1 av 2
Nordvärmlänningarnas antal har successivt blivit färre. Längst till höger på bilden står Carlot Olsson, kommunalpolitiker som intervjuas i reportaget. Bilden kommer från Tommy Sunnanängs i Sysslebäck.
2 av 2
Per Eric Nordquist i korridorerna på gamla SR i Folkets Hus. Foto Bo-Aje Melin 1982/SVT Bild
Per Eric Nordquist

Avfolkningsproblemen i Nordvärmland

18 min

I över ett sekel har flyttlassen gått från landsbygden till städerna. Kvar finns glesbygden och en befolkning med stigande medelålder. Så är det idag och så var det 1968 då Per Eric Nordquist gjorde programmet "Att leva i Nord-Värmland". En reflektion när man hör programmet idag är att utvecklingen inte blev fullt lika negativ som prognoserna.

Nordvärmland beskrevs av länsstyrelsen vid den här tiden som "Torsby- Ekshärad och Sysslebäcks-blocken". Befolkningen hade minskat från 30 000 invånare år 1930 till 22 000 femtio år senare. Sysslebäck var hårdast drabbat och hade tappat en tredjedel av sin befolkning under perioden.

Bland de som vi hör intervjuas i programmet är kommunalnämndsordförande Carlot Olsson och skolstyrelsens ordförande Knut Evensson samt kyrkoherde Arvid Stenholt i Norra Finnskoga Församling. Vi möter också Tage och Britta Johansson i Långflon som ville bo kvar. Det har de gjort!

Barnmorskan Sigrid Persson som sett mången finnskogabo komma till världen intervjuades också av Per Eric Nordquist. Sigrid (1901- 1995) tog sin barnmorskeexamen i Göteborg i slutet av 1920-talet och återvände till hemtrakterna i Finnskoga för att arbeta där i 33 år. På den tiden fanns fyra barnmorskor i norr, en i varje socken. Under de tidigare åren var det taxi eller häst och vagn som gällde för att ta sig runt i bygden och förlösa kvinnor, senare åkte Sigrid ensam i bil.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista