1 av 3
2 av 3
Else Karlsson, 93 år, tittar på foton från 40-talet då hon arbetade som hembiträde åt en förmögen familj i Göteborg.
3 av 3
Else Karlsson från norra Tyskland såg sin chans att få resa utomlands och tog plats som hembiträde hos en förmögen familj i Göteborg 1939.
måndag 18 februari

Från piga till RUT

30 min

Sex år har gått sedan RUT-avdraget infördes. Att ha städhjälp hemma ses inte längre som något extraordinärt och hemstädare har hittat sin plats på arbetsmarknaden. Igen. För yrket har anor från förra sekelskiftet.

-Det som skiljer hembiträdet från bondesamhällets piga, är att hon inte producerar saker. Hon utför det som vi idag ser som tjänster, säger Ann Ighe, doktor i ekonomisk historia vid Göteborgs Universitet.

Else Karlsson flyttade från Tyskland 1939 för att bli hembiträde i ett förmöget hushåll i Göteborg.
- En fattiglapp kan inte välja och vraka. Så jag tingade bort mig som hembiträde, säger hon. 
Else var lägst i rang efter kokerskan och trädgårdsmästaren och hennes huvudsakliga arbetsuppgift var att städa.
- Ett skitjobb! säger hon.
Hembiträdena var en av de sista yrkesgrupperna som fick reglerad arbetsid efter införandet av hembiträdeslagen 1944. 

Hemstädningen har förändrats mycket sedan de inneboende hembiträdenas tid, men mycket är också sig likt; kvinnorna dominnerar, låga löner och många migranter.
- Lönen kunde varit bättre, men jag vet att folk inte vill betala mer.

Hemstädning är en tjänst som man kan leva utan, säger Ula Prasolik som arbetar på ett företag som RUT-städar i Göteborg.

Programmet är gjort av Louise Jacobson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista