1 av 2
Spionerna Fritjof Enbom, Hilding Andersson och Stig Wennerström.
2 av 2
Stig Bergling

Kommunisten, mytomanen och översten

- Quislingar och femtekolonnare är lika föraktliga i vilket land de än uppträder.
Stadsfiskal Werner Ryhninger skrädde inte orden i sin slutplädering när spionrättegången mot Fritjof Enbom och hans medhjälpare avslutades den 31 juli 1952.
Kalla kriget rasade, rysskräcken var stor och att förråda sitt land ansågs som det grövsta brottet av alla. Bara ett par år tidigare hade en annan spion, flottisten Hilding Andersson dömts för att ha lämnat ut marina hemligheter till Sovjetunionen.

Ytterligare några spionskandaler skulle skaka Sverige. I början på 60-talet kom Wennerströmaffären, och senare dömdes Stig Bergling och Bertil Ströberg för spioneri.
Men var alla verkligen skyldiga? Och vilka motiv hade dom?
- En del motiv, som girighet och ideologi, är lätta att förstå. Andra som till exempel självhävdelsebehov och mytomani är svårare.
 
Det säger Wilhelm Agrell professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet.
Ett program av Rigmor Ohlsson under Tendens tema: Dömda för spioneri

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".