Annika Jacobson
1 av 2
Annika Jacobson, chef för svenska Greenpeace framför ett av Vattenfalls tyska kolkraftverk. Foto: TT
Annika Jacobson berättar hur organisationen vill gå vidare med Vattenfalls brunkolsverksamhet. Foto från Greenpeace presskonferens i Berlin.
2 av 2
Annika Jacobson, chef för svenska Greenpeace berättar hur organisationen vill gå vidare med Vattenfalls brunkolsverksamhet. Foto från Greenpeace presskonferens i Berlin.

Greenpeace bud på Vattenfall - ny form av finansiell aktivism?

Vill att stiftelse tar över och lägger ner brunkolsverksamhet
7:27 min

Miljöorganisationen Greenpeace har anmält sitt intresse för att ta över svenska statliga Vattenfalls kritiserade kolverksamhet i Tyskland. Greenpeace är en av tre budgivare hittills, de andra två är tjeckiska energibolag. Greenpeace vill bilda en stiftelse som ska ta över och lägga ner gruvor och kraftverk senast 2030. Finansexperter talar om en ny sorts finansiell aktivism som kan bli vanligare i framtiden.

Mer från dagens program:

 "Ett embryo till något nytt"

Så kommer vi åt de dolda koldioxidutsläppen

Unikt CCS projekt visar att lagring av CO2 fungerar

Redan idag finns det exempel i Tyskland på liknande stiftelser som bildats för att fasa ut stenkolsverksamhet, till exempel the RAG-Stiftung som Greenpeace nu inspireras av.

I en stiftelse skulle både Vattenfall och andra stora och små finansiärer kunna ingå. Och det kan vara den lösning svenska och tyska staten längtar efter för att kunna börja uppfylla sina klimatmål, tror Greenpeace. Tyska regeringen har ju bland annat talat om att införa straffskatt på de smutsigaste kolkraftverken men misslyckats på grund av stort motstånd från kolindustrin. 

Men är det här ett realistiskt förslag? Vi passade frågan till Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar på Nordea.

Ja, det är en otroligt modern och intressant idé. Den stora frågan handlar ju naturligtvis om hur man kommer att värdera de här underliggande tillgångarna, dvs kolet. Och där kommer det antagligen att vara väldigt svårt för parterna att enas.

Även Ingvar Matsson, finansanalytiker på Swedbank är i försiktigt positiv till Greenpeace förslag till lösning.

Ja, jag tror ju inte att det är särskilt realistiskt, men jag tycker definitivt att det är oerhört intressant ur ett bredare perspektiv.

Det är exempel på ett fenomen jag är övertygad om att vi kommer att få se mer av, en slags finansiell aktivism. Aktörer som man tidigare inte har sett på de finansiella marknaderna, eller som ekonomiska aktörer överhuvudtaget, faktiskt i en framtid kommer att ha finansiella muskler som märks.

Både Sasja Beslik och Ingvar Matsson ser alltså Greenpeace deltagande i budgivningsprocessen om Vattenfalls tyska kolverksamhet som en ny form av finansiell aktivism som försöker använda sig av finansmarknadens möjligheter att styra vilka investeringar som ska bli av. Även om Greenpeace knappast själva har tillräckligt med kapital för att ta över verksamheten så är själva stiftelseformen en beprövad form i såna här lägen, säger Ingvar Matsson.

Det som gör Greenpeace förslag mindre realistiskt enligt Matsson och Beslik, är hur de räknar på kolets värde och kostnader för samhället.

Tidigare har det talats om en prislapp på 20-30 miljarder kronor för Vattenfalls tillgångar, men den värdering som Greenpeace låtit göra hamnar på knappt fem miljarder kronor eftersom de menar att kol snabbt blir en allt osäkrare investering. Egentligen menar Greenpeace att koltillgångarna har ett negativt värde om man räknar med alla kostnader för den miljöförstöring kolet medför.

När man driver kolkraftverk så uppstår det också kostnader på samhället som vida överstiger de intäkter någon gör på att driva kolkraftverken: luftföroreningar, vattenföroreningar, hälsokostnader och ökade CO2 utsläpp

Det säger Annika Jacobson, chef för svenska Greenpeace. Det här sättet att räkna in en verksamhets miljökostnader, så kallade externaliteter, är Greenpeace ensamma om i processen och det är det perspektivet som gör att Ingvar Matsson väljer att betrakta det mer som aktivsm än ett realistiskt bud. Däremot tror han att Greenpeace värdering av Vattenfalls tillgångar till knappt fem miljarder kronor inte behöver vara helt fel så som marknadsläget för kol ser ut idag med låga elpriser i Tyskland och en politisk press på att göra sig av med kolkraft och annan fossil energi.

Greenpeace säger att om man inte räknar med alla miljökostnader är de inte intresserade av att fortsätta.

Karl Hallding, forskare på Stockholm Environment Institute ser Greenpeace utspel som en testballong:

De säger att riskerna här är mycket större och att priset därmed skulle vara mycket lägre. På det viset snackar man ju ner priset, om inte annat. Och det är väl intressant i sig. Sen är ju frågan i slutänden hur lågt pris som säljaren Vattenfall och den svenska staten är beredd att ta.

 – Om priset som seriösa budgivare är villiga att ge är tillräckligt lågt, då måste man ju göra en bedömning om man kanske ändå tjänar mer i goodwill på att gå och göra någonting litet mer radikalt.

Vattenfall säger idag i en kommentar till Klotet att försäljningsprocessen löper på enligt plan och att de i övrigt inte har något nytt att kommunicera.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".