Erik Lindeberg på Sintef visar var på havsbottnen de stora CO2 lagren finns. Foto: Björn Gunér / Sveriges Radio
1 av 5
Erik Lindeberg på Sintef visar var på havsbottnen de stora CO2 lagren finns. Foto: Björn Gunér / Sveriges Radio
Erik Lindberg på Sintef visar upp prov på bergart som är porös och kan lagra CO2. Foto: Björn Gunér / Sveriges Radio
2 av 5
Erik Lindberg på Sintef visar upp prov på bergart som är porös och kan lagra CO2. Foto: Björn Gunér / Sveriges Radio
Reino Abrahamsson, handläggare Naturvårdsverket för klimatfrågor. Foto: Naturvårdsverket
3 av 5
Reino Abrahamsson, handläggare Naturvårdsverket för klimatfrågor. Foto: Naturvårdsverket
Världens första BECCS projekt i Illinois, USA har hittills lagrat en halv miljon ton koldioxid.
4 av 5
Världens första BECCS projekt i Illinois, USA har hittills lagrat en halv miljon ton koldioxid.
Animation över Statoils CCS vid Sleipnerfältet. Bild: Alligator film /BUG - Statoil ASA
5 av 5
Animation över Statoils CCS vid Sleipnerfältet. Bild: Alligator film /BUG - Statoil ASA

Norge: Vi kan lagra EU:s CO2

IPCC tror på CCS, men får kritik för teknikoptimism
13 min

Norge skulle kunna lagra all koldioxid som släpps ut från alla kolkraftverk i hela EU i berggrunden på havsbottnen av Nordsjön. Det hävdar Erik Lindeberg som är chefsforskare på det norska teknikforskningsinstitutet Sintef i Trondheim. Förutsättningen är att så kallad CCS-teknik installeras på alla skorstenar, något även FN:s klimatpanel lyfter fram i sin senast rapport.

– Resurserna i Nordsjön är ju så stora att vi också kan ta emot all EU:s koldioxid från kolkraft och lagra den. Man behöver bara 2-4 riktigt stora rörledningar för att transportera ut till de här områdena och pumpas ned i berggrunden för att lagras där i många tusen år om vi inte ska skapa problem också i framtiden om den läcker ut, säger Erik Lindberg, chefsforskare på det norska teknikforskningsinstitutet Sintef i Trondheim.

CCS (carbon capture and storage) går ut på att avskilja koldioxiden ur röken från ett kraftverks skorsten och sedan pumpa ned under jord. Från början handlade tekniken om att trycka upp mer olja ur borrhål med hjälp av koldioxiden, men norska Statoil har sedan mitten av 1990-talet testat att slutlagra en miljon ton koldioxid årligen i porösa berglager på Nordsjöns havsbotten under täta skikt som ska stoppa gasen från att läcka.

I Kanada invigdes för en månad sedan ett stort kolkraftverk utrustat med koldioxidinfångning och lagring. I Europa har däremot flera försöksanläggningar lagts ned, bland annat svenska Vattenfalls anläggning i Tyskland. Att släppa ut koldioxid är så billigt idag inom EU att det inte lönar sig med den kostsamma tekniken som dessutom väckt protester mot risken för läckage. Om detta sker nära bebyggelse skulle det kunna leda till kvävning.

FN:s klimatpanel IPCC skriver i sin senaste sammanfattningsrapport att det fortfarande går att begränsa medeltemperaturen till max 2 grader, även om det innebär att vi måste agera snabbt. De globala utsläppen behöver minska med mellan 40-70 procent till år 2050. År 2100 behöver utsläppen vara närmare noll är budskapet.

IPCC har gjort en koldioxidbudget där man räknat på hur mycket mänskligheten har råd att släppa ut i atmosfären. Och den visar att vi redan gjort av med mer än 2/3 av det utrymmet. 80 procent av den kol, olja och naturgas vi ännu inte utvunnit måste stanna kvar i marken eller så måste all den koldioxid som bildas av att bränna upp de där fossila bränslena tas om hand på något sätt så att de inte släpps ut i atmosfären.

Klimatpanelen sätter i senaste rapporten stort hopp till att CCS-teknik, i kombination med tex etanolfabriker, pappermassabruk eller kraftverk som eldas med biobränslen (så kallad BECCS), ska kunna få ned klimatutsläppen till noll under senare delen av seklet. Det kan ge minusutsläpp, alltså ett sätt att städa upp koldioxidutsläpp som redan gjorts.

När man bränner upp till exempel ett träd för att få energi så blir det koldioxidutsläpp, men om man bara planterar ett nytt träd så kommer det att binda de där koldioxidutsläppen under tiden det växer upp, kolet binds ju in i veden helt enkelt, och koldioxiden snurrar runt i ett kretslopp. BECCS innebär att vi tex bränner upp träd, men inte släpper ut den koldioxiden i luften utan pumpar ned under marken, samtidigt som vi låter nya träd växa upp och då har vi plötsligt börjat plocka bort kol ur kretsloppet.

Problemet med koldioxidutsläppen från när vi bränner kol, gas och olja är att det kolet kommer från växter och djur som levde för många miljoner år sedan och inte ersätts med nya. Då tillför vi istället hela tiden extra koldioxid till kretsloppet.

BECCS-teknik och minusutsläpp har ännu så länge bara installerat på en etanolfabrik i USA, där koldioxiden pumpats ned i ett borrhål och där ett svenskt företag är inblandat. Det finns de som menar att IPCC är mycket mer teknikoptimistiska i sina senaste rapporter jämfört med tidigare. Till exempel Reino Abrahamson som är utredare på enheten för klimatstyrmedel på Naturvårdsverket. Han anser att en snabb utfasning av fossila bränslen är säkrare än att förlita sig på storskalig CCS-teknik.

– I många av de här modellerna som finns för att klara två grader finns det väldigt mycket teknik bortom år 2050, att man har biobaserade anläggningar  som har koldioxidinfångning och lagring. IPCC hoppas och tror att då kommer det tekniker därefter som gör att man kan komma ned mot noll och om det inte skulle bli så i verkligheten, ja då sitter vi lite illa till, säger Reino Abrahamsson på Naturvårdsverket.

Referens: Tangen G. et al, Large-scale Storage of CO2 on the Norwegian Shelf Enabling CCS Readiness in Europe, Energy Procedia, Volume 51, 2014, Pages 326–333, DOI: 10.1016/j.egypro.2014.07.039
Climate change 2014 - Synthesis report, IPCC, 1 nov 2014.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".