Köpenhamn nattetid
1 av 4
Köpenhamn planerar att byta 20 000 gatlampor till LED-lampor kommande år. Foto: Foto: Jonas Lönborg @nightgolfer Flickr CC BY-NC 2.0
Blått LED-ljus
2 av 4
Tekniken att göra blå ljusdioder belönas i år med Nobelpriset i fysik. Foto: Flickr Scurzuzu CC BY-NC 2.0
Karolina Huss/projektledare Öresund Smart City Hub. Foto: Tobias Abrahamsson / Sveriges Radio
3 av 4
Karolina Huss/projektledare Öresund Smart City Hub. Foto: Tobias Abrahamsson / Sveriges Radio
Prof. Paul Michael Petersen Danmarks Tekniska Universitet. Foto: Tobias Abrahamsson / Sveriges Radio
4 av 4
Prof. Paul Michael Petersen Danmarks Tekniska Universitet.
LED

LED-lampor ska göra Köpenhamn smartare

5:37 min

I Köpenhamn kommer 20 000 gatlampor att bytas  till LED-lampor under de närmaste åren. Planen är att koppla ihop lamporna med ett nätverk av sensorer som mäter till exempel vindförhållanden, vattenmängder, sopor, trafik och parkeringsplatser runtom i staden.

Tekniken i LED-lampor kan användas till mycket mer än att spara ström. Köpenhamns kommun vill använda nätverket av lampor och sensorer till att göra staden "smartare". Det kan exempelvis ske genom att använda sig av belysningen för att varna trafikanter vid olyckor eller visa var lediga parkeringsplatser finns.

Det som gör att LED-ljus kan göra mer än vanlig gatubelysning är att varje LED-lampa är som en liten datorprocessor. Varje enskild lampa kan kopplas ihop i nätverk med sensorer och datorer, så att varje lyktstolpe blir en del av ett stort IT-system i staden. Samma system kan sedan styra vädermätare och trafikljus och annat i staden.

Nya LED-lampor kan programmeras att byta färg för att varna för trafikstörningar, och hela IT-systemet kan kopplas till appar eller webbsidor för att informera Köpenhamnsborna. Med hjälp av det här nya datornätverket hoppas kommunen kunna minska miljöpåverkan från stan till exempel genom smidigare trafik och bättre avfallshantering.

Sören Kvist är projektledare för det nya systemet och säger att han hoppas att det ska hjälpa Köpenhamn att nå sina miljömål.

– Vår förhoppning är att om vi placerar sensorer runtom i staden, kan vi utnyttja stadens resurser bättre. Därmed säkrar vi de målsättningar vi har i Köpenhamns kommun att bli koldioxidneutrala år 2025, säger Sören Kvist.

Nobelpriset i fysik gick i år till forskare bakom teknik för LED-ljus, och en del av motiveringen till priset var att lamporna är mycket energisnåla.

Paul Michael Petersen är professor vid Danmarks Tekniska Universitet och forskar om LED-system och lysdioder. Han menar att det handlar om mycket energi som en kommun kan spara på att byta till LED-lampor.

– I vissa kommuner går hälften av strömförbrukningen till utebelysning, och eftersom LED-lampor kan vara över 80% mer energieffektiva finns det stora besparingar att göra. Sen är det också viktigt att tänka på att nya belysningssystem ska vara flexibla så att de kan införa ny teknologi. Teknikutvecklingen går snabbt, säger Paul Michael Petersen

Datorprogram kan till exempel göra så att belysningen är anpassad efter rörelsesensorer och lyser svagare på natten när ingen är ute för att spara ännu mer ström, eller koppla belysningen till vädermätare så att lamporna får en annan ton när det regnar för att göra sikten bättre. Gatubelysningen skull också kunna varna för olyckor genom att byta färg, tänker sig Paul Michael Petersen.

Karolina Huss är projektledare på Öresund Smart City Hub, som är ett samarbete mellan Sverige och Danmark för att stödja nya IT-system för att skapa smarta och resurseffektiva städer. Hon ser många möjligheter med sådana IT-system. 

– Idag finns hundratals leverantörer av sensorer. Det går att mäta till exempel vindhastigheter, utsläpp, pollenhalter, eller hur många bilar som står på en viss parkeringsplats. Sen kan sensorerna kopplas ihop med nätverket av LED-lampor och det ger stora möjligheter att samla och sprida lokal information. För att berätta till exempel var finns lediga parkeringsplatser eller för att ge pollenallergivarningar, säger Karolina Huss.

En fråga är vem som kommer få använda de här IT-systemen. I Köpenhamn är tanken att det ska vara öppet så att den som vill kan få utveckla program och sälja in till staden. Karolina Huss hoppas att många nya användningsområden för det här nya gatlampsnätverket kommer uppfinnas av företag och privatpersoner över de närmsta åren.

– Det är väldigt viktigt att man som kommun redan nu i upphandlingen av framtidens gatubelysning tänker in att den plattform som styr lamporna ska gå att lägga till nya produkter till.

Det handlar alltså om tusentals lampor som ska bytas i Köpenhamn. Frågan är då vad som ska hända med de gamla lamporna, stora halvglober i metall som hängt över gatorna i många år. Det verkar  ha löst sig utan några större problem, de är hett eftertraktade och kommunen ger bort dem till Köpenhamnsbor och uteställen i staden.

Rättelse: I programmet sägs att hälften av pengarna för att byta ut gatubelysningen ska gå till datorsystemet som kontrollerar lamporna och framtida sensorer. Det stämmer inte, enligt uppföljande besked från Köpenhamns kommun. Vad det kostar att göra gatubelysning intelligent är svår att bedöma eftersom den ingår i större kontrakt med flera olika komponenter, exempelvis dyrare typ av lampa, datalagring och datahantering. En uppskattning från Köpenhamns kommun är en kostnad på 5-10 procent av den totala summan.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista