En indisk kvinna står framför en plats där byborna går för att kissa och bajsa i brist på toaletter. Hon håller sin blåa sjal för näsan
1 av 5
Roshni Bibi värjer sig mot stanken där byborna i Jai Hinds slumområde tvingas gå när toaletter saknas. Foto: Johan Bergendorff/SR
En av vinnarna i Gatesstiftelsens tävling i Indien att ”återuppfinna” toaletten utan vatten- och energislösande teknik. E-toaletter har satts upp på över 2000 platser i Indien bland annat här på Manacaud School i Thiruvananthapuram.
2 av 5
En av vinnarna i Gatesstiftelsens tävling i Indien att ”återuppfinna” toaletten utan vatten- och energislösande teknik. E-toaletter har satts upp på över 2000 platser i Indien bland annat här på Manacaud School i Thiruvananthapuram. Foto: Bill & Melinda Gates Foundation
Prof Sudipta Sarkar o doktoranden Debasree Purkayastha IIT Roorkee
3 av 5
Prof Sudipta Sarkar och doktoranden Debasree Purkayastha IIT Roorkee visar hur svart soldatflugelarver kan äta upp latrin, en Gatesstödd framtida toalösning. Foto: Johan Bergendorff / SR
Hundratal gula larver från svart soldatfluga.
4 av 5
Svarta soldatflugans larver används för att bryta ner avföring och urin i en av de prisbelönta toaletterna. Foto: Debasree Purkayastha/IIT Roorkee
Tekniken kommer förändra världen precis som mobiltelefoner, det är jag säker på, säger Bill och Melinda Gates stiftelsens sanitetsansvariga i Indien Madhu Krishna.
5 av 5
Tekniken kommer förändra världen precis som mobiltelefoner, det är jag säker på, säger Bill och Melinda Gates stiftelsens sanitetsansvariga i Indien Madhu Krishna. Foto: Johan Bergendorff / SR

Reinventing the toilet - Hela inslaget i text

Toilet challenge in India
2:24 min

Var tredje människa på jorden saknar en vettig toalett och många gör istället sina behov ute i naturen. Sjukdomar sprids, vattendrag förorenas och många kvinnor riskerar övergrepp när de inte har en skyddad toalett att gå till.

– Det viktigaste för en ny toalett är att den är billig och inte luktar illa, säger Bill Gates, IT-miljardären och filantropen som satsar en del av sina miljarder på att lösa det globala sanitetsproblemet.

I Indien tex gör halva befolkningen sina behov i naturen. Men om två år ska det vara slut med det har indiska regeringen sagt och lovat att bygga 100 miljoner toaletter. Toalettkampanjen eldas på av reklam, en ny bollywoodfilm och medborgagarden.

2011 anordnade IT-miljardären Bill Gates en tävling att hitta på en helt ny sorts hållbar toalett utan koppling till vatten, avlopp eller elnätet som kan ta till vara näring och energi i avföring och urin och bara släppa ut rent vatten. Dessutom ska den döda alla smittor i avfallet, runt en och en halv miljon barn dör varje år i världen på grund av dålig sanitet. Slutligen får varje användning kosta max 5 öre och tekniken ska fungera på landsbygden i fattiga länder.

Sex forskarteam valdes ut den första omgången och fick hundratals miljoner kronor i anslag för att utveckla sina idéer till produkter på marknaden.

Vattentoaletten uppfanns för mer än 200 år sedan och även om den har räddat många liv, så är tekniken väldigt vattenslösande. Varje spolning kostar tiotals liter färskvatten när hela avloppssystemet räknas med och kräver enorma investeringar i nedgrävda rör och reningsverk för att fungera.

Vinnarna från Caltech i USA har tagit fram en solcellsdriven toalett som kan rena spolvattnet och bryta ned avföring till vätgas som skickas in i bränsleceller som sen ger el och dessutom till ofarlig gödsel för åkrarna. Toalettsystemet testas nu i praktiken på Mahatma Gandhi Universitet i Kerala och Ahmedabad i Indien. Problemet är prislappen.

"Vi har byggt en BMW, nu måste vi lyckas göra samma sak till kostnaden av en Tata Nano" säger professor Michael Hoffman till CNN. Övriga fyra pristagare har hittat på andra toasystem. Nederländska forskare använder mikrovågsteknik för att omvandla avföring till el, Schweizarna separerar urinen och återanvänder spolvattnet, britterna och gruppen från Singapore gör biokol av bajset.

Men de här högteknologiska lösningarna har också fått kritik i till exempel New York times. "Vem ska byta ut nanonmembranen när de täpps igen, laga den superkritiska vattenoxidationsreaktorn när den går sönder och hur skyddar man sig mot bybor som inser att toatekniken är värd en livslön om de säljer delarna till högstbjudande?"

2014 drog Bill och Melinda Gates stiftelse igång nästa deltävling för att uppfinna framtidens toalett, den här gången i Indien.

Längst av pristagarna har den så kallade e-toaletten kommit. Mer än 2000 obemannade offenliga sensorstyrda e-toaletter har satts upp runt om i Indien kopplade till 500 minireningsverk, så de är redan en kommersiell framgång. Genom att lägga i ett mynt öppnas dörren och lampan tänds. En högtalarröst instruerar.

Den som behöver lätta sig sätter sig som vanligt i Indien på huk ovan det rostfria stålgolvets toaskål, och efteråt sköljer man sig med vattenslangen, få indier använder toapapper. Toan är snålspolande och hela golvet sköljs rent efter var tionde besök. En app visar var närmaste lediga toa finns. Den går sedan att kombinera med olika reningstekniker från de andra forskargrupperna som fått stöd av Gatesstiftelsen.

Många indier undviker offentliga toaletter för att de är så snuskiga, men e-toaletten är populär. Fast egentligen handlar det fortfarande om en vattenspolande toalett i modern It-tappning. Andra indiska vinnare i Gatesstiftelsen tävling låter bakteriofager, virusätande baterier, oskadliggöra bajset, eller renar toan med ultraljud istället för vatten eller spolar med hjälp av sand.

Själv blir jag mest nyfiken på flugtoaletten från Indian Institute of Technology i Roorkee.

5 timmars tågresa norr om huvudstaden Delhi ligger en av Asiens äldsta tekniska högskolor, inrymd i vita pelarförsedda byggnader från brittiska imperiets glansdagar med smaragdgröna gräsmattor och fontäner.

Professor Sudipta Sarkar är klädd i jeanskjorta o ljusa chinos, med kal hjässa och vänliga blick bak de stålbågade glasögonen visar mig runt på campus. Han såg annonsen om toatävlingen på väg hem med flyget från Kolkata där hans föräldrar bor och satte genast sina supersmarta studenter på spåret. Det är hårdare konkurrens om platserna till det här universitet än till världsberömda MIT i USA.

– Det gällde att hitta en organism som kan äta upp och omvandla mänsklig avföring och urin till något nyttigt och ofarligt, säger Sudipta Sarkar.

En student hittade en artikel att larver från svarta soldatflugor är extremt snabba på att bryta ned matavfall. "Kan vi använda dem att bryta ned avföring och urin?" undrade han och professsor Sudipta Sarkar svarade att det var värt att pröva.

Den svarta soldatflugans larver äter människoskit och kiss som ett monster under 10 dar innan den ska förpuppas till fluga och kryper upp ur toasörjan. Då kan man enkelt samla ihop larverna och skörda berättar Sudipta Sarkar.

De bajsätande larverna kan bli djurfoder till kycklingar, eller fisk eller grisar som vi sedan kan äta upp. De kan också processas och fettet bli en ingrediens i biodiesel till exempel. Fler familjer bör sannolikt samsas om varje flugtoa och den som sköter om den kan få inkomster genom att sälja de skördade fluglarverna till foderfabrikanter så att systemet blir självförsörjande, men först måste det testas noga så att verkligen inga smittämnen från avföringen följer med i näringskedjan.

Sudipta Sarkar har upptäckt att det också finns andra forskargrupper bland annat i Storbritannien och Sverige som också försöker få fram en flugtoalett. Vi går till labbet där fluglarverna fångas in och växer till.

Doktoranden Debasree Purkayastha har lila gummihandskar när hon plockar upp fällorna på labbets bakgård laddade med kompost där vilda svarta soldatflugor lockas att lägga ägg i veckade kartongbitar som sedan kläcks till larver. Forskarna har försökt odla fluglarverna själva, men innan det lyckades brann uppfödningsanläggningen ned.

Någon färdig flugtoalettlösning i pilot eller ens labbskala har inte Sudipta Sarkar fått till. Det var svårare än han trodde att få tag på larver. Från början fick han flyga till Chennai och hämta från en uppfödare och de flesta dog i resväskan. Sudipta Sarkar fick motsvarande 630 000 kronor av Gatesstiftelsen för att utveckla sin idé till en flugtoalett som kunde testas av indiska familjer, men universitet och forskningsministeriet behöll en tredjedel av pengarna som han aldrig såg röken av och nu har projekttiden runnit ut.

Han skulle behöva två miljoner kronor till för att kunna få fram flugtoaletter som kan testas i fält, men det ser mörkt ut. Bill och Melinda Gates indiska sanitetsansvariga Madhu Krishna vill satsa på de mer högteknologiska lösningarna och det som passar ihop med dagens vattentoalettsystem.

Fem prototyper testas just nu i Indien, både toaletter, system att tömma tankar och att rena latrinen så att den blir ofarlig och vattnet rent. Varje dag ger Indien miljardbefolkning upphov till nära två miljoner ton latrin. 80 procent töms i vattendrag eller på land helt obehandlat och övergöder sjöar och leder till döda havsbottnar. I IT-huvudstaden Bangalore är floden och sjöarna så full av skum och skräp att de börjat brinna. Minst 60 miljoner indiska barn blir dessutom undernärda och småväxta av diarréerna från smutsigt vatten.

Indiens premiärminister Modi har lovat bygga toaletter så att den halva av befolkningen som idag gör sina behov utomhus i naturen om två år ska ha en toa istället att gå till. När blir ni klara med framtidens toalett, frågar jag Madhu Krishna?

– Vi skulle velat ha de klara igår, svarar Madhu Krishna på Gatesstifteksen i Indien, men forskning och utveckling tar tid. Nu håller vi på att hitta företag som är beredda att satsa på att ta fram produkter för marknaden och på sikt kommer det här bli ett teknikskifte som kommer att förändra världen precis som mobiltelefoner, säger Madhu Krishna förhoppningsfullt.

Men professor Sudipta Sarkar på Indian Insitute of Technology varnar för att med den hastighet Indien nu bygger toaletter så finns det bara ett fönster på fem tio år att införa ett helt nytt sanitetssystem som inte bygger på vattenslösande toaletter och dyra avloppsnät och reningsverk som i västvärlden.

– Sen är det för sent och Indien kommer också ha byggt fast sig i en 200 år gammal ohållbar lösning, avslutar Sudipta Sarkar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".