många reningsverk klarar inte tuffare slamkrav

4:46 min

I Sverige läggs idag en fjärdedel av slutprodukten från våra reningsverk, det så kallade avloppsslammet, på åkrarna. Resten används bland annat till att täcka gruvavfall och soptippar så att de inte ska läcka ut gifter i miljön. Avloppsslammet innehåller inte bara det viktiga grundämnet fosfor, utan också andra näringsämnen som till exempel kväve, och slammet hjälper också till med mullbildningen i jorden. Problemet är bara att det också innehåller giftiga tungmetaller som kadmium och kvicksilver som kan skada våra njurar och hjärnan och dessutom cancerframkallande miljögifter som PCB och dioxin mm. Sedan början av 2000-talet har många reningsverk jobbat hårt med att få ned gifthalterna i slammet till så ofarliga nivåer som möjligt.

Det här är samhällskroppens njure. Vad över 160 000 uppsalabor spolar ned i toan dagligen hamnar här, liksom vad många industrier släpper ut i avloppsnätet.
– Två sim-kort har jag sett och snus är det ganska mycket. Leksaker, strumpbyxor, tyger och trasor, det fick ganska mycket som kommer hit som man blir lite förvånad över faktiskt, säger utredningsingenjören Caroline Holm när hon visar vad som fastnat i rensgallren.

Gigantiska skruvblad flyttar hela tiden allt stort skräp åt sidan till en container för att elda upp det. När avloppsvattnet rinner vidare så tillsätts järnklorid för att binda den värdefulla fosforn som sen sjunker till botten och blir till slam. Mikroorganismer äter upp kvävet i vattnet och värmen utnyttjas till fjärrvärme innan det renade vattnet släpps ut i Fyrisån, knappt ett dygn senare.

Slamresterna med fosforn är kvar i reningsverket och rötas till biogas som driver stadens bussar. Slutligen läggs slammet efter ett halvårs lagring på åkermark som gödsel eller för att används för att täcka över en gammal soptipp.

Hälften av Sveriges avloppsreningsverk är idag så kallat Revaqcertifierade. Kungsängsverket är ett av dem, och det innebär att man försöker stoppa tungmetaller och andra miljögifter som inte reningsprocesserna klarar att få bort innan de rinner in i anläggningen och hamnar i slammet och att man hela tiden tar en massa prover för att kunna garantera kvalitén. Det här är ett detektivarbete där man letar upp industrier som inte följer reglerna och tvingar de att sätta in egna avancerade reningsutrustningar, men också att man nosar upp gamla synder, till exempel kvicksilver som läcker från nedlagda tandläkarmottagningar.

Vi har gått över till Caroline Holms kontor, så att hon kan visa diagram över hur gifthalten i slammet är minst fem gånger lägre idag än för 30 år sedan, även om det finns mycket mer att göra.
– Kadmium, bly, kvicksilver, silver är exempel på metaller som har haft mycket högre värden förut än vad de har idag, säger Caroline Holm.

Sverige har mycket tuffare gränsvärden för gifter i avloppsslammet än EU generellt. Sedan förra året ligger dessutom en utredning av Naturvårdsverket klar på miljödepartementets bord med förslag på ytterligare skärpningar, och Caroline Holm på Kungsängsverket i Uppsala är säker på att deras slam kommer att klara även framtidens stränga gränsvärden, men att det kan bli tufft för andra reningsverk i landet som har sämre förutsättningar.

– Ja vi klarar de krav som kommer, vi har ett väldigt fint slam här, men om man skärper kraven såsom de har föreslagit så finns det många reningsverk som inte kommer att klara av det. Särskilt för att kraven är ställda i så snabb takt. Problemet är då att få kan uppfylla dem och då ger man upp, tror Caroline Holm.

Även Naturvårdsverkets utredning Hållbar återföring av fosfor liksom branschorganisationen Svenskt Vatten och forskare Klotet talat med håller med om att de föreslagna kraven kan leda till att mindre slam än idag blir godkänt för att lägga på åkermark framöver.

En hel del av metallerna och miljögifterna är dessutom mycket svåra att rena bort för slammet. För branschen vore det betydligt enklare med nya regler inom EU som förbjuder kadmium i konstnärsfärger, stoppar bakteriedödande silver i kläder och att man slutar installera kopparrör i nybyggda hus, om man vill få ned metallhalterna som rinner in i reningsverket.

– Vi har jättemycket i våra hem som vi marinerar oss själva och våra barn i och det tror jag är ett otroligt mycket större problem  som avseglas i att vi ser vissa ämnen i slammet. Men det är ju källan som är problemet, att vi ser det runt omkring oss varje dag, det tycker jag är ett mycket stort problem. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista