Christiana Figueres, chef för FN:s klimatkonvention UNFCCC cyklar glatt på med förhandlingskollegor under COP20-mötet i Lima. Foto: UNFCCC
1 av 3
Christiana Figueres, chef för FN:s klimatkonvention UNFCCC cyklar glatt på med förhandlingskollegor under COP20-mötet i Lima. Foto: UNFCCC
Ekots miljöreporter Annika Digréus rapporterar från klimatmötet i Peru. Foto: Mattias Ahlm / Sveriges Radio
2 av 3
Ekots miljöreporter Annika Digréus rapporterar från klimatmötet i Peru. Foto: Mattias Ahlm / Sveriges Radio
Copa Grande glaciären
3 av 3
Den smältande Copa Grande glaciären, Foto: Kate Dunbar.

Optimism på klimatmötet i Lima

Smältande glaciärer och klimathopp i Peru
6:07 min

I Perus huvudstad Lima pågår just nu ytterligare ett i raden av årliga klimattoppmötet som är tänkt att bana vägen för ett globalt klimatavtal med begränsningar av koldioxidutsläppen som ska kunna skrivas under nästa år i Paris. Ekots miljöreporter Annika Digréus är på plats och tycker sig märka hoppfulla tongångar bland förhandlarna.

– Hur går det på mötet?

– Förhandlarna har nu i alla fall ett papper att ta ställning till, ett första utkast till vad som skulle kunna bli en stomme i ett klimatavtal att skriva på i Paris nästa år. Framförallt diskuteras nu hur det ska gå till när länderna framöver ska tala om vad de åtar sig för utsläppsminskningar, något de måste göra senast i vår om det ska hinna bli klart till Parismötet i december 2015.

– Vilka är de stora konflikterna?

– Fortfarande är finansieringen en diskussion som fortsätter. Hur ska fattiga länder få råd att kunna göra utsläppsminskningar och vidta de anpassningsåtgärder som krävs och få hjälp av rikare länder och företag? Det är en känslig fråga här. En annan är hur länderna ska kunna verifiera att de gör vad de lovat, eftersom man ännu inte vet om det blir ett bindande avtal eller mer frivilligt. Många vill veta att det verkligen leder någonstans så att man kommer till rätta med temperaturökningen.

– Klotet pratade häromveckan med Laurence Tubiana som ska leda förhandlingarna nästa år i Paris då förhoppningen alltså är att ett klimatavtal är klart att skrivas på. Hon sa att det viktigaste nu är inte att få fram utsläppsmål i siffror från varje land, utan hur de konkret ska åstadkomma utsläppsmisnkningarna. Mindre snack och mer konkret verkstad med energieffektivisering, ökad kollektivtrafik och mer energisnål vattenanvändning hoppas Laurence Tubiana på, verkar det bli så på Lima-mötet Annika?

– Just nu är textförslagen sådana att det finns flera alternativ så att alla kan känna att just deras hjärtefrågor finns med. Problemet är nu att man måste skala bort många alternativ och hitta kompromisser.

– Tror du att de kommer i mål till på lördag?

– Ja någonting kommer de ha att skriva på tror jag för så pass bra tryck verkar det vara i förhandlingarna. Dem jag pratat med säger att det finns en optimism som inte funnits tidigare och en målmedvetenhet. Sedan är den stora frågan vad det blir för avtalsförslag konkret och om det räcker för att stoppa den globala uppvärmningen och om de kommer att hinna klart med alla steg till Parismötet 2015.

– För fem år sedan, inför det stora klimattoppmötet i Köpenhamn då många hoppades att ett globalt avtal skulle skrivas under, sände vi här i Klotet ett reportage av frilansjournalisten Claes Andreasson om klimateffekterna i Peru där den globala uppvärmningen redan skapat brist på vatten.

"Bergskammen i Copa Grande, 3,200 meter upp i de peruanska Anderna. Under torrperioden, mellan maj och September, får Copaborna sitt vatten från den vackra Copa-glaciären uppe på berget. Men på grund av högre temperatur är glaciären snabbt på väg att försvinna, liksom dess färskvatten. På drygt två årtionden har den krupit upp ett par kilometer längs bergssidan. Många lantbrukare vet inte varför klimatet förändras och säger osentimentalt att det är galciärens tid att dö och med den kommer vi också att dö."

– Annika du har varit uppe i Anderna, hur är läget nu för glaciärerna?

– Det har inte blivit bättre sedan 2009, utan de fortsätter att smälta snabbt. Jag har träffat en glaciolog vid Perus statliga glaciärforskningscenter som säger att temperaturen i Peru stigit med mellan 0,7-1,0 grad sedan 1970-talet och att glaciärerna under samma period minskat med 40 %. Då kan man tänka sig hur det blir när temperauren stiger ännu mer framöver.

– Är människor oroliga?

– Ja medvetenheten har ökat om riskerna det här medför efter en händelse 2010 då ett stort isblock föll ned i en glaciärsjö som sedan skapat en 20-30 meter hög våg som sköljde ned i dalen nedanför.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".