Sametingets uppmaning att rösta i valet 2013. Foto: Anna Sunna / Sameradion
Kommentar

Är röstfisket viktigare än Sametingets framtida tyngd?

Nu har vi svart på vitt var flest sametingsväljare bor. Det är i Kiruna kommun, visar vår kartläggning av röstlängden. Frågan är om och hur partierna i så fall agerar utifrån den vetskapen?
Det undrar Sameradions Thomas Sarri i sin kommentar.

Medelsamen i röstlängden är 51 år och bor i Kiruna kommun. Det här är fakta som vi fått fram efter en kartläggning av röstlängden.

Medelåldern bland de drygt 8300 i röstlängden är alltså 51 år och Kiruna kommun toppar listan med flest antal samer som är med i röstlängden, 1376 stycken. Tvåa är Jokkmokk med 632 stycken och nästan hälften av väljarna, 3902 personer bor i Norrbotten.

Som partiledare inför sametingsvalet skulle man med den här informationen i bakfickan kunna tänka sig två olika strategier.

1. Valkampanj med fokus på 50-åringar i Kiruna med omnejd.

2. Valkampanj i områden där det idag är få samiska väljare i röstlängden, men där man vet att det bor många samer som ännu inte gått med i röstlängden.

Strategi nummer 1 skulle rent statistiskt kunna resultera i fler röster nu i valet och därmed ge partiet större makt i Sametinget under den kommande mandatperioden.

Strategi nummer 2 skulle, återigen sett till statistiken, inte ge så många röster i det kommande valet. Men, det skulle kunna ge fler samer i röstlängden inför framtida val och en större väljarkår ger större tyngd åt Sametinget som samernas viktigaste företrädare.

Så frågan är alltså hur skulle man tänka som partiledare? Kortsiktigt eller långsiktigt?

Jag utgår från att alla partier vill se fler samer i röstlängden, det vill säga partierna vill företräda så många samer som möjligt. Men samtidigt så vill ju partierna få så stor makt som möjligt i tinget för att kunna genomföra sin politik. Och det är alltså här dilemmat uppstår; ska man röstfiska i de bästa vattnen eller ska man så ett frö för framtiden och på att öka väljarkåren långsiktigt?

Du kanske nu tänker; varför inte göra både och?

Ja, i den allra bästa av världar hade partierna haft pengar och folk i sådana mängder att de hade kunnat göra både och. Men med ett partistöd på en bit under 100.000 kronor per parti så räcker det inte till några helgarderingar.

Efter att partiprogrammet tryckts upp så räcker stålarna på sin höjd till några enstaka resor och boende för 2-3 partirepresentanter, att de skulle få någon personlig ersättning finns knappast på kartan.

Tolka mig rätt; Jag tycker inte synd om partierna - som politiker så måste man vara beredd att satsa av sig själv. Men det finns en gräns för vad man mäktar med och vad jag försöker säga är att informationen om röstlängdens sammansättning kan skapa ett dilemma för partierna gällande vad de ska satsa på; större makt kommande mandatperiod eller större väljarkår som ger större legitimitet och tyngd åt Sametinget i framtiden?

Jag vet i ärlighetens namn inte hur jag skulle ha gjort - tur man inte är partiledare.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".