Ljus ses från stad
Nattlig belysning kan påverka djurlivet negativt. Foto: Raymond Shube/ Wikimedia CC SA-2.0
Vem äger mörkret?

Ljusare tider får djuren att ändra beteende

"Mycket sällan stannar vi upp och tänker vi på hur ljus påverkar djur"
9:47 min

Det blir allt ljusare i våra bostadsområden och städer. Globalt ökar belysningen med sex procent årligen i genomsnitt. Men allt mer ljus med vitt sken får många djur att tro att det är dagsljus. Fladdermöss och andra nattaktiva djur kan bli desorienterade och få svårt att hitta föda.

Liv på vår jord har funnits under närmare tre miljarder år. Först kom encelliga organismer och efterhand allt mer komplicerade livsformer. Djur, växter och så för 200 000 år sedan kom människan. Alla dessa organismer, också vi människor, har kommit till i en värld där mörker och ljus växlar under dygnet.

Men för ett hundratal år sedan börjar människan lysa upp jorden. Mer och mer av jorden strålar om natten. Och ljus når långt, ofta långt bortom den plats som behöver belysas.

Fiona Mathews från universitetet i Exeter i England har ägnat mycket forskning åt ljus och dess påverkan på organismer, till exempel fladdermöss.

– Ljus är något vi tar för givet. Vi förutsätter att en lampa är tänd när vi går ut på natten så vi inte snubblar, skadar oss eller blir överfallna, säger hon.

Mycket sällan stannar vi upp och tänker vi på hur ljus påverkar djur. Vad vi börjar förstå är att vissa djur till exempel fladdermöss är mycket känsliga för ljus. De har utvecklats under miljoner år utan artificiellt ljus.

Det är känt att fladdermöss ändrar sitt beteende när det är fullmåne. Då håller de sig kvar i skogen eller där det är skuggigt. Men gatlyktor gör det mycket ljusare än månljus varje natt.

Ljus i miljön ökar exponentiellt och mycket beror på framväxt av bilsamhället. Trafikvägar är upplysta om natten. Ljusintensiteten runt våra hem är mycket högre än för femtio år sedan.

Typen av ljus har också ändrats. Förr i tiden användes kvicksilverlampa som gav ett blåvitt sken och nattfjärilar drogs gärna till dem. De ersattes successivt av natriumlampor, som inte är så bra för det mänskliga ögat då allt får en lite orange ton.

Därför används alltmer lampor med ett vitare sken. Det innebär dock att många djur uppfattar skenet som dagsljus, och det är det stora problemet.

Biologen Fiona Matthews har gjort en studie av hur fladdermöss som jagar insekter vid vattenytan reagerar på ljus. Hennes team fann att när ljus når ut över vatten till exempel av belysta byggnader eller gångvägar eller upplysta broar så undviker fladdermössen det området.

Om fladdermössen ändå rör sig där tar det längre tid för dem att hitta föda, som också påverkas av ljus. Troligen blir fladdermössen desorienterade i ljuset, som är mycket starkt jämfört med det mörker de är anpassade till.

Det är inte bara fladdermöss som lever i mörkret. Även 30 procent av alla ryggradsdjur och 60 procent av ryggradslösa djur som exempelvis insekter är nattaktiva.

Ett talande exempel på den negativa inverkan av ljus är de grönfläckiga paddorna i Limhamns kalkbrott, ett av norra Europas största dagbrott. När man slutade bryta på 1990-talet började naturen återta området, som till och med blev ett naturreservat. Där finns ett bestånd av den grönfläckiga paddan. Det är en sällsynt och hotad art i Sverige. Mycket pengar har lagts i ett projekt på att återinplantera den på olika ställen i södra Sverige. I brottet har den trivts, men nu har något hänt sedan bostadsområden byggdes vid kanten av brottet. Fler grönfläckiga paddor har dykt upp.

– De lockas till ljus och månljus är idealiskt. Det är positivt att ljuset även attraherar insekter så de får lättare att jaga, men det finns negativa aspekter också i ett urbant område med bilar, brunnar och ljusschakt, säger ekologen Mats Wirén vid Malmö stad.

Globalt ökar belysning med sex procent årligen i genomsnitt. I en rad länder finns regleringar och till och med lagstiftning om hur ljus och belysning ska utformas. Det saknas i Sverige, här finns bara rekommendationer. I Europa har till exempel Slovenien en stark lagstiftning och även USA har kommit långt.

Amatörastronomen och ingenjören Ulf Peterson som hittade en mörk natthimmel utan ljusnedsmutsning i naturreservatet Utorp på Sturkö i Blekinge. Där har han mätt ljuset med en särskild mätare.

– En ostörd natthimmel ska ha ett mätvärde på cirka 22 och här tangerar vi det, säger han.

Och det är ovanligt eftersom vi använder mycket ljus?

–  Ja, och jag har uppfattningen att vi tar hänsyn till traditionella miljöfaktorer som rent vatten och att vi inte ska fördärva naturliga biotoper för djur och insekter, men just belysning har vi inte förstått att det kan skapa problem.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".