1 av 2
Solveig Oredsson, ordförande i Oppmanna-Vånga Hembygdsförening
2 av 2
Medlemmar i Oppmanna-Vånga Hembygdsförening. Fr.v Diana, Liliana och Isabella Dragan, Britt Persson och Malena Persson. foto:Ola Hemström

Välkommen till hembygdsföreningen

- Man har lärt känna alla här i byn, säger Liliana Dragan som tillsammans med sina döttrar Isabelle och Diana numera är medlemmar av Oppmanna-Vånga hembygdsförening utanför Kristianstad.

Vem har rätten till ordet hembygd? Det är temat för veckans Tendens. Ordet hembygd har fått en allt starkare politisk laddning. Många vill sätta den partipolitiskt obundna hembygdsrörelsens hjärtefrågor på sin egen agenda. Sveriges Hembygdsförbund, en av Sveriges stora folkrörelser med 430 000 medlemmar, har därför nu dragit igång ett projekt – mot främlingsfientlighet – för att lyfta fram vikten av ett aktivt hembygdsarbete i en tid med ökad främlingsrädsla och politisering. Men vad har dessa tankar för relevans för en vanlig hembygdsförening på den svenska landsbygden?


- Ordet hembygd är livsfarligt om man inte väldigt noga definierar vad man menar, säger Solveig Oredsson, ordförande i Oppmanna –Vånga hembygdsförening.
Hon vill att föreningen ska vara aktiv i samhället, både när det gäller landsbygdsutveckling och mänskliga rättigheter. Att känna sin egen historia gör det också lättare att förstå andras, menar hon.

Hur kan en hembygdsförening, och forskandet i den egna platsens historia, vara ett sätt att släppa in nyinflyttade istället för att stänga dem ute?

Programmet är gjort av Ola Hemström

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista