Isflak på havsytan
Oljeutvinning tillåts inte söder om iskanten i Arktis. Foto: Tore Meek/TT

Striden om Arktis iskant

5:32 min

Miljön runt den arktiska iskanten är ekologiskt viktig, inte minst för fisken. Där sprudlar det av liv som blir mat längre upp i näringskedjan. Därför är det förbjudet med oljeverksamhet vid iskanten.

Klockan är på fem på morgonen i det lilla samhället Hammerfest i nordligaste Norge, och en tjock hinna av is och frost täcker stans gator. Men kommunens ordförande och starke man Alf Jacobsen är vaken, sin vana trogen plockar han lite skräp innan jobbet, sommartid brukar han även jaga ut renar från centrum.

– Det har blivit en vana, på sommaren jagar jag ut renar från centrum. Det har blivit lite utav en sport, säger han.

Vi tar en promenad i byn. Ett nybyggt kulturhus kastar ett blått ljus över centrum, och en ny strandpromenad är på gång. Hammerfest har de senaste åren blivit mycket rikt på olja och gas, men det har inte alltid varit så – tidigare var Hammerfest en klassisk avfolkningsbyggd.

– Då var det dåliga tider. Vi tappade många arbetsplatser, men sedan 80-talet har vi jobbat för att få oljeaktivitet till Hammerfest, och anläggningen på Melköya sattes i produktion 2007.

2007 fick Hammerfest en anläggning dit gas, som hittats i Barents hav här utanför, transporteras och görs om till flytande form. I stort sett alla invånare vill ha verksamheten här, säger Alf Jacobsen, men även i en så fossilpositiv stad som Hammerfest, finns en viss oro. Kanske att norska staten börjat provborra för nära iskanten i norr, alltså det område där det öppna havet övergår i arktisk is.

– Iskanten är inte en stabil gräns, den flyttar på sig. Jag tycker att vi delvis ska hålla oss undan det område som är is i Arktis, och jag menar att vi nu kanske är i gränslandet nu.

Miljön runt den arktiska iskanten är ekologiskt viktig – där sprudlar det av liv som blir mat längre upp i näringskedjan – inte minst är det viktigt för Hammerfests fiskare.  Därför är det förbjudet med oljeverksamhet vid iskanten, berättar forskaren Berit Kristoffersen på Tromsö universitet.

– Iskanten och ett par andra områden var ”off limits”. Men så flyttade Norge iskanten.

I juni gjorde norska regeringen det möjligt att leta efter olja ännu längre norrut genom att flytta iskanten. Eller inte flytta själva iskanten, men ändra sin definition av var iskanten faktiskt går.

I Norge har iskanten nu blivit ett politiskt begrepp, säger Berit Kristoffersen, som doktorerat på den norska oljepolitiken i Arktis.

– Iskanten i den norska politiska diskussionen är rätt och slätt en fråga om hur långt norrut man kan borra efter olja.

Varför kan man inte bara kolla var iskanten går och rita in den på kartan, tänker du? Problemet är att iskanten inte är statisk. Till att börja med kan den variera från dag till dag - isen kan röra sig i flera kilometer i timmen när det blåser.

Det som ytterligare komplicerar det är att isen inte alltid är en skarp kant. Blåser det söderifrån, packas isen ihop, men blåser det norrifrån, sprids isflaken ut. Och då är frågan hur tätt flaken ska ligga för att det ska räknas som en is. Lägg till det olika årstider – och att isen totalt sett krymper till följd av klimatförändringarna.

Så när industrin nu riktar blicken norrut måste man komma överens om var iskanten – i genomsnitt – befinner sig. Alltså hur långt norr ut man enligt norsk lag ska få borra efter norsk olja och gas. För alla är långt ifrån överens med regeringen. Stortinget menar att iskanten egentligen går längre söderut än regeringen anser, och får miljöorganisationerna bestämma flyttas iskanten många mil söderut.

I Oslo närmar sig en rättegång där flera miljöorganisationer stämt norska staten för de nordligaste borrningstillstånden, de så kallade koncessionerna, där man tillåtit oljebolag som Statoil och Lundin Oil att provborra. Men Berit Kristofferson tror inte det är möjligt att kalla tillbaka de tillstånd man delat ut - regeringens iskant kommer fortsätta gälla.

– Oljeintressena kommer att vinna, för den norska regeringen kommer inte att kalla tillbaka den koncessioner de redan gett.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".