VECKANS GÄSTBLOGGARE

Låter vackert, men händer något?

"I minoritetsspråkslagen låter det vackert om hur man ska främja och stärka det samiska språket." Det skriver Madeleine Renhuvud i tisdagens blogg och vill veta mer om hur politikerna tänker kring det samiska språket, för hon tycker att det görs för lite från Sametingets sida.

I minoritetsspråkslagen låter det vackert om hur man ska främja och stärka det samiska språket.

”I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. I minoritetsspråkslagen står att barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt (Lag 2009:724 om nationella minoriteter och minoritetsspråk). ”

Enligt språkrådet så är det Sametinget som ansvarar för arbetet med samiska. Nog förstår jag att det görs en del, men jag tycker det görs för lite.

Läromedel tex. Det mesta läromedel idag görs och har gjorts i Norge utifrån de norska kursplanerna. Tror inte det finns något läromedel som är gjort efter sveriges kusplaner, eller? Rätta mig om jag har fel. Vi i Sverige kan väl inte bara luta oss tillbaka och lita på att Norge gör allt jobb. Vi får väl banne mig bidra lite vi också.

Och följs det upp hur arbetet genomförs? Har inte sedan jag flyttat till Falun sett att någon intresserat sig för det arbetet jag gör här i samiskaundervisningen. Ingen som efterfrågar mina pedagogiska planeringar eller bedömningsunderlag osv. 

Jag undervisar sju elever i Falun i sydsamiska och fyra stycken i Mora. Har sett att det inte finns någon direkt tanke kring undervisning av samiska utanför Sápmi. Nu när det nya betygssystemet inletts så ser jag att elever har svårt att nå godkänt (betyg E) som står i kriterierna. De har liten eller nästan ingen chans med endast 40 minuters samiska i veckan. Om de inte heller har några förkunskaper från hemmet så är det näst intill omöjligt att nå de mål som står för betyg i modersmål, eller i samiska som andraspråk.

Detta gör att elever väljer bort samiska pga att de inte har någon chans att nå höga betyg i ämnet.

I dagens prestationssamhälle vill elever ha chans att nå höga betyg, och jag har märkt att samiska elever ofta är högpresterande och vill visa samhället att vi samer minnas är minst lika duktiga som alla andra. Det upplevde även jag på min tid i skolan. Jag skulle minsann visa alla att samer var duktiga och smarta inte nån ”dum lappjävel”.

Jag såg till att bli bäst i allt förutom i samiska, där var jag sämst eller iaf inte så bra, och det  troligen mycket pga att jag inte hade någon samiska i hemmet. Kanske därför jag lagt ner så mycket kraft och engagemang i språket för de barn och ungdomar som vill.

Jag tycker inte hemmaförhållande eller bakgrund ska styra möjlighet till betyg i samiska. Jag tycker att det vi bör sträva efter är att så många samebarn som möjligt ska få möjlighet att få läs sina förfäders språk vart du än bor i landet.

Varför inte göra det möjligt att läsa de som olika kurser utifrån olika möjligheter. För ska det någonsin bli någon ändring för de som inte har språket och som kanske inte haft det i flera generationer så måste något nytt hända. Att ha olika valmöjligheter utifrån förkunskaper. A-B-C- språk, moderna språk, modersmål eller minoritetsspråkskunskap!?

Kanske fler ska få möjlighet att läsa samiska. Kanske en minoritetskurs för alla elever i svensk skola och då får de välja ett av minoritetsspråken. Det skulle ju stärka minoritetsspråken enormt. Tänk vilka arbetstillfällen och tänk vilken status minoritetsspråken skulle få. Det är kontroversiellt, jag vet, men något måste ju hända.

Och in med mer språkbad. Det var det mest givande och språkutvecklande för mina elever märkte jag. Inte bara språkmässigt, utan främst för elevernas vilja och lust till lärande. Vi vet alla hur mycket man kan lära om man ser en mening och ett mål med lärandet. Har vi inget mål med det vi gör så prioriterar vi andra saker.

Så hur tänker ni politiker i frågan kring samiska språket? Vill se mer konkreta förslag på vad varje enskilt parti tänker kring språkutveckling.

Madeleine Renhuvud

44-årig samekvinna och mor, född och uppvuxen i Mittådalens sameby, även verksam och tillhörande Idre Sameby mellan åren 1987-2004. Nu boende i Falun sedan år 2004 dit jag flyttade med mina 3 barn för att utbilda mig till lärare. Titulerar mig som lärare i bild, slöjd och sydsamiska, konstnär, illustratör, författare, skribent, föreläsare och renägare.  Har stort engagemang med information och kunskapsspridning av det samiska för barn och ungdomar och reser nu runt i hela Dalarna på skolor för att lära ut om samer, samisk kultur och minoritetsinformation på uppdrag av Landstinget Dalarna. Gav 2011 ut barnboken ”Miesie Mavve” på sydsamiska som hösten 2013 även ska ges ut på nordsamiska.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".