"Jättehäftiga och avvikande"

4:30 min

– De är jättehäftiga tycker jag, jättespännande! Kul att någon vågar satsa på det här! Det tycker nog alla när de kommer hit och ser dem, att de avviker från den vanliga nybyggnationen, säger Tove Malmqvist som är docent och forskningsledare på avdelningen för miljöstrategisk analys vid KTH. Vi står vid ett par nybyggda åttavåningshus i Sundbyberg, som har fått en del uppmärksamhet, eftersom de är byggda helt i trä.

Och när vi ber en av de ganska nyinflyttade boende, Pia Andersson, beskriva känslan av sitt boende, så är doften det första hon kommer att tänka på.

- Det luktar trä! Det doftar underbart!

Inuti lägenheten ser det väldigt normalt och mest allmänt modernt ut, "ingen fjällstuga" som Pia Andersson säger, även om det är lite mer träytor än vanligt, till exempel behandlat trä i stället för kakel bakom diskbänken.

Nej intrycket är nog mer slående utifrån, men inte ens då får man korn på det mest unika säger Tove Malmqvist.

– Det som är mest intressant med huset är ju kanske det som man inte ser utifrån, att även stommarna, bjälklagren och väggarna och så vidare är gjorda i massivt trä. Det är väldigt ovanligt.

Varför är det så ovanligt då?

– Ja det har funnits en tradition att man inte velat och inte tillåtits bygga höga hus i trä. Naturligtvis minns man bränderna i en massa svenska städer.

Nyligen visade en rapport att allt byggande i Sverige släpper ut lika mycket växthusgaser som alla landets personbilar. Nära hälften av utsläppen gäller bostäder, även om den största delen är vägar och annan infrastruktur.

En annan studie om byggandets klimatbelastning visar att om man tittar på ett enskilt nybyggt flerbostadshus så orsakar byggmaterialet och byggprocessen lika stora växthusgasutsläpp som uppvärmningen under en 50 års tänkt livslängd för huset. Den här så kallade livscykelanalysen har Tove Malmqvist varit med och gjort.

– Då har vi har antagit en livslängd på 50 år. Man måste göra sådana antaganden, även om vi hoppas att huset ska stå mycket längre än så. Men om man jämför den studien med tidigare studier där man har räknat med samma livslängd, så har man ofta pratat om att produktionen och byggfasen stått för 15-20%, och användningsfasen har stått för 80-85%.

Och det är något som har legat till grund för att satsa mycket resurser och drivit frågan att på minska energianvändningen i driftfasen. Och det är ju jättebra, men nu kanske vi borde börja titta mer på byggprocessen och se vilka förbättringar man kan göra där.

Ett alternativ är förstås att välja ett annat byggmaterial än betong, och det som många vänder blicken mot är just trä. Och Tove Malmqvist hoppas att som nästa studie få göra en livscykelanalys på just dom här trähöghusen i Sundbyberg. Och hon har redan en gissning ungefär om hur resultatet skulle kunna bli.

– Då skulle jag spontant kunna tänka mig att här skulle vi inte se det här 50-50-förhållandet som vi såg för betonghuset, utan här är det återigen driftfasen som kommer stå för den stora påverkan, säger Tove Malmqvist.