Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Greenpeace vill ta över kritiserade kolgruvor

Publicerat onsdag 21 oktober 2015 kl 06.00
Kan vara starten för finansiell aktivism
1:47 min
kolkraftverk med bolmande rök
1 av 3
Ett av Vattenfalls kolkraftverk i Tyskland. Foto: TT
Greenpeaceskylt vid gruva
2 av 3
Greenpeaceprotest mot kolbrytning i Tyskland. Foto: AFP/TT
Ingvar Mattson
3 av 3
Ingvar Mattson, finansanalytiker på Swedbank. Foto: Marie-Louise Kristola/SR

Nu kommer detaljer kring hur miljöorganisationen Greenpeace vill lösa frågan om Vattenfalls omstridda kolverksamhet i Tyskland. Organisationen vill bilda en stiftelse som ska ta över och lägga ner gruvor och kraftverk senast 2030.

Svenska Greenpeace är tillsammans med två tjeckiska kolbolag de enda som visat intresse för att ta över svenska statliga Vattenfalls kritiserade brunkolsgruvor och kraftverk i Tyskland. Budgivningen startade för en månad sedan.

De tjeckiska bolagen vill driva verksamheten vidare så länge det går och öppna nya gruvor, om nödvändigt. Greenpeace vill däremot skapa en stiftelse som ska vara öppen för alla som vill arbeta för att gruvorna och kolkraftverken läggs ner senast 2030.

Tidigare har det talats om en prislapp på 20-30 miljarder kronor för Vattenfalls tillgångar. Men en värdering som Greenpeace låtit göra hamnar på knappt fem miljarder kronor eftersom organisationen menar att kol snabbt blir en allt osäkrare investering.

Egentligen menar Greenpeace att tillgångarna har ett negativt värde eftersom man borde räkna med kostnaderna för den miljöförstöring kolet medför, säger Annika Jacobson chef för svenska Greenpeace.

– Det handlar exempelvis om luftföroreningar, vattenföroreningar och högre koldioxidutsläpp.

Det här sättet att räkna in miljökostnader är Greenpeace ensam om. Därför är den ingången orealistisk menar Ingvar Mattson, finansanalytiker på Swedbank.

Däremot tror han att summan fem miljarder kronor inte behöver vara helt fel.

– Det kanske ligger närmare verkligheten än 20-30 miljarder, säger Ingvar Matsson.

 Sammantaget bedömer han ändå initiativet som intressant.

– Det är ett exempel på ett nytt fenomen. En form av finansiell aktivism, konstaterar Ingvar Mattson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".