Örjan Gustafsson, professor i geokemi på Stockholms universitet.
Örjan Gustafsson, professor i geokemi på Stockholms universitet studerar varifrån partiklarna som hamnar i Arktis kommer ifrån. Foto: Pelle Zettersten/SR

Partiklarna som får isen att smälta

4:37 min

De sotpartiklar som sprids via förbränning har inte bara hälsomässiga konsekvenser utan påverkar också klimatet och hur snabbt isarna smälter på Arktis. Det hänger ihop med att svarta sotpartiklar som förs med vindarna till Arktis drar till sig solljus och därmed värme på ett effektivt sätt.

– De här sotpartiklarna är väldigt viktiga globalt sätt och står för ungefär en halv grads global uppvärmning. Men uppe i Arktis har de en dubbel effekt, dels så kan de värma upp atmosfären men när de svarta partiklarna hamnar på den vita ytan så leder de till en uppvärmning av själva ytan också säger Örjan Gustafsson är professor i geokemi på Stockholms universitet och studerar partiklarna som hamnar i Arktis.

Ja när de svarta sotpartiklarna landar på isarna i Arktis värms de upp mer än de omkringliggande vita isarna och snön. De drar till sig värmen och håller den kvar och bidrar därmed till att smälta isarna. När ett större område täcks av de mörka partiklarna innebär det dessutom att mindre solljus reflekteras tillbaka, liksom studsar ut från jordytan, det som på forskarnas språk kallas för albedoeffekten.

– Det har ju i sin tur en effekt. Om man ser det från rymden så blir det en mindre vit yta och en mer grå yta, med smältvatten. Då minskar den så kallade albedoeffekten, vilket gör att de gråa ytorna absorberar mer av solljuset än vad de vita ytorna annars skulle göra.


Örjan Gustafsson och hans kollegor studerar varifrån de pyttesmå partiklarna som kan vara så små som en tusendels millimeter, kommer ifrån. De kan färdas långt men de flesta som trillar ner över Arktis kommer ändå från våra trakter här i Skandinavien.

– Vi som bor nära Arktis har ett särskilt stort ansvar för de här partikelutsläppen. Sotutsläpp från vedeldning i Skandinavien har ju större risk att hamna i Arktis jämfört med vedeldning i till exempel Medelhavet som ju ligger längre bort. Om vi kan minska sotpartikelutsläppen så skulle det minska isavsmältningen och uppvärmningen av Arktis.

Numera kan forskarna genom att analysera partiklarna avgöra nästan exakt vilket ursprung de har, något som är viktigt att veta för att kunna sätta in åtgärder för att begränsa utsläppen.

– Både med hjälp av vilka molekyler som sitter på partiklarna och vilka isotoper det handlar om. Det ger olika mönster som vi kan uttolka och som ger oss svar på om det kommer från kolkraftverk, trafiken, storskalig biomassa förbränning eller vedeldning, säger Örjan Gustafsson.

Men alla partiklar är inte svarta. De finns även ljusa, vita partiklar som tvärtemot de mörka reflekterar tillbaka solljus ut i rymden, precis som snö och is, de har därmed en kylande effekt. Får man ner utsläppen av partiklar totalt sätt förlorar vi också den kylande egenskap som de vita partiklarna står för.

– Tar man bort de, vilket man verkligen bör göra för förbättrad folkhälsa, då kommer vi att erfara den klimatuppvärmning som vi att erfara den klimatuppvärmning som vi förtjänar genom de koldioxidutsläpp som vi redan har gjort. Just nu så maskerar de vita partiklarna ungefär en halv grad klimatuppvärmning av de klimatutsläpp som har gjorts.

– Ser du det som ett dilemma?

– Nej vi kan inte låta miljoner människor dö i förtid för att dölja lite av den klimatuppvärmningen vi har har förorsakat utan vi måste minska utsläppen för att förbättra luftkvalitén också. Men vi ska vara medvetna och kanske i tur och ordning plocka bort de källorna som släpper ut mer svarta partiklar än vita partiklar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista