Oksana Mont, professor i hållbar konsumtion Foto: Lunds Universitet
Oksana Mont, professor i hållbar konsumtion och produktion Foto: Lunds Universitet
Nudging

Nudging kan vara effektivt för att ändra omedvetna beteendeen

Oksana Mont om forskning kring nudging
6:38 min

Forskare på Lunds universitet har sammanställt internationell kunskap om metoden som brukar beskrivas som "en vänlig knuff i rätt riktning" och som kan få oss att göra mer hållbara val.

– Det är ingen patentlösning, men kan vara ett bra komplement till andra styrmedel, säger rapportförfattaren Oksana Mont.

Johan Bergendorff: -- Det är alltså den här beteendevetenskapliga metoden som går ut på att man ska få människor att göra bättre val för till exempel miljön och klimatet genom att minska tallriksstorleken i bufférestaurangen så att vi slänger mindre mat eller klistra gröna fotsteg på trottoaren fram till papperskorgarna, som man gjorde i en dansk stad och lyckades minska nedskräpningen med 40 procent, som vi berättade om för några veckor sedan i Klotet.

Marie-Louise Kristola: – Ja, det bygger alltså på forskning om mänskligt beteende och hur vår hjärna fungerar och som säger att vi är ganska lata varelser som gör mycket på rutin och gammal vana och följer omedvetna signaler omkring oss istället för att fatta rationella och nogrannt genomtänkta beslut.

JB: -- Det är ett lite knepigt ord på svenska nudging, man skulle vilja hitta en bra svensk term. Vi bad Sveriges Radios språkvårdare se om det finns en svensk översättning, men det gör det inte, så därför vill vi be er lyssnare om hjälp. Det bör vara ett ord som passar för både hälso och miljöområdet. Kanske puffa, grönpuffa eller hälsopuffa? Kommentera gärna på bloggen eller i sociala medier om ni har ett bättre förslag på vad nudging ska heta på svenska.

MLK: – Konsumtionsforskare vid internationella miljöinstitutet på Lunds universitet har gått igenom litteratur på området och sammanställt en rapport om det här nya verktyget som många politiker och beslutsfattare verkar gilla. Oksana Mont är professor i hållbar konsumtion och produktion vid Lunds universitet och en av rapportförfattarna och hon säger att det finns många studier som visar att nudging är ett effektivt verktyg om man vill få människor att ändra beteenden

Oksana Mont: – För det första handlar nudging om att nå beteenden som är rutinmässiga och automatiska. Och vissa studier påpekar att det kan vara upp till 45 procent av vårt beteende som är automatiskt. 

OM: – Nudging fokuserar på de beteenden då vi inte hinner tänka, för vi ragerar rutinmässigt, vi gör det varje dag, eller där beslut är ganska komplexa som tex i pensionssparande eller investeringsplaner där det är för svårt för oss att förstå hela komplexiteten i information som vi kan använda oss av.

JB: -- Rutin och dåliga vanor är ju inte så svårt att komma på; att man glömmer släcka datorn, eller borstar tänderna med vattnet rinnande.

ML: -- Nej, och små puffar för att komma åt såna vardagsvanorna kan vara kylskåpet som börjar pipa när man öppnat dörren för länge, eller tvärtom tandborsten som inte piper innan du borstat de där två minuterna. Men det kan också vara ICA handlaren i Södertälje som istället för att märka mat som snart passerar försäljningsdatum med en röd etikett som signalerar fara, välja en grön etikett och skriva - "Lägre pris äta snart. Produkten är fortfarande färsk. Köp den och du kommer att spara både miljö och pengar" Ett lyckat initiativ som tydligen börjat sprida sig.

JB: -- Smart. Men energimärkningen på olika produkter och bostäder är det också nudging?

ML: -- Ja visst. Även nyckelhålsmärkning på mat tex. Märkning som gör det lättare att göra bättre val för hälsa och miljön räknas också hit.

JB: Men de där mer komplexa valen då som Oksana Mont talade om, hur fungerar Nudging där?

ML: -- Jo, det kan vara sådant som att välja ett nytt elavtal. Du vet man ska jämföra olika erbjudanden från olika bolag - vad är billigast, vad är bäst för miljön? Det kan ju vara rätt krångligt. För att inte tala om det där premiepensionsvalet, där man kan välja att placera sin pension i en massa olika fonder. Hur jobbigt som helst. Då visar det sig faktiskt att många väljer att inte göra något val alls.

OM: – Till exempel elbolag, om de vill öka sin försäljning av grön energi så kan de skicka internetbaserade formulär med förvald grön el. Det finns studier som visar att om man har ett sådant förval för grön el så resulterar det i att 95 procent av människorna köper grön el.

OM: – Om det förvalda alternativet är normal el, och man kan ändra det till grön el så slutar det ändå med att 80 procent av människorna köper normal el.

ML: Men hur ska man förklara det? Är vi bara slöa eller? Vi orkar inte kryssa i en annan ruta?

OM: -- Det är för mycket annat vi har. Det är komplex information. Man måste tänka aktivt. Och vi har så mycket i våra livsstilar, vi är så stressade så man orkar inte sätta sig in i dessa fall.

JB: Det där kan man ju känna igen sig i. Vissa val är för jobbiga att sätta sig in i ordentligt.

ML: Ja, och då kan företag och beslutsfattare utnyttja att vi ofta tackar ja till det första presenterade valet och se till att just det är bäst för miljön eller för vår hälsa tex, beroende på vad man vill uppnå.

ML: Ett annat litet roligt exempel tycker jag är det amerikanska energibolaget som valde en ny strategi för att få sina kunder att spara på energi.

OM: – Man kan uppmärksamma sociala normer: "såhär gör andra". Vi är sociala människor och vill veta hur andra gör.

OM: – Det finns en studie från USA där elföretag började skicka en sån "energy home report" till hushållen där de inte bara berättade om ens egen energiförbrukning utan också om hur mycket grannarna på ens egen gata använder. Det resulterade i en minskning av energiförbrukningen. 

ML: Är det att det triggar igång tävlingsnerven hos oss?  Man vill inte vara sämre än grannen?

OM: – Ja, absolut (skratt)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".